Jag tog ett snabbt beslut att ta en jogging/luffsningstur ned till Sikeå . Tänkte att det var dags att inviga den nya cykelvägen.
Det har slagit mig många ggr att det är fortfarande cyklar på vägen och att de inte använder den fina nya.

Nu vet jag varför – hela vägen är den belagd med sprängsten – stora saftiga bitar med många vassa kanter på. Det rullade bra under skorna och jag var nära att stå på näsan flera gånger. Nu är det så att jag är ingen stor vän av att springa eftersom jag inte tycker att det är en skonsam motion för mig. Dessutom ids jag inte springa hela tiden utan stannar av när det finns bara en uns av lockelese vid sidan av. Så jag går bitvis.

Men jisses anåda – jag fick ordentlig träning av fotleder och knän – är öm runt och sånt. Och balansen fick jag ju även den träna eftersom jag liksom gled omkring bitvis. Väl nere i SIkeå bjöd vägbyggarna på kaffe – det var SERVICE det.

Nu förstår jag varför så lite folk använder vägen – det går just och passa att på den. Att cykla är bara att glömma eftersom du kommer att ha punka innan Sikeå.

Men när det är klart med asfalt och allt – då blir det kanon.