Etikett: budget

Prioriteringar behövs för att säkra vården.

Av Hans-Inge Smetana, 31 oktober 2023 kl 06:49, Bli först att kommentera

För att skydda kärnverksamheten inom sjukvården och stimulera tillväxt i länet krävs en gradvis omställning till en balanserad ekonomi under de kommande åren. Vi i allianspartierna vill se nödvändiga prioriteringar för att frigöra resurser och investera i vårdpersonal. Det skriver vi gruppledare för M, C, KD o L.

Västerbotten har i stor utsträckning en välfungerande hälso- och sjukvård i en växande och utvecklande region med en nära obefintlig arbetslöshet. Detta är något vi vill ta vara på. Samtidigt är vi mycket oroade över tillståndet inom hälso- och sjukvården i länet. För att bara nämna några allvarliga problem ser vi ett ökat missnöje på grund av växande vårdköer med långa väntetider, bristen på rätt utbildad vårdpersonal och en Folktandvård som inte längre kan tillgodose den vuxna befolkningens tandvårdsbehov, för att bara nämna några allvarliga problem.

Allt detta skapar osäkerhet och underminerar förtroendet för regionen. Dessutom är missnöjet omfattande när det gäller en dåligt fungerande arbetsmiljö inom vården, en stor brist på karriärmöjligheter och löner som ligger under genomsnittet för andra regioner. Vi ser redan konsekvenser av dessa utmaningar i form av en akut brist på vårdplatser och nedstängning av vissa verksamheter. Men missnöjet är också påtagligt på fler arbetsplatser.

Efter flera år med högkonjunktur befinner sig Sverige nu i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är mycket hög. Det sätter en enorm press på vår region. Trots att prognosen för ökade kostnader dämpas fram till 2025 finns det djupt rotade strukturella problem i regionen. Regionen har inte sparat i ladorna under de goda åren utan har i stället en stor låneskuld.

Att det blivit så är effekten av en ansvarslös politik som regelbundet har skjutit upp nödvändiga åtgärder till framtida generationer. Den rödgröna styrda regionen har under flera år lovat satsningar med pengar de inte har haft. Det är en grundläggande problematik som genomsyrar och präglar nästa års budget, som nu fokuserar på att rensa upp bland beslut som saknar finansiering.

För att skydda kärnverksamheten inom sjukvården och stimulera tillväxt i länet krävs en gradvis omställning till en balanserad ekonomi under de kommande åren.

Inom detta omställningsarbete beträffande hur regionens resurser används har vi beslutat att minska överbyggnaden inom centraladministrationen för att frigöra resurser till vården. Vår bedömning är att ett antal medarbetare som inte har direkt vårdrelaterade uppgifter kommer att behöva lämna regionen. Vi bedömer att det handlar om 220 tjänster som regionen måste minska med.

Tyvärr räcker detta inte, och vi måste även höja avgifterna och taxorna så att de är mer i nivå med resten av landet. Vi väljer att vara tydliga med detta, eftersom vi anser att det är vårt ansvar att tackla de utmaningar vi står inför. Sammantaget föreslås kostnadsreducerande åtgärder på över 500 miljoner. Trots dessa kraftfulla åtgärder landar den borgerliga budgeten på ett resultat på -264 miljoner. Motsvarande siffra för den rödgröna majoriteten är -437 miljoner.

Samtidigt genomför vi allianspartier nödvändiga prioriteringar för att frigöra resurser och investera i vårdpersonal. Detta gör vi för att kunna upprätthålla öppethållande av vårdavdelningar med direkt patientkontakt, för att skapa en sammanhängande primärvård och för att säkerställa att förlossningsavdelningarna i länet kan hålla öppet året om.

Utöver detta krävs betydande förbättringar av förutsättningarna för de vårdnära cheferna. Detta kräver en tydligare process för budgetprioriteringar samt mandat och befogenheter som överensstämmer med uppdragen. En tydlig förändring i denna riktning är införandet av tre sjukhuschefer på respektive sjukhus, med omfattande mandat och befogenheter. Dessutom behövs ett övergripande ansvar för primärvården i länet.

En stärkt samverkan med kommunerna är avgörande för att säkerställa medborgarnas bästa och effektivt nyttja gemensamma resurser. Partnerskapet måste bygga på förtroende och gemensamma mål. Endast genom en sådan nära samverkan kan vi garantera en vård som är effektiv och tillgänglig.

Arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras för att regionen ska kunna bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste skapas, ledarskapet måste stärkas och fortbildning måste prioriteras inom det livslånga lärandet. Åtgärder för att bemöta den psykiska ohälsan, särskilt bland barn och unga, måste stärkas, särskilt inom den första linjens psykosociala arbete.

Ett växande län medför nya möjligheter, men också nya krav på regionen. Vi allianspartier vill ta vara på denna utveckling och ser positivt på de utmaningar som regionen står inför. Genom tuffa men nödvändiga prioriteringar kan vi vända utvecklingen och dra nytta av den optimism som finns i länet. För att detta ska vara möjligt krävs en politisk vilja till förändring och en strävan att utveckla och förbättra sjukvården och regional utveckling i hela Västerbotten. Ett nytt ledarskap med innovativt tänkande och ny energi är avgörande för Region Västerbotten!

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Ewa-May Karlsson (C)

Hans-Inge Smetana (KD)

Maria Lundkvist Brömster (L)

Rödgrönas budget är som kejsarens nya kläder

Av Hans-Inge Smetana, 30 juni 2021 kl 08:10, 2 kommentarer

Skriver i länets debattsidor apropå den nya budget som de rödgröna röstat igenom.

* * * * *

Under rödgrönt styre har Region Västerbottens ekonomi varit i djup kris, sedan långt innan någon visste vad Covid-19 var. Kristdemokraterna anser det orimligt att år efter år lämna efter sig underskott på hundratals miljoner till kommande generationer. Den omställningsplan som beslutades för några år sedan, i syftet att komma till bukt med underskotten, uppfylls som bäst till ungefär hälften.

De rödgröna fortsätter ändå budgetera som att omställningen ska lyckas till 100 procent. Det liknar kejsarens nya kläder, när de nu har röstat fram en budget där alla kan se att kalkylerna brister. Vad lägger man pengarna på, när inte ens länets BB-mottagningar kan hålla öppet?

Vår hälso- och sjukvårdspersonal förtjänar ett stort omnämnande för det fantastiska arbete de utför, inte minst under det senaste året. Men sedan många år stiger kostnaderna för hyrpersonal, i motsats till i andra län. Vi vill därför stärka Region Västerbotten som arbetsgivare och värna den befintliga personalen.

Genom bland annat mer självbestämmande, trohetsbonus till dem som är trogna arbetsplatsen under lång tid, samt en 5-miljonerssatsning för att uppmuntra fler sköterskor att utbilda sig till barnmorskor. BB-krisen kan inte få fortsätta.

För att hantera vårdskulden satsar vi i vårt budgetalternativ på primärvården. En god och nära vård med fler distriktsläkare och fast läkarkontakt för att minska såväl den enskildes lidande som belastningen på sjukhusen. Vi inför serviceteam som avlastar vårdpersonalen. Andra prioriterade områden är en ambulansvård som täcker hela länet, den växande psykiska ohälsan särskilt bland unga, samt införande av geriatriska vårdcentraler.

Vi lägger även betydligt mer än de rödgröna på en jämställd vård med bland annat mer medel till vård för våldsutsatta kvinnor, samt stärkt forskning runt kvinnosjukdomar. Vi möjliggör våra satsningar genom besparingar, exempelvis på administration och hyrpersonal.

Den regionala utvecklingen är avgörande för att kunna finansiera en vård i världsklass, tillgänglig i hela länet. Här spelar ett levande civilsamhälle en stor roll och vi tillsätter därför en civilsamhällesstrateg för stärkt stöttning från regionen.

Vi anser även att regionen bör överlåta sina två folkhögskolor till rörelsedrivna aktörer, som står redo att ta över verksamheterna men driva dem betydligt mer kostnadseffektivt utan regionens dyra administration.

Kristdemokraterna har genomskådat den rödgröna kejsaren – det är dags för ett maktskifte!

