Etikett: nättroll

Dessa sabla hjullager

Av , , Bli först att kommentera 8

Ett plågsamt besök hos bilbesiktningen. Jag stod inne i hallen, tio meter från den unge man som skulle döma min bil. Jag bar munskydd och vinylhandskar, som skydd mot corona. Den unge mannen började genast att slita och dra i bilens däck. Särskilt i vänster framdäck. Sen kallade han in en äldre kollega som slet ännu hårdare i hjulet. ”Jajamen, du har helt rätt. Bra gjort!” