Etikett: blodsocker

Ett svart hål

Av , , Bli först att kommentera 2

Det sägs att i det bländande mörkret bor ett ljus. Det betyder att jag är älskad, att jag är sedd. Låter ju trösterik, men det gäller ju även att kunna känna det.

svart hål

När man blir kroniskt sjuk blir man lätt självupptagen. Man glömmer de som finns intill och vill  hjälpa dig. Glömmer ljuset. Istället känns det som om att man blir till ett stort, svart hål som slukar åt sig allt ljus. Svarta hål föds när riktigt stora stjärnor dör, och med riktigt stora stjärnor menas åtminstone 20 gånger större än Solen.

banner-1133782_960_720

Har haft det knepigt med mina svarta hål; de sjukdomar och funktionsnedsättningar som följt mig genom livet. Som jag berättat tidigare, har jag varit tvungen att byta den Adhd-medicin jag tag i sex års tid. Den slutade att fungera och gav mig en rivande ångest som hotade att ”sätta fart” på min bipolära sjukdom. Det skapas en inre stress som får kortisol att flöda i min kropp, som leder till skyhöga värden av mitt blodsocker. Blir slö i skallen av högt blodsocker – och om det plötsligt faller så kan lågt blodsocker leda till döden. Alltså ingen munter tillvaro.

Väntar med spänning på korrekturet från förlaget, så att jag kan rätta stavfelen.

För övrigt så kan det förhålla sig så att varje människa vi möter är utsänd. Tanken svindlar.

Läs även Lenas tankar: >>>http://blogg.vk.se/lenamargareta/

 

Författare med högt blodsocker

Av , , Bli först att kommentera 2

Dagarnas brus. Regn som smattrar mot fönstren. Inte många vackra höstdagar i år; ni vet dom där när solen lyser på lövträden så att allt tycks stå i lågor, när luften är klar och hög, när man kan sitta på en stubbe och dricka starkt kaffe med en hink nyplockade lingon vid fötterna. I år blev det inte ett lingon – inte en svamp. Bara en massa inomhusarbete. Tur att vi åkte till Saxnäs och tvingade oss att vara ute, trots regn och snålblåst. Det räddade den här hösten.

Har haft fullt upp med att sköta min kropp. Har till slut hamnat på diabetesenheten och fått hjälp med min minskande insluinkänslighet, vilket sedan i augusti lett till sanslöst höga blodsockervärden. Var rejält orolig ett tag och rädd att njurarna skulle ta stryk eller att jag skulle råka ut för ytterligare en stroke. Nu är jag inne på andra veckans behandling av ett preparat som heter Victoza. Redan är blodsockervärdena halverade – men jag plågas av biverkningarna. Biter ihop. Viktigt att stressnivåerna hålls nere, för direkt jag jagar upp mig stiger blodsockret. Har därför tackat nej till ett flertal uppdrag och ”förlorat” drygt 20 000 kronor.

KentÖvik

Däremot ska jag fullfölja berättarturnén och reser till Bjurholm på tisdag. Ska visst sedan till Åsele, vad det lider. På söndag ska jag föreläsa här i Umeå – ämnet: psykisk ohälsa. Försöker däremellan få till slutet på romanen. Var och varannan morgon vaknar jag och vet exakt hur den ska sluta – men jag väntar till dess jag är absolut säker. Brukar ha problem med slutet på mina romaner. Kan bero på att jag inte vet det när jag börjar skriva. Det får liksom växa fram under processen.

Städat mest hela dagen. Burit ner möblerna från balkongen – har solat klart.

För övrigt tar jag ett steg tillbaka när jag möter människor som  säger ”jag är alltid ärlig och säger minsann alltid vad jag tycker!” Sådana människor gör det enkelt för sig och begriper inte vilken förödelse de kan lämna efter sig.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Talar om högmod i Granö