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare Region Västerbotten

Betty-Ann Nilsson (KD), ledamot regionfullmäktige

Karl-Gustav Lilja (KD), ledamot regionfullmäktige

Anna-Karin Lundberg (KD), ledamot regionfullmäktige

Två halvpunkter räcker inte långt

Av Hans-Inge Smetana, 9 oktober 2020 kl 07:49, Bli först att kommentera

På söndag kväll är det debatt i SVT med samtliga partiledare i och med att januariöverenskommelsens partier lagt sin budget och oppositionspartierna sina. Sverige befinner sig i ett osäkert och svårt läge. Dels har coronapandemin orsakat nya utmaningar, utöver att den har förstärkt redan befintliga.

Här kommer en liten kommentar kring vad Kristdemokraternas budget för 2021 innefattar. Vår budgetmotion prioriterar de fyra mest akuta samhällsproblemen:

den ekonomiska krisen, där vi presenterar sänkta skatter för att skapa fler jobb
de växande vårdköerna, där vi vill införa en nationell vårdförmedling som överblickar ledig kapacitet i hela landet, för att garantera vård i tid till alla oavsett var man bor.
äldreomsorgen, där vi vill satsa på höjd medicinsk kompetens med fler sjuksköterskor i äldreomsorgen.
brottsutvecklingen, som vi tar oss an genom stärkt åklagarväsende och fler poliser på gatorna.

Kristdemokraterna vill satsa mer på välfärden än regeringen med stödpartier. I vår budgetmotion läggs 1,8 miljarder mer på vården och hela 4,4 miljarder kronor mer på äldreomsorgen – en historisk satsning – nästa år. Av JÖK:ens 73-punktsprogram handlade bara två halva punkter om äldreomsorgen. Det var på tok för lite. Inget parti värnar våra äldre likt Kristdemokraterna och efter dessa långa, svåra månader förtjänar de att få tillbaka sin värdighet med både gemenskapssatsningar och god personalkontinuitet.

Sverige förtjänar bättre!

Här kan du läsa hela budgeten.

Ett lagom EU!

Av Hans-Inge Smetana, 28 juli 2020 kl 10:23, Bli först att kommentera

Regeringarna i samtliga EU-medlemsländer har slutit en överenskommelse om EU:s budget, samt om stödpaket med anledning av det ekonomiska läget. Det finns anledning att vara kritisk, eftersom överenskommelsen bl.a. innebär att stora summor pengar betalas ut i bidrag till länder som misskötte sin ekonomi redan innan coronakrisen.

Våra ess i EU-parlamentet, David Lega och Sara Skyttedal, kommer rösta nej i höst till den nu föreslagna långtidsbudgeten med dess höjda utgifter, en finansieringsplan som innefattar EU-skatter och felprioriteringar kring utgiftsposter. Fokus bör ligga på frågor där europasamarbetet verkligen kan ge positiv effekt – inte frågor som bättre kan hanteras nationellt. I Sverige anser fler än två tredjedelar av folket att EU inte ska ha beskattningsrätt, medan så få som tre procent är för. Att införa något sådant riskerar alltså att urgröpa stödet för hela samarbetet, vilket är oroväckande för alla som bryr oss om ett starkt Europa.

Överenskommelsen innebär lyckligtvis att varje EU-skatt måste godkännas i varje lands parlament, och vi kristdemokrater kommer fortsatt att vara del av den majoritet som försvarar svenska folkets rätt att sig själv beskatta.

Den budget som ska beslutas om är tänkt att gälla från januari nästa år och sedan sju år framåt. Utan vår nära bundsförvant Storbritannien gäller det för Sveriges del att stärka samarbetet med de länder som i stort delar Sveriges syn och försöka utöka den skaran ytterligare, för att säkerställa största möjliga restriktivitet och pressa mottagarländerna till ansvarsfulla ekonomiska reformer. Det håller inte i längden att vissa länder missköter sin ekonomi men gång på gång räddas av andra länder.

Kristdemokraterna står som bekant för ett lagom EU!

Inte de rödgrönas paradgren

Av Hans-Inge Smetana, 17 juni 2020 kl 12:33, Bli först att kommentera

I gårdagens regionfullmäktige hanterades bl.a. den nya budgeten. Det är sällan vi stått inför en sån osäkerhet. Kommer prognoserna att hålla? Hur mycket kommer skatteintäkterna att minska? Det är ingen hemlighet att ekonomi inte är de rödgrönas paradgren. Men jag blir lite trött när jag hör den rödgröna majoriteten skylla budgetläget och de problem vi har helt på covid-19.

