Maxade tankar

Kommunens ekonomi del4

Så var vi framme i del 4 av min blogg-serie. Det blir inga nya diagram utan det blir mina högst personliga funderingar runt de siffror jag plockat ur de senaste 11 årens årsredovisningar. Jag tror inte man kan plocka ut detaljer hur som helst och sen få förklaring på hur situationen ser ut. Allt som händer i kommunen är beroende på vad som hänt tidigare, och naturligtvis även vad som händer i riket och omvärlden. När Åke säger att borgarna lämnade efter sig en skuld från sin mandatperiod så har han rätt. När Maria påpekar att vänsterblocket skulle haft en förlust under denna period om inte borgarna lagt grunden till AFA-återbetalningarna så har hon rätt. När Åke säger att vi har en god soliditet har han rätt. I stort sett kan man visa på siffror som pekar på sin egen ståndpunkt och ha rätt – det gäller bara att välja lämpliga siffror och sen sitter man som väljare och funderar på vem som ljuger eller inte.
Det är först när man ser en mer långsiktig översikt som man kan börja se olika tendenser. Den utförsbacke som resulterade i det stora underskottet 2008 började redan 2005 och man var då alldeles för sena att dra i handbromsen – vi får komma ihåg att då var en global ekonomisk nedgång. Men det borgerliga styret lyckades vända den trenden till 2009 men sen har vi en nedåtgående trend igen som lindrats genom de två återbetalningarna från AFA, återbetalningarn som grundlades i föregående mandatperioden.
Låneskulden har också skjutit i höjden, den dagsaktuella skulden lär enligt uppgift ligga på 59 miljoner men det är först vi årsslutet vi kan se årets totala skuld, senaste definitiva siffran är från föregående bokslut där skulden var 65 miljoner. Om Ni läser Göran Jonzons blogg misstänker han att de lånade pengarna egentligen, till en viss del, används till sånt som borde härröra till driftskostnader och inte investeringar. Jag misstänker att han har rätt, jag är också ganska säker att man från socialdemokraterna inte håller med i den analysen.
När det gälller soliditeten så är det ingen omedelbar risk men det räcker med att titta på diagrammet för att se en oroväckande trend. Med nuvarande minskningstakt går vi under kommunens mål om 5-6 år.
Men det allra största problemet vi har är den urusla följsamheten mot budgeten. En följsamhet som med åren blivit sämre och sämre. Det blir en omöjlig situation för en kommunledning. Budgeten är en av de absolut viktigaste styrdokumenten i kommunen (egentligen i vilket företag som helst). Får man inte ordning på det kan hela kommunfullmäktige ta ledigt kommande mandatperiod. Under de senaste 10 åren lyckades faktiskt de borgerliga med det under 2 av sina fyra år men vänsterblocket endast 1 av sina 7 år. Och när jag visar på det får vi ytterligare ett exempel på vad man kan visa och argumentera för genom att välja rätt siffror ur statistiken.
Oroande är att de allra flesta kurvorna pekar åt fel håll. Oavsett vem som kommer att få makten kommande period så kommer det att krävas åtgärder och inte bara med tanke på nästa bokslut utan för många år framåt.

5 kommentarer

  1. Åke Nilsson

    Max, du har gjort det ganska enkelt för dig i din analys av kommunens ekonomi.
    Du har inte kommenterat eller jmf budget kontra utfall för intäkterna i kommunen.
    Du har enbart jämfört nettokostnaderna. För att få en så klar och rättvisande bild som möjligt av utvecklingen måste man titta på bruttokostnaderna, bruttointäkterna samt hur finansieringen av skattemedel och generella statsbidrags ser ut.
    Det är helt felaktigt att påstå att det lånats till driften. Ingen har sagt nåt i fullmäktige eller kommunstyrelsen ang denna fråga.
    Så länge driftskostnaden ligger under 100 % av skatter och statsbidrag så räcker pengarna till driften.
    Går kostnaden över 100 % så tas det ur eget kapital. För att jämna ut mellan åren har det via ny lagstiftning blivit tillåtet att jämna ut mellan åren via en sk resultatutjämningsreserv, RUR.

  2. Max Fredriksson (inläggsförfattare)

    Det är lite lustigt att du säger att jag gjort det enkelt för mig. Du brukar ju vara den som säger att det viktiga är vad som står på sista raden i årsbokslutet – överskott eller underskott. Det om något är att göra det enkelt för sig.
    Men nu har jag inte ett heltidsjobb att sköta kommunens ekonomi utan jag har plockat siffrorna ur årsredovisningarna och det är ju ändå enkelt att se att vi långsiktigt är på väg åt fel håll.
    Att du inte skulle vara överens om ev låns användning i driften det skrev jag redan i inlägget så där bekräftade du min misstanke, men sen tror jag inte du förstått eller vill förstå Görans resonemang. att det inte är nämnts i fullmäktige eller kommunstyrelsen har ju inget med det resonemanget att göra.
    När det gäller RUR så gäller det från 2013 och jag hittar inget i årsredovisningen från 2013 att något beslut om att använda den möjligheten är tagen. Den möjligheten gäller bara om ett särskilt beslut har tagits. Om det är taget under innevarande år vet jag inte.

    • Åke Nilsson

      Vid april sammanträdet i beslutade kommunfullmäktige att anta riktlinjer för resultatutjämning.
      Kfm 2014-04-28
      KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUTAR
      att fastställa upprättat förslag till riktlinjer och hantering av resultatutjämningsreserv enligt bilaga.

      • Max Fredriksson (inläggsförfattare)

        Det är ju bra att beslutet finns. Fast jag blev lite fundersam när man läser riktlinjerna då RUR inte ska få utnyttjas för att täcka om nämnderna inte håller budgeten. Hm, får nog fundera lite mer på det där……

  3. Pingback: Kris i kommunen…. | Maxade tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.