Hej, hej.

Morsan kom och hämtade mig efter jobbet i går och så åkte vi på Lottas där vi satt med varsin sallad med mineralvatten till medan alla runtomkring oss svullade som om det inte fanns någon morgondag. Därefter åkte vi hem till mig och drack kaffe, och mamma fick sin present – ett brickbord från Village som hon blev väldigt glad för (om hon nu inte ljög). När kaffet var uppdrucket skjutsade hon mig, Anna, Robert och Christoffer ner på stan, där det första Christoffer gjorde var att halka och slå axeln ur led. Är ändå sjukt imponerad över hur hård den karl’n är. Klagade knappt och vägrade åka till sjukhuset, trots att det tydligen ringde i öronen och slog blixtar framför ögonen. Själv hade man ju legat kvar i en sorglig hög på marken, storbölat, trott att döden var nära och sedan tagit sig till akuten så snabbt som möjligt, men inte Christoffer krokodil inte.

"Planen med en Guinness på St Patrick’s day kommer sluta med Spendrups på Allstar", sa Anna i går kväll när vi knallade från pub till pub och konstaterade att det inte fanns en enda sittplats någonstans. Så det blev faktiskt Allstar till slut, men i stället för att dricka någon blaskig öl unnade vi oss faktiskt varsin irländsk matig jävel. Vid halv nio gick vi vidare till Pipes för att vara med på Popfrågan. Det var mest ny musik, så det gick inte så bra för oss, men det var i vanlig ordning sjukt trevligt i alla fall. Jag pratade förresten med en snäll läsare också. Tack, tack för alla vänliga ord, jag blev så glad.

Hej, hej.

                 

Hej, hej.

Dagen fortsätter le sitt bredaste leende mot mig. Lunchade precis med Anna och några av brudarna på Privatmarknad, och Anna pratade så himla gott om min telefonröst. Sa att den är sensuell och så. Fantastiskt! När morsan ringde på mitt direktnummer för ett par veckor sedan kände hon inte ens igen min röst och började fråga efter mig och betedde sig helknäppt. Men jag låter väl inte så sensuell privat så det kanske inte är så konstigt ändå. Kan ju inte slösa bort kåtrösten på vänner och familj när det finns abonnenter från Ytterslasksele och Pilskliden som behöver den bättre, liksom.

På fredag vankas det Hälsoprofilsundersökning här på jobbet, och jag är helt inställd på att få höra att jag är tjock, oproportionerlig och halvdöv. Det känns okej just nu, men det kan mycket väl bli så att jag måste låsa in mig på toaletten efteråt och lägga mig i fosterställning på golvet och snorgrina resten av dagen.

God morgon, för tusan! Har sprungit fem kilometer på morgonen och nu sitter jag och ser ut som en jordnöt och äter en banan. Svarar i växeln gör jag förstås också, och nu ska jag ta tag i en hög med abonnemangsmail. Vilken ljuvlig dag, blir nästan förbannad för att jag är så äckligt sprudlande glad.

I dag fyller förresten min mamma år. Hurra, hurra för Bettan Is-hacksson!

Hej, hej.

I går berättade Bibi, som när hon inte pluggar till sjuksyrra knäcker extra som telefonförsäljare, att hon ringt hem till Jan Johansen. Se på mig-mannen, ni vet. Någon kvinna hade svarat, och när Bibi hade frågat efter Jan undrade kvinnan om det var privat. Bibi förklarade att hon ringde från Bredbandsbolaget, och då sa kvinnan, med värsta stockholmsdialekten som Bibi var bäst på att härma:
– Du, det är söndag. Vi softar.

Detta hade jag, Bibi och Betty hemskt roligt åt i går. Ska också börja säga så. Kanske på jobbet om någon ringer och okynnesskriker åt mig. 
Typ "Du, det är tisdag. Jag softar.", och sedan slänga på luren.

Vi hade förresten hemskt roligt även åt andra saker i går. Walks of shame, tvivelaktiga samlag, alla jävla gubbjävlar som totalt saknar självinsikt och limmar på mig när vi är ute på krogen och killar som plockar fram sin akustiska gitarr i tron att brudar är intresserade av att höra dem yla bajsnödiga låtar klockan tre på natten, till exempel. Sedan gräddade jag våfflor i hundra år (vi gjorde tre förpackningar), åt tre var och låg sedan på väl valda platser i min lägenhet och var nära att kräkas. Men trevligt var det. Ett perfekt söndagshäng med två fantastiska damer.

Bilder från Blebban.

Våffelkoma deluxe. Bibi sitter och skriver av receptet på Janssons frestelse ur Vår Kokbok. Betty läser en skvallerblaska. Jag tittar på nyheterna. Allt är tyst och lugnt och frid och fröjd och kaskadspyorna är nära.

Hej, hej.

Vilken himla fin lördag. Sov länge, ringde Becker, mötte upp henne på stan och gick sedan och köpte en present till min fina mamma som fyller år på tisdag. Hoppas hon blir glad, annars måste jag kväva henne med en kudde (puss morsan!). Därefter knallade vi hem till Beckers mamma Elleonor, som bor väldigt centralt, och pimplade lite kaffe. Hon är så sjukt härlig, Beckers mamma. Väldigt trevlig, rolig och lätt att snacka med och så. Dessutom bjuder hon hungriga små flickeflarn på jättegod mat, och till och med efterrätt, så att de slipper bekymra sig om matlagning när de kommer hem.

Nu funderar jag på att åka och träffa Fjanton med flera på krogen. Har inte druckit något, men man kan ju faktiskt gå ut nykter också. Brukar dock bli väldigt förbannad när jag själv är nykter medan alla andra är fulla och dräggiga, men det ordnar sig nog.

Fan vad kul att Anna Bergendahl vann Schlagerspektaklet, förresten. Låten är visserligen rätt värdelös i mina öron, men det är så roligt och härligt med folk som blir så där genuint superdupermegaglada och inte verkar tro så högt om sig själva. Söt är hon också.

Hänger lite med Måns och dricker kaffe med Becker hemma hos hennes mor. Måns är en katt. Katter säger mjao.

Trehundra väl spenderade kronor på ÖB. Fult våffeljärn dock. Ser ut som att man skulle kunna sätta sig i det och åka till Uranus (den festligaste planeten). Men skit i det. Våffelkalas på söndag, alltså! Det har jag och Blebban bestämt.