De ekonomiska utmaningarna kan inte fullt kopplas till covid-19, där ju staten har lovat gå in och täcka upp de extra utgifterna. Västerbotten ligger dessutom bra till i coronaläget jämfört andra regioner.

Faktum är att redan innan pandemiläget, visade årsprognosen ett negativt resultat med 697 miljoner kronor. 2019 blev ännu ett dystert budgetår och landade i ett underskott på en halv miljard kronor. Dessutom har vi ett balanskravsresultat på 333 mkr – pengar som regionen ska återställa inom tre år.

De rödgröna vill i sin budget skjuta på återställningen av balanskravet först till år 2022 – ifall de lyckas eller inte kommer lämpligt nog att kunna avgöras först efter nästa val. Hur de rödgröna ska kunna betala tillbaka dessa pengar, trots att de år efter år överstiger sin egen budget, förblir ett mysterium.

Kommunallagen är tydlig: varje generation ska bära sina egna kostnader. Även nästa generation västerbottningar förtjänar en god vård – inte att tvingas betala tillbaka tidigare generationers övertrasserade konton.

Fastän vi i Alliansen tar ekonomiskt ansvar i denna svåra tid, klarar vi också av att rikta viktiga satsningar på bl.a.

barn- och ungdomspsykiatrin
fler vårdval
stärkt ambulansvård och kollektivtrafik
en särskild satsning på att korta dels de vårdköer vi redan hade, dels den vårdskuld vi nu bygger upp i form av oställda diagnoser eller uppskjutna operationer.

Satsningarna möjliggörs genom ökad samordningen, bl.a. av sjukresor, minskad byråkrati, central administration och hyrpersonalkostnader.

Västerbotten förtjänar en långsiktigt hållbar ekonomi. Hur mycket den rödgröna majoriteten än önskar, försvinner inte ekonomiska utmaningar bara för att man vänder blicken åt ett annat håll eller medvetet skjuter dem på framtiden. Sannolikt kommer majoriteten fram till nästa val att skylla det ekonomiska läget på pandemin, men låt oss då komma ihåg vilken situation de lett oss in i långt innan virusets uppkomst.

Från Alliansen är vi beredda att ta ansvar för en hållbar ekonomi redan nu.

Debatt: Dags att bygga en hållbar ekonomi

Av Hans-Inge Smetana, 16 juni 2020 kl 09:02, Bli först att kommentera

Skriver tillsammans med Alliansens gruppledare i länet om vårt budgetförslag i dagens VK.

* * *

Även om staten sagt sig täcka de extrakostnader coronakrisen medför är läget dystert. Ekonomi i region är bekymmersam, besvärliga vårdköer är en realitet. Utmaningarna var ett faktum långt innan covid-19. De försvinner inte genom att skjuta de nödvändiga lösningarna på framtiden. Nu krävs en budget för ansvarstagande. Det skriver företrädare för allianspartierna i landstinget.

Region Västerbotten har svåra bekymmer med ekonomi och vårdköer. Det är inget nytt utan situationen såg så ut långt innan Coronapandemin. År 2019 hade sjukvården 483 miljoner kronor högre kostnader än budget och vi gick in i 20-talet med ett strukturellt underskott på 580 miljoner. Dessutom har vi ett balanskravsresultat på 333 miljoner kronor, pengar som regionen måste återställa inom tre år.

Alliansen lägger gemensamt en budget för ansvarstagande i en svår tid, i kontrast till den rödgröna majoritetens.

Det är ingen tvekan om att vi är i ett svårt och ovisst läge. Allt fokus just nu ligger på att hantera och ta oss igenom denna tid, rädda liv och hålla trycket på vården nere. Västerbotten har klarat pandemin väl tack vare ett snabbt omställningsarbete, men parallellt med hanteringen av covid-19 bygger vi upp en vårdskuld i form av uppskjutna operationer och diagnoser som inte ställs. Detta samtidigt som skatteintäkterna riskerar minska ytterligare till följd av ökad arbetslöshet.

