Tanterna anfaller

Det ska vara TANT nästa år. 
Gärna en som gör långkok, samlar porslinshundar och hytter med näven åt folk som slänger skräp på gatan.
Det har även kommit flera handböker om konsten att bli en riktig
"Uber-tant" Från Grynet till Supertant borde Elin Eks bok egentligen heta.

Hatt, kappa å vintageklänning, gärna med papiljottlockigt hår – detta har blivit unga kvinnors nya uniform.

Jag gick igenom TV-programmen för att få en överblick över vad jag skulle titta på. Det slår mig mer och mer att vi åter håller på att återuppfinna ”hjulet” igen. Det är ”inne” igen att safta, sylta, torka, laga från grunden, baka både cupecakes (muffins) och supernyttigt surdegsbröd. Allt för att äta produkter med färre tillsatser och ekosmart.

Det verkar ha blivit en ny trend att sy vetekuddar, sticka tjocka grytlappar, virka tvättbara disktrasor, mangla lakan och krusa örngottsband, sy gardiner, dukar, återvinningsväskor och små kaniner att stoppa plastpåsar i. Kvinnor (generalliserar – ja) har återgott till att pyssla ihop de värsta ”dragskydd vid fönsterkarmen”, mosaikpannskydd, tvålrestbehållaren till rattmuffar med bling, motorsladdsvärmare och kulskyddstoppar av diverse matriel.

Det mest ironiska är att det är inte tanterna själva som vill vara tanter, utan just den yngre generationen. Och vi riktiga tanter skrattar oss hela vägen till botoxbehandlimngen.

Sverige 2011/12 och hos kvinnor i karriären frodas husmorsromantiken. Om jag inte missminer mig så under ”ropen skallar-eran” propagerade man om att;

-baka småkakor var slöseri av kvinnokraft!

Är detta moderna kvinnofällor eller förverkligar vi oss själva om igen?

Nää nu har jag inte tid med er längre utan ska sätta ett surdegsstöp, saffransskorpor..(men heter det en eller ett stöp..) 

 

5 kommentarer

  1. Anna Galin

    Kvinnofällor? Nja, jag håller inte helt med, även om det säkert kan vara sant i vissa fall.

    Är det inte viktigt att bevara kunskap som kvinnor har har? Jag tycker att det snarare är en hyllning till alla de kvinnor som genom århundranden saftat och syltat och virkat och sytt. En aktion för att arbetet i hemmet också har ett värde -även om det inte är betalt.

    Dessutom är det ju faktiskt att många unga kvinnor nu kan göra pengar på det traditionellt obetalda arbetet! Måste det vara så att vi måste glömma det gamla för att kunna bli fria?

    Sen ska man ju inte glömma att det över huvud taget är ”fint” idag att ta sig tid. Ta sig tid att göra långkok. Ta sig tid att odla sin egen trädgård. Att stressa är ute. Att chilla är inne 🙂

  2. Lisbet Olofsson

    Svar till Anna Galin (2011-12-06 10:10)
    Åhh vad härligt att du kommenterar – jaa jag har lyckats att väcka nått begär att svara.

    Jag tror inte heller det är kvinnofällor och det är för att jag är ”hantverksintresserad”, pysselintreserad etc och gör det för att jag kopplar av från jobbvärlden. Driver själv en e-butik med tyngpunkt på just…hantverk och vill förverkliga mig själv i den genren.

    Att bevara det gamla har alltid varit viktigt i alla generationer. Kan bara hålla med dig.
    Tack för att dutog dig tid att skriva ett inlägg. TACK

  3. Maria Skiddi

    Anna, med risk för å låta puttinuttig viktigpetra så gick tex jag inte från 0 till 51 år direkt utan levde hela tiden emellan=)

    Mina barn hade ÄKTA tygblöjor från ”trolltyg” med hemstickade yllebyxor ovanpå som jag återfettade med fårfett och olivolja. Burkmat? No way! halvafabrikat? skämat med mig aprillo =/

    Vikdagmamman hade mycket roligt då min dotter då 3 år gammal mycket skeptiskt tittade på tallriken sen på dagmamman och allvarligt sa- ” jag äter inte sånt där- jag äter bara riktig fisk”

    På tallriken låg det fiskpinnar, ngt jag aldrig gett henne så att äta ”pinnar” å kalla det för fisk då hon själv fiskat upp både röding å abborre fanns inte i hennes hårddisk mohoho!

    Jag spottar inte på- jag tror INGEN klandrar den/dem som vill göra saker från grunden- på ”riktigt”

    När man försörjer andra, tex sina barn å arbetar kommer man in i en annan fas å när man är ung orkar man oftast en hel del, men jag har MYCKET yngre bekanta som går på stresshantering osv,

    å som sagt var- man är bara EN i original- å KAN inte klona sig så det blir rent en logistisk rynka i pannben å själ av alla kullerbyttor å saltomortaler quinnsen gör för å puzzla ihop sina liv.

    Sen kan man iofs köra filmen tills den går av med ett snap…eller gå i väggen , eller..osv

    Så kommer man till vägs ände å sadlar om, som tex Gunnel (hint-hint) -kliver av å regisserar å styr å gör om i rollistan.

    Inget är statiskt! Lev å låt leva!

    Rent idiologiskt, intressemässigt, lustfyllt- fine!

    Jag tror det är när det blir ”krav” som det går åt pipsvängen. DET är en viktig story ÅXÅ att lära sig som quinna.

    Jag skulle lätt kunna vara hemmafru, sylta å saft nej, men måla, stryka kalsonegr å dammtorka i brösthöjd is the shit!

    ha det gott!

    Å´jag köper hemstickat av ”medsystrar” kända å okända- för det är snyggt, unikt och jag gagnar deras kreativitet. I´m ö solidarisk bitch,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.