Hej, hej.

Saker som är rätt festliga att säga när man, eh, äntligen har blivit ett braceface deluxe och fått tandställning även i underkäken (och som jag tvingas säga rätt ofta i och med mitt jobb):

sommaradress
SPF-annons
nervös
Svensk Morgondistribution
sas.se
Josefin Isaksson

Läspa allt vad ni kan när ni säger dessa ord så får ni ett hum om hur undertecknad låter för tillfället. Nyss blev förresten alla på företaget bjudna på glass. Även det är ett roligt ord att säga när man är en jättebebis (dock en fantastisk sådan) med käften full av krom.

Hej, hej.

Igår kväll fick jag i uppgift av morsan att rensa ur min gamla garderob hemma hos henne – något jag fasat för ända sedan jag flyttade hemifrån. Varför? Jo, för att det enda som ligger kvar där inne är sådana där kläder som man inte använder, men som man inte heller vill slänga av nostalgiska skäl. Som exempelvis alla sunkiga, trasiga plagg från när jag var punkare och ofta såg ut som en uteliggare. Hittade bland annat en sönderklippt t-shirt med skelett i olika samlagsställningar och texten "Sex is bad to the bone", Cock Sparrer- och Misfitslinnen som jag har tryckt själv, slampiga kjolar som man visar halva röven i och trettioåtta omaka sockor. Det var svårt, men nu ligger det mesta i soporna och i säckar som ska till Myrorna. Josefin vs Luffarkläder, 1-0.

Hittade även några av Roberts grejer där inne:
1. Vit t-shirt som det står Truck och Maskin på (ja, han kommer från Kramfors).
2. Tandskydd.
3. Sjutton par kalsonger.
4. Vit t-shirt (den här gången utan bonnigt tryck).
5. Tre deodoranter.

Något du vill ha tillbaka, månne?

Hej, hej.

Jag tänker inte så värst mycket på FRA-lagen just nu. Jag tänker mer på huruvida Blondinbellas pojkvän sover i nattskjorta eller ej. Kan det vara möjligt att han gör det? Drar han bara upp den lite busigt sådär när det vankas samlag? Jag blir tokig om jag inte får veta snart. TOKIG I TELL YOU!

Hej, hej.

Någon som har lust att låna ut femhundra spänn till mig? Det är till en flygbiljett hem från södern på söndag, och jag betalar givetvis tillbaka pengarna när jag får lön nästa vecka. Tack på förhand.

På torsdag eftermiddag sticker jag alltså till Örebro för att träffa Fredrik och hans familj igen och fira midsommar i deras mycket gemytliga lilla sommarstuga. Dra mig baklänges på en liten vagnjävel vad trevligt det ska bli! Innan dess ska jag hinna skriva en krönika, tvätta kläder, diska två mögliga tallrikar, dansa en spexig dans, gå runt och se lite frågande ut, länsa min mors kylskåp, sjunga Tommy Nilssons låt Öppna din dörr för Samane samt kolla fotboll med lite VK-folk. Det kommer också att bli grymt.

Hej, hej.

Ikväll lånade jag morsans bil och brassade ut på landet (Sikeå/Robertsfors) för att träffa tre ungjävlar – två forna bandkamrater och en av bandkamraternas avkomma. Ynglet tog på mina bröst, sög på mina fingrar och fyllde mig med kärlek. Det är nästan så att man vill ha en sådan där själv… En glad liten tjockis med mycket hår och rosa hörselkåpor som gillar punk, ni vet.

Fan, det var verkligen riktigt trevligt att träffa tvillingarna ikväll. När vi satt där och spelade tv-spel och skrek fula ord åt varandra (på ett hjärtligt sätt då, såklart) så kändes det lite som förr då vi alltid hängde tillsammans i Robertsfors och hittade på sattyg och pratade med varandra om allt mellan himmel och jord. Good times, good times.

”Ta kort på mig när jag låtsas prata med Kjell Lönnå!”

Hej, hej.

I fredags efter att vi varit på Pipes ville Höken sova hos mig, och det fick han ju såklart. Båda var i dyngfyllan, och när vi cyklade hem i sommarnatten så jagade han mig samtidigt som han spelade in en film av spektaklet. Jag var livrädd och hade panik. Vill ni så kanske jag kan lägga upp filmen i bloggen, men den innehåller lite könsord och sånt, så det kanske inte är en sådan bra idé trots allt… Vi får helt enkelt se.

Igår morse klev jag upp och började greja i köket, då ringde han och skickade sms från rummet bredvid där han slaggat (något som både han och Gustaf alltid brukar göra när de slaggar hos mig) och bad mig hålla käften. Därefter ägnade vi förmiddagen åt att ta spexiga bilder samt åt att äta pastasallad i Hagaparken som han bjöd mig på. Höken är en jävligt rolig och bra vän, måste jag säga.

Hej, hej.

Hoppas att ni har haft en fröjdefull helg. Själv tog jag det bara lugnt och var inte ett dugg berusad eller jobbig att umgås med.

Hej, hej.

Jag har varit trött och förbannad mest hela dagen. Mest förbannad har jag varit medan jag kört bil (road rage deluxe). Lite obscena gester och svordomar, och sådär. Väldigt skönt. Sedan har jag även varit arg på alla de på företaget som tror att man är deras personliga slav, och som inte inser att man har miljarder andra grejer att göra också (och inte har tid att springa runt och leta gratis tv-bilagor, och sånt). Ibland suger det verkligen att vara vikarie.

En festlig sak, i alla fall. På Expressens löpsedel står det idag om en riksdagskvinnas hemliga liv som strippa. Jag tyckte verkligen att hon, Josefin Brink, såg väldigt bekant ut, så nyss läste jag hela artikeln och kom då fram till att hon var en av de otroligt trevliga kvinnorna i skabandet Vagina Grande, som vi (ja, Ungjävlar, alltså) spelade förband åt på Kafé 44 i februari 2002. Hon var verkligen hur snäll mot mig som helst, och dessutom världens coolaste. Jag skrev om henne i min dagbok efteråt, till och med.

Nu får jag snart gå hem. Amen, hallelujah, Thomas Quick.

Hej, hej.

I morse när jag stod i VK:s garage och precis skulle låsa upp budbilen tyckte jag mig höra ett märkligt ljud. Med hjärtat i halsgropen kollade jag i backspegeln och såg till min förfäran en mörkklädd, karlliknande figur stå där. Jag blev livrädd och vände mig om, men ingen var där. Sedan insåg jag att det så klart var jag själv som var den mörkklädda, karlliknande figuren, och då blev jag arg och lite ledsen. Arg för att jag fan inte vill se ut som en karl, och ledsen för att jag, ibland, verkligen inte är den snabbaste hajen i kajen.

Jag skyller på värdelös sömn, tidiga mornar (har kommit en timme tidigare än när jag egentligen börjar varje morgon hela veckan) och mina arbetarbrallor.

Hej, hej.

Fikade på Wayne’s igår med min kamrat Joel (även känd som den mystiska mannen), vilket var väldigt trevligt. En riktigt festlig latte-stockholmare och frilansjournalist som gillar mode, minsann. Han och jag har hittills bara pratat på MSN (där jag typ aldrig är inloggad, i och för sig), men vi hade bestämt att vi skulle pimpla kaffe innan det var dags för honom att flytta från Umeå, vilket han gör nu på fredag. Kul att fikat blev av, det hade jag nog inte riktigt trott att det skulle bli.

Nu är det fan i mig dags att köra till VF och sedan till Coop för att handla frukt och leverera tidningar. Hörs och störs senare.