Även om staten sagt sig täcka de extrakostnader coronakrisen medför är läget dystert. Redan i februari visade årsprognosen för år 2020 ett negativt resultat med 697 miljoner kronor. Från vår sida väljer vi att inte skjuta utmaningar framför oss. För att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och regionalutveckling är det avgörande att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Västerbotten behöver påbörja återställning av balanskravet år 2021, i enlighet med lagen, i stället för att som den rödgröna majoriteten skjuta fram detta till år 2022.

Bland satsningarna i vår gemensamma budget återfinns en primärvårdsreform med en omställning till mer nära vård, stärkt ambulansvård i hela länet, fem miljoner kronor till ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), särskild satsning på att korta vårdköerna efter coronapandemin, stärkt kollektivtrafik samt fler karriärvägar och vidareutbildningsplatser för vårdpersonal.

Regionen ska vara en attraktiv arbetsgivare både för redan anställda och för nyutbildade och fortbildning och karriärvägar ska vara en självklarhet för samtliga yrkesgrupper med koppling till den direkta sjukvården.

Vi lägger ett 30-tal uppdrag till nämnderna för att uppnå en bättre ekonomisk styrning vilket inkluderar en ny ekonomisk modell där fler beslut ska fattas av de närmaste cheferna, mer självstyre för sjukhusen, vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin som gör att föräldrarna själv får välja vårdgivare, samt vårdval vid utprovning av hörapparat.

Vi föreslår minskningar av kostnader som inte har med den direkta sjukvården att göra och vill krympa den centrala administrationen, minska kostnader av hyrlokaler och inköp av konsulttjänster, liksom förbättra samordningen av sjukresor och skapa en bättre avtalsuppföljning.

För att regionen ska vara attraktiv krävs även en stark regional utveckling. Det behövs fler företagare i alla branscher och vi vill göra det enklare för mindre företag att etablera sig även inom vården, för mer valfrihet åt patienter i hela länet.

För att säkerställa en god och nära vård, oavsett huvudman, där personen är i centrum vill vi genomföra en primärvårdsreform med riktade satsningar. Primärvården kan då bidra till bättre vård för en lägre kostnad och minska onödiga sjukhusvistelser.

En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam, för att förbättra patientens vårdupplevelse. Öppettiderna på̊ länets hälsocentraler behöver förlängas, vilket skulle avlasta akutmottagningarna och leda till en mer likvärdig vård i hela länet. Digitala lösningar ska vara första linjens vård för dem som inte har ett akut behov.

Vi har sett under pandemin att många av vårdbesöken har kunnat lösas på digital väg och dessa lärdomar behöver vi ta med oss. Det måste också till ett ökat samarbete mellan regionen och länets kommuner, där en fjärdedel av vården utförs.

Våra fyra partier har sedan många år tillbaka presenterat kraftfulla åtgärder, förslag på reformer och prioriteringar. Dessa blir än viktigare när rådande krisläge är över.

Efter 40 år av ett rött styre som gång efter annan reaktivt tvingats hantera uppkomna situationer i stället för att höja blicken och se efter hållbara ekonomiska lösningar, behövs ett nytt ledarskap som har idéerna för att vända utvecklingen. Som kan genomföra nödvändiga åtgärder för att utveckla och förbättra sjukvården, stärka den regionala utvecklingskraften samt bygga en långsiktigt hållbar ekonomi.

Utmaningarna var faktum långt innan covid-19. Vad än den rödgröna majoriteten vill tro, försvinner de inte bara för att de skjuts på framtiden.

Nicklas Sandström, regionråd (M) i opposition

Ewa-May Karlsson, gruppledare (C)

Carin Hasslow, gruppledare (L)

Hans-Inge Smetana, gruppledare (KD)

Alliansens gemensamma budget

Av Hans-Inge Smetana, 3 juni 2020 kl 12:56, Bli först att kommentera

Det är minst sagt inte lätt att lägga budget i dessa tider och sannolikt kommer revideringar behövas när vi fullt ut vet coronakrisens konsekvenser. Viruset sätter inte bara mer press på vården, utan riskerar även att bidra till minskade skatteintäkter. Men från Alliansens sida lägger vi denna vecka en gemensam budget för region Västerbotten, som ett alternativ till den rödgröna majoritetens. Vår budget tar ansvar i en svår tid.

