Det går ett program på trean som jag tror heter
Livet blir bättre

Ett program där man belyser kända människors barndom, öden och vad de varit med om fram till
NU
och för dem blir livet bättre.

Med min bakgrund funderar jag ibland på ordet "BÄTTRE".
Jag var så nöjd med livet, med min relation, vänner och
helt enkelt – mitt liv. Detta är ingen efterhandskonstruktion
utan jag levde ett kanonliv.

Då gick min livskamrat och dog!
(Vilket alla vet eftersom jag talat om det 100 000 ggr)

För mig blir inte livet BÄTTRE.
Eftersom det jag hade var tillräckligt bra
så vad jag eftersträvar är att få det BRA igen och det kan inte bli bättre
än vad det var. Mitt liv kommer bara att se helt annorlunda ut och det
kommer också att bli BRA igen.

Var sak har sin tid, inget försvinner men det bleknar bort. Jag är väldigt
noga med att inte jämföra så mycket för det som varit är förbi och går inte
att upprepa. Jag vill inte upprepa heller – känns inte reko med mitt nya liv.

Det är inte lätt att få någon ordning i det mediakaos som vältrar sig över oss, som suger luften ur det lilla utrymme vi tillskansat oss och som istället fyller det med väldoftande headliners på primetime, samvetet pliktskyldigt redovisat när ingen tittar.

Tanken är fri men mest pengar vinner. Att få välja utefter köphangarernas kilometerlånga hyllor är blå dunster för att slippa se att vårt välmående är någon annans misär.
Då är det bättre att bli upprörd över folk som inte vet att föra sig.
Som i kejsarens nya kläder eller som en kungens man

Det är så slående varje gång de händer. Hur lätt det är, hur lite som behövs och hur glad man blir. Det jag pratar om är att vardagshjätar gör ens dag. Med ett leende, med att ge lite extra tid för att se och bekräfta, med en extra gullig handling eller någon som gör något på ren vilja och inte för att de måste eller för att det är deras jobb.

Omvändarna som kan vända hela ens känsla kan dyka upp precis vart som helst. På andra sidan disken i affären, i motionsspåret, i bussen eller en vänlig själ på gatan.

Jag skulle helt klart kunna bli en sådan som inte äter kött. Handen på hjärtat så äter jag inte så mycket heller. Jag tycker inte att det är "herrejössesGOTT" alls. Jo ibland kan jag verkligen gilla en grillad köttbit eller en gryta som någon annan lagat.
Men jag skulle inte vilja vara utan det för det blir roligare och mer varierat med kött.
Och jag älskar ost så finns det inga djur längre försvinner osten…hm..