Ulrika Andersson, VK – guld värd

Jag är så himla dålig på att blogga just nu.
Det är för att jag håller på med ett projekt som tar mycket hjärnkapacitet och då blir jag så trött i huvudet mellan varven så jag måste gå ut och rasa av mig ett tag. Andas lite frisk luft och rensa tanken…

Idag är det sådär ljuvligt småkallt med frost i gräset, härligt ljus och som gjort för en redig fotopromenad. Kanske blir det senare.

KOM PÅ…idag ska jag ta min andra havrix spruta…*frossa*…har en medärvd rädsla för sprutor även om man vet att de är av godo. Tänker på Smulans senaste kommentar att man ärver så mycket från sina föräldrar utan att man vet om det. Spruträdsla och blödighet för djur är ett av de arv jag fått.

Jag har tänkt en hel del, att det ska jag skriva om i bloggen och det, och det men plötsligt är
dagen SLUT!!!! och jag prioriterade inte rätt.

Men nu ska jag säga en sak som jag tänkt länge.

TACK VK för att ni har en sådan otroligt begåvad, trevlig och vetgirig reporter som Ulrika Andersson. Det märks tydligt att hon är tillbaka från sin barnledighet och bevakar min kommun med luppen.

TACK tack Ulrika – du är så bra.