Sjukvården hade redan innan covid-19 alltför höga kostnader sett till de ekonomiska förutsättningarna, och vi såg en tämligen svag effekt av fjolårets beslutade åtgärdsprogram. Region Västerbotten gick in i år 2020 med ett rekordstort underskott, nära en halv miljard kronor för andra året i rad. I Alliansens budget lägger vi ett 30-tal uppdrag till nämnderna för att uppnå en bättre ekonomisk styrning vilket inkluderar:

En ny ekonomisk modell där fler beslut ska fattas av de närmsta cheferna
Mer självstyre för sjukhusen
Fler vårdval (till att börja med inom barn- och ungdomspsykiatrin samt vid utprovning av hörapparat)

Bland satsningarna återfinns:

Primärvårdsreform med en omställning till mer nära vård
Stärkt ambulansvård i länet
5mkr till ungdomshälsan och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
Särskild satsning på att korta vårdköerna efter coronapandemin
Fler karriärvägar för sjuksköterskor och läkare genom fler vidareutbildningsplatser
Stärkt kollektivtrafik

Vi föreslår även minskningar av kostnader som inte har med den direkta sjukvården att göra. Ex. vill vi minska den centrala administrationen, hyrlokaler och inköp av konsulttjänster, liksom förbättra samordningen av sjukresor och skapa en bättre avtalsuppföljning.

Från dagens arbetsutskott

Av Hans-Inge Smetana, 26 maj 2020 kl 17:33, Bli först att kommentera

Har idag suttit i Regionstyrelsens arbetsutskott. En hel dag med viktiga frågor som dryftas. Bl a var det budget och budgetprocess och förstås även om det omställningspaket vi antog för nåt år sedan. Behöver jag påpeka att vi också förstås diskuterar Corona som överskuggar alla frågor.

Ekonomin är förstås också en genomgående fråga i alla frågor. Med ett underskott på ca en halv miljard i fjol så finns det lite att prata om.

Utöver ekonomi, är här några av de viktigaste frågorna v har vi tagit upp och beslutat kring:

Personalförsörjningen under sommaren där vi haft diskussioner med facken, huruvida semestrarna ska flyttas fram och vilken ersättning som då ska utgå
Den nya ekonomidirektören har tagit på en ny budgetprocess, som vi har sett fram emot
Beslut om att skynda på viktiga investeringar i Skellefteå lasarett

Många digitala möten idag som fortsätter långt in på kvällen. Tur man har ett bra hemmakontor.

Sverige ska fungera!

Av Hans-Inge Smetana, 29 april 2020 kl 14:08, 4 kommentarer

– Vi har väldigt många medarbetare inom vård och omsorg som inte vet hur länge de kommer mäkta med, och som har för få kollegor. Vi måste skapa en tryggare arbetssituation för de anställda, sa Ebba Busch igår i SVT.

Det pågår två kriser just nu; en sjukdomskris och en ekonomisk. I den budget Kristdemokraterna presenterade igår, med partiledare Ebba Busch och ekonomisk-politisk talesperson Jakob Forssmed i täten, ryms bland annat 101 miljarder till företagen, varav 80 miljarder går till kostnadsstöd åt företag. Förra veckan bedömde Finansdepartementet att Sveriges BNP kan utvecklas mellan -4 och -10 procent i år, vilket visar på den enorma osäkerhet som präglar samhället just nu och vikten av att rädda så många jobb vi kan.

Bland annat ska korttidspermitteringarna gälla upp till 90 procent, jämfört regeringens beslut om 80 procent. Arbetsgivaravgifterna ska sänkas för handels-, restaurang- och besöksnäringen med 6,6 miljarder kronor – branscher som har drabbats extra hårt av krisen. Ett kostnadsstöd för fasta kostnader, för företag som förlorat över 40 % i omsättning, är ytterligare ett förslag för att se till att Sverige står så starkt som möjligt när slaget mot corona är vunnet.

En stor del av budgeten handlar om att se till att personal inom vård och omsorg får fler kollegor och bättre villkor, med ett tillskott på 5 miljarder kronor för att förhindra varsel inom vård och omsorg under pågående kris. Aktörer som gör om timanställningar inom äldreomsorgen till en fast anställning ska få en ersättning på 50 000 kr.

