Robertsfors kommun

Jag blir trött, uppgiven och väldigt less. Har upptäckt i många fall att det är faktiskt är en ’nackdel’ att vara företagare. Nackdelen är att företagare är kända för att vara kreativa, snabba till beslut, drivande, lösningsfokuserade och verkställer så fort det bara går. Vi väntar inte utan vi verkställer. Detta blir ett motstånd när man kommer upp på kommunnivå.

Jag vill nu STARKT trycka på att jag generaliserar kraftigt men att jag har stött på detta flera gånger. Så istället för att FÖRSVARA er, försvara det tröga och långa beslutsfattningsvägarna så TA TILL ER KRITIKEN. Bara ta in den utan att försvara eller värdera.

Nu kommer säkert någon säga – FLYTT, om du inte trivs. Jag trivs utmärkt i Robertsfors kommun. Kan räkna upp en massa saker bra saker med att bo här men har i alla fall en uppfattning om vad som kan bli bättre

Detta började med att jag såg att Kraftsamlingen fått lite besökare etc.

Jag har suttit med i Företagarna i Robertsfors under en tid – slutade 2007. Tänkte att nu ska jag verkligen få driva på, ha makt att förändra och få driva fram frågor som betyder så mycket för hela kommunen ur ett företagarperspektiv.

Visst, det gick ju bra att lägga fram en massa frågor, få till stånd olika förändringar men vart tog de vägen? Vad hände med dem?

Tips till tjänstemännen
Ett stort enormt ’problem’ som uppkommer mellan företagare och kommunens tjänstemän är att man ger inte någon liten vag öppning till en företagare. Säger man att det var en intressant fråga/påstående och den behöver utvecklas mer så händer följande:
En företagare, utvecklar direkt vidare och kommer med en lösning.

Tyvärr så var det inte alls en lösning den här tjänstemannen ville ha utan att det hela skulle falla i glömska eller att man på nått underförstått sätt ska fatta att det inte alls är intressant och att man ska ge sig. När man nu står där för tredje gången så ser de en aning förvånade ut, minns inte riktigt vad man pratar om, måste verkligen ta detta vidare till sina chefer m.m.

Jag väntar fortfarande efter åtskilliga förfrågningar på svar om ett förslag som jag gav till personalchefen för 4 år sedan.

Några saker som JAG väntar på (inte från personalchfen) är (som vi stred hårt för, fick gehör för);
? Frukostmöten för företagare

? Branschmöten för företagare

? Föreläsningserier

? Väl fungerande hotell (nu kommer nog inte så mycket folk till R-fors som då)

? Utvecklande av Jenningsskolans inriktning mot enreprenörsskap. (Träffade både rektorer och tjänstemän från barn & utbildning under min tid. Det är svårt, jobbigt när rektorer byts ut och man får börja om med kontakter hela tiden)

? Vad gör personen ifråga som är anställd på de två nya projekttjänster. Ser att det sker mycket på andra platser i Next Step & ’minns inte vad det andra hette’.

? Vad kom man fram till i den enkät som skickades ut till alla kvinnliga företagare i kommen? Samma som vi kom fram till när vi undersökte samma ämne under min tid i Företagarna eller?

? Vad hände med de förslag som t ex jag ansträngde mig med att skissa ned på papper och föra vidare till denna person.

Ni finns det säkert någon smartskalle som utbrister;
– Men människa ta rätt på detta själv!!
Svaret – se nedan:

Och så undrar man varför man inte tar sitt samhällsansvar och hjälper till att utveckla kommunen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag kan svara för mig,

JAG ÄR LESS, UTTRÅKAD, ORKESLÖS, UPPGIVEN, TRÖTT och IDS inte anstränga mig som förr. MAKTLÖS och som någon så vist har uttryckt sig: ’Oppitte och utskitte’ (dvs uppäten och utskiten)

Jag har en bekant som jag just nu tappat namnet på. Han är en idékonsult och uppfinner sociala uppfinningar i Umeå. Träffade på honom när jag tävlade för Jalles TC, (kom ihåg nu; Urban Bengtsson)

BETALA mig för att sitta och vara kreativ, hitta på nya saker och lösningar. Om man betalar för mina ideer så tas de tillvara på ett bättre sätt och värdesätts i en helt annan skala.