Efter en bra arbetsdag och en sen kväll med ansökningsskrivande kom jag omsider hem till mig. Det lena vädret på bara tio kalla grader lockade till kvällspromenad. Luften var så mjuk kring öronen att hatten fick stanna hemma.

Mest hela Vännäsby sov, men längs Fågelstigen kom Bitvargen mullrande. En av dessa trafikens riddare som håller vägbanan så där fin som den bara kan bli på saltberfriade midvintervägar. Utomordentligt förutsägbart underlag att köra på, om man kommer ihåg att det är vinter och anpassar fart och körstil till det.

Bitvargen var egentligen ett fabrikat av väghyvlar under första delen av 1900-talet, men jag gillar verkligen namnet som nästan blev synonymt med fordonstypen. Det finns en förskola i Balsjö, Bjurholm, som också heter Bitvargen. Jag tycker namnet sticker ut ganska skönt i sammanhanget.

På tal om vinter och temperaturer kändes det lite bra i morse. Det var när Agneta ringde och sa att det var 17 grader kallt i Umeå när det var knappt 9 i Vännäsby. Som boende på ett lite svalare ställe får man glädjas åt de tillfällena. 😉