Även det viktiga civilsamhället får sin del med intäktsstöd och statliga lånegarantier, samt ett rejält höjt gåvoskatteavdrag så att givare kan ge större belopp. Sammanlagt med dessa förslag och regeringens krispaket som KD redan sagt ja till, vill vi se krisåtgärder på ca 240 miljarder kronor.

Du kan läsa hela vår budget här.

Låt inte nästa generation betala

Av Hans-Inge Smetana, 21 april 2020 kl 14:37, Bli först att kommentera

Dagens regionfullmäktige är ihopkrymt både i tid och antal ledamöter på plats, som sitter utspridda i lokalen. Här är mitt inlägg från dagens debatt gällande det ekonomiska läge regionen gick in i år 2020 med:

I regionens årsredovisning för 2019 står citatet: ”ekonomisk balans – en bit bort”. Och det är inte överord. Det är såklart ingen tvekan om att vi är i en historiskt svår och oviss situation på många sätt. Allt fokus just nu ligger på att hantera och ta oss igenom denna tid, och sen hantera de ekonomiska delarna i efterhand.

Vi Kristdemokrater brukar ofta prata om förvaltarskapstanken. Att inte lämna över kostnader till våra barn och barnbarn. Kommunallagen är också tydlig att varje generation ska bära sina egna kostnader. Därför är det extra bekymmersamt de framtida investeringsbehov vi har. Men också att vi långt innan viruset nådde Europa hade ett negativt balanskravsresultat på 333 miljoner kronor – medel som ska vara återställda inom tre år. Summan motsvarar en skuld på mer än ettusen tvåhundra kronor per Västerbottning. I Norrbotten har man satt målet att ha ett positivt balanskravsresultat och man når också målet. Det torde vara möjligt även här i Västerbotten.

Regionen kunde i och för sig redovisa ett positivt resultat (på 225 miljoner kronor). Men det överskottet förklaras enbart med vinster från värdepapper och placeringar. Ingenting annat. Vi kan inte i framtiden enbart förlita oss på stigande börsmarknader, allra minst i oroliga tider som den vi nu befinner oss i. Om jag inte minns fel är varje procent i värdeminskning ca 40-50 miljoner.

Budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnader blev just under en halv miljard kronor. Vi lyckades trots allt göra en del besparingar i omställningspaketet annars hade summorna varit ännu högre. Men det är bekymmersamt att våra sparpaket inte får den effekt vi önskar. Istället för 315 miljoner blev det 153 miljoner alltså en uppfyllnadsgrad av 46 %. Det är en del mål som faktiskt är gröna och därmed avklarade, vilket är bra. Men det är ekonomin och tillgängligheten som fortsatt lyser starkt rött. Och om man får utrycker sig lita vanvördigt i denna församling så gör vi allt mindre till högre kostnad och utmaningen fortsätter växa.

Som i de flesta verksamheter är den stora kostnaden personalen. Och det är precis som det ska vara. Våra hjältar i vården gör en oerhört viktig insats såväl under kristid som under normalläge. Men kostnaden för hyrpersonal är däremot nåt vi behöver se över. Ifjol ökade kostnaden igen, den här gången med ca 8 procent. Beräkningar ger oss en merkostnad på över 100 miljoner kronor. Det belopp som ska återställas inom 3 år enligt balanskravet, skulle vi kunna skaka fram genom att en gång för alla genomlysa problematiken med kortsiktig hyrpersonal och istället agera mer långsiktigt vad gäller personalfrågan.

Jag behöver nog inte påminna om att fortsatt så har Västerbottens innevånare bland landets högsta pensionsskuld. Istället för att de finansiella intäkterna ska tillföras resultatet borde de istället kunna användas för att minska pensionsskulden.

Den ekonomiska balansen är tyvärr ”en bit bort” och har varit det under alldeles för lång tid. När vi tagit oss igenom den prövning vi befinner oss i är det dags att skapa ordning och reda i finanserna.

Etikett: budget

Prioriteringar behövs för att säkra vården.

Rödgrönas budget är som kejsarens nya kläder

Två halvpunkter räcker inte långt

Ett lagom EU!

Inte de rödgrönas paradgren

Debatt: Dags att bygga en hållbar ekonomi

Alliansens gemensamma budget

Från dagens arbetsutskott

Sverige ska fungera!

Låt inte nästa generation betala

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Läs mina tidigare bloggar

Sök

Nytt från vk.se