Etikett: kd

Hur mår barnen i förskolan?

Av , , 2 kommentarer 8

Svensk förskola har aldrig varit så stor som den är nu. Nästan 9 av 10 barn i åldern 1-5 är inskrivna vilket innebär att omkring 490 000 barn dagligen spenderar tid i dess lokaler. Ökningen har varit stor det senaste årtiondet.

Samtidigt som allt fler lämnas till förskolans omsorg på heltid vet vi knappt något om förskolans påverkan på barnen som är där. Vi kan mäta det i de kvantitativa måtten på inlärning och kognitiv utveckling, men deras psykosociala och fysiska hälsa är sällan på tapeten.

Ulla Waldenström, professorn vid Karolinska institutet, kritiserar i en ny bok citerad i Lärarnas tidning att bristen på forskning på området är påtaglig. Hur kan det vara så att en miljö där nästintill varje barn i Sverige vistas större delen av sin vakna tid inte forskas på?

Oavsett hur positiv man än må vara till förskolan så måste väl det rimligen vara än viktigare att följa upp hur den påverkar barnen i fysisk och psykosocial bemärkelse? För mig känns det som en självklarhet.

Ulla säger till Lärarnas tidning såhär om orsakerna till bristande forskning:

< En anledning till att förskolan undgår kritisk granskning är debattklimatet, menar Ulla Waldenström. Den som kritiserar förskolan riskerar att bli stämplad som antifeminist. Hon beskriver det som att jämställdhetsperspektivet har ”lagt en våt filt över förskoledebatten”.

– Att det är politiskt inkorrekt att kritisera förskolan är ett stort hinder mot en frisk debatt, vilket till och med märks i myndighetsrapporter> 

Är det så att det är politiskt inkorrekt att ha ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till förskolan? Är vi inte villiga att utforska konsekvenserna eftersom det är en så inarbetad samhällsstruktur redan?

Förskolan är i grund och botten en mycket positiv miljö som stimulerar till lärande, men att ta reda på dess brister är nog så viktigt. Hur ska vi annars kunna utveckla en så populär verksamhet?

Förskolan måste hålla en så hög kvalitet som möjligt när det kommer till alla parametrar och inte enbart stanna vid att mäta lärandemål. För att kunna optimera och utveckla den populära förskolan måste forskning också göras på området. Men för varje pedagog och barns bästa måste tiden med varje barn öka, vilket kräver färre barn per pedagog. Det handlar om politisk prioritering och för mig och Kristdemokraterna är det en självklarhet.

S & V vill stoppa friskolorna i Umeå

Av , , 4 kommentarer 4

Insändare kommunalt veto

 

 

Skrev i lördagens tidning tillsammans med mina allianskollegor om Socialdemokraterna och Vänsterns vilja att bestämma på elevernas bekostnad.

 

Fristående skolor har ökat mångfalden av skolor, vilket gjort att elever fått större möjlighet att välja vilken skola som passar dem bäst. Detta vill S och V i Umeå kommun sätta stopp för.

I ett remissvar på Friskolekommitténs betänkande röstade S och V igenom att möjligheten till ett kommunalt veto bör införas, i syfte att flytta makten från eleverna till oss politiker. Detta skulle innebära en godtycklighet i bedömningen om vilka fristående skolor som får etablera sig eller inte. Idag är det Skolinspektionen som har vetorätt över etableringarna. Kommunens politiker kan rösta för och emot en etablering, men bedömer Skolinspektionen att skolan uppfyller kraven och har tillräckligt elevunderlag så kan skolan få rätt att etableras.

Nu vill istället majoriteten att ideologiskt tyckande ska avgöra vilka skolor som eleverna ska få välja på. Vi i alliansen är stolta över den valfrihet och mångfald som fristående skolor har bidragit med. Det är en makt som bäst hör hemma nära elever och föräldrar som ger dem möjlighet att göra det val som de anser passar dem bäst.

Det är tråkigt att S och V anser att man skall öka det politiska inflytandet på bekostnad av eleverna. Vi i alliansen reserverade oss mot det remisstillägget om kommunalt veto. Skolinspektionen som experter bör vara de som bedömer förutsättningarna för etableringar. Inte ideologi och politisk klåfingrighet.