Av , , Bli först att kommentera 1

Sovit uselt, och har mest hela natten sprungit på toa och kissat. Det kopplade inte i min tröga skalle, trots att jag är sjuksköterska och haft diabetes sedan 2003, att ett ökat spring på toaletten för att kissa i parti och minut i kombination med en ökad törst, är ett tecken på högt blodsocker. När jag till slut kollande värdet vid tresnåret visade mätaren på 25, vilket är högt, mycket högt. Ibland är det märkligt. Åt lite glass och melon efter middagen och min vanliga kvällsmacka, efter att jag tagit mitt insulin, så blodsockret borde inte ha rusat iväg på det sättet. Men jag har blivit förkyld och infektioner kan öka blodsockret, sedan rörde jag mig för lite i går, gick typ tio steg. Dessutom har jag de senaste dagarna varit utsatt för hög stress och vi vet att stress ökar produktionen av kortisol som i sin tur höjer blodsockret. Vi människor är komplicerade varelser. Vi är så mycket mer än den kemi som bygger upp oss, syre, kol, väte och kväve för att ta några exempel. Men det som gör oss unika är vårt medvetande och vår förmåga till abstrakt tänkande.

diabeteskoll

Efter min stroke förra hösten (snart ett år sedan) tog läkarna ett nappatag med mitt blodtryck och min diabetes. Insulindoserna höjdes, det lades till olika piller vilka ska sätta fart på de delar i bukspottskörteln som producerar insulin. Det är ju allmänt känt av en misskött diabetes i kombination med högt blodtryck kan leda till stroke eller hjärtinfarkt. Jag har levt farligt under många år av mitt liv, men när jag gjorde min gastic-by-passoperation och gick ner 35 kilo på ett år, ”försvann” min diabetes under två år. Jag hade perfekta värden och behövde inget insulin. Men sedan kom diabetesen tillbaka. Även om jag tappade så mycket av fläsket, på så kort tid, borde jag borde jag promenera och gympa bort minst tio kilo till. Det skulle förmodligen öka min livslängd med tio år. Om det nu inte vore för min lättja, som får mig att hellre att sitta inomhus, tillsammans med mina romanfigurer och skriva om Baklandet istället för att ta en uppfriskande morgonpromenad.

Klockan ett kommer vännen Gösta Nilsson i sin nya, fina Skoda för att hämta mig och Lena. Vi ska ut på en liten lustresa, ett äventyr i miniatyr. Vi ställer kosan mot Granö som vi tänker utforska genom att se oss omkring, kika på husen de byggt uppe i tallar och granar, äta en bit mat, helt enkelt ladda upp inför mitt framträdande i Sångargården klockan 18.00, då jag under denna kyrkovecka ska kåsera kring ämnet högmod – en av de förfärliga dödssynderna.

egenkärlek

De som lider av högmod har ofta åt fanders för höga och stora tankar om sig själv, vilket leder till att de inte kan inse vare sig sina styrkor eller svagheter. De anser av hävd vara perfekta och besitta sanningen, vilket ofta leder till deras förakt för sina medmänniskor. Jag skulle vilja påstå att högmodet numera blivit en dygd då höjden av lycka enbart tycks vara ett chefsjobb, hög lön, ny villa och bil, där man bakom höga staket lever så pass skyddat att man  slipper se de som ser annorlunda ut, som anammar en annan livsstil, har en usel musiksmak och som lever i en kultur som i alla hänseenden är sämre än vår. Men – högmod går före fall. Så står det skrivet.

Ser ut att vara lite grått idag, trots att det utlovats blå himmel och sol. Men vi ska ju åka ståndsmässigt i Göstas fina bil och i den är vi skyddade från eventuellt regn. Ska nog ta med mitt paraply om det skulle börja pissregna i Granö.

För övrigt är ensamhet för somliga av oss ett behov, inte ett önskemål.

Ps! Är du intresserad av mina böcker: beställ dem här >>> (klicka på loggan!)

logo_ordvisor_original

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Stress ger högt bodsocker

Av , , Bli först att kommentera 2

Grått, regn och kallare. Men det måste väl få finnas rum även för sådana dagar. Dessutom – om det är något som jag inte kan påverka, så är det just vädret. Lika lite som jag torde bära skulden för jordbävningar, översvämningar och eventuella kometnedslag. Således gör man klokt i att satsa krutet på det man verkligen kan påverka och förändra, det som finns i mitt beteende och mitt förhållande till andra människor – och inte ödsla krafterna på uselt väder.

