Det var nästan lockande i alla fall. Den här nya, tjusiga sopbilen med sovhytt (!) påminde mig och den fina tid då jag vilade upp mig som sopbilsförare efter att ha varit på en näslängds avstånd från den berömda väggen.

Bilen går i Vilhelina och ska regelbundet ända upp mot norska gränsen. Klart man då vill kunna vila genom att sätta sig på hela ryggen ibland. Sen anses ju bilen lite snyggare med sovhytt…..

Sopbil i fjällen med mycket köra och lite dra. Lyfter gör bilen själv. Jag tycker det låter utmärkt. På nedre bilden den snygga inredningen med datorskärm och räkneverk.

Annars fanns det andra fordon man kunde tänka sig att jobba i också. Helst skulle jag vilja köra långt och risken är att det skulle vara mycket man inte dög till. I alla fall inte på en gång. ADR-certifikatet saknas också, men grundbehörigheten finns.

Jag tänkte sätta in en del bilder till från Näsmark, men det blir tidigast i morgon kväll.

Avslutar med en bild på den som ligger bakom alltihop, Stellan Olofsson. En åkare som fick den ljusa idén att ordna en lastbilsutställning för bruksbilar där hemma. Den första gick i augusti förra året och den andra idag. Klart förstorad och eventuellt med totalt lika många besökare som finns i hela Bjurholms kommun, 2500.

Procentuellt blir det ungefär som Nolia för Umeå.

Återkommer.