20160315_163208

Hittills har recensionerna av ”Spring Kent, spring!” varit mycket bra. Jag har nog aldrig fått så fina recensioner, möjligen fanns där en del guldkorn när ”Konungarnas konung från Baklandet” släpptes 2006. Nåväl, nu har BTJ:s vårkatalog kommit och i den finns helhetsbetyg på vårens alla böcker. Min bok fick 5 (av 5 möjliga). Vad jag förstår av en god vän som är bibliotekarie, så brukar ett sådant högt betyg leda till att många böcker köps in av landets bibliotek – och många bibliotek finns det … Om jag nu även kunde bli recenserad i någon av storstadstidningarna, så skulle jag nå ut med boken till än fler. Men som författare på ett litet förlag i Norrland, så torde detta stanna vid en dröm. Det är inte fiiint nog att ge ut sina böcker på små förlag.

Gårdagens läkarbesök gick bra. Min distriktsläkare Lars är en trevlig, empatisk äldre herre som är noga med att se till att inget missas – och detta med bakgrund av den stroke jag drabbades av förra hösten. Men med medicinering och lite motion så är blodtrycket mycket bra (120/80), blodfetterna, både goda och onda, är under kontroll – det är bara blodsockret som har svajat en aning. Som vanligt är jag övertygad om att det har med stress att göra.

diabetes

För sex-sju veckor sedan, när det var som mest intensivt med berättarföreställningen samtidigt som det började dra ihop sig till boksläpp av min självbiografi, började min bipolära sjukdom att gå på höga varv och jag kände att jag låg på gränsen till det hypomana, särskilt när jag inte sov mer än fyra timmar per natt. Vaknade sedan en av dessa nätter och kände att nåt var på tok. Hade varit uppe och kissat stora mängder och däremellan druckit litervis med kallt vatten. Jo, jag visste redan vad som hänt innan jag stack mig i fingret och kollade sockervärdet: 35. Ett mycket, mycket högt värde. Kortisol, som är ett steroidhormon som frigörs i binjurarna, har en stark koppling till stress, och påverkar ämnesomsättningen. Förutom att det försämrar insulinets effekt så att blodsockret skjuter i höjden, så kan det även på sikt påverka psyket och leda till depression – i mitt fall till ett depressivt skov i min bipolära sjukdom. Men värst är – höga halter av kortisol kan leda till proppbildningar, i mitt fall till en ny stroke. Allt detta visste jag där jag stod i köket, någonstans vid tvåsnåret på natten, och såg 35 lysa i fönstret på min blodsockermätare. Jo, jag blev rädd.

stetoskop

Jag fick goda råd av min gamle, käre vän diabetesläkaren (sådana vänner är bra att ha), som sa att jag skulle höja insulindoserna rejält, äta regelbundet och röra på mig mer. Men med högre insulindoser, fick jag vara vaksam för att inte drabbas av hypoglykemi, när blodsockret dimper och kan förpassa en in i medvetslöshet. Är man som jag nervöst lagd, så kan det med den vetskapen kännas otryggt att på egen hand ge sig ut på långpromenader. Men med bananer, äpplen och druvsocker i fickorna utmanade jag min rädsla och började fotvandra, allt för att förbättra min diabetes. Dessutom menade han (precis som de på strokeenheten) att jag skulle vara noga med att vila min ”stresshjärna”, att ligga ner och blunda flera gånger per dag. Det har tagit sex veckor att pressa ner blodsockret till mer normala världen – men det långtidssocker som mättes härom dagen var således för högt.

bipolär

Min husläkare tycker att jag är en mycket komplex patient, där mina diagnoser går in i varandra, ibland gifter sig med varandra, ibland ställer de till det för någon annan diagnos, som detta att med att min sårbarhet för stress pumpar ut kortisol i blodet och påverkar min diabetes så att jag antingen kan få en ny stroke eller ett bipolärt skov. Eller både också. Men i grunden behöver jag ha flera olika typer av läkare, dels en som tar hand om mitt fysiska välmående, håller koll på kemin i min kropp, dels en läkare som ansvarar får mina psykiska diagnoser så att jag kan leva i ett någorlunda välbefinnande, så att inte stressen river upp min diabetes. Komplicerat? Jo, men är det inte det vi människor är – komplicerade.

Allt det här har jag skrivit om i min självbiografi ”Spring Kent, spring!”  >>> min webb

För övrigt ska vi ta det lugnt idag. Möjligen någon liten biltur under eftermiddagen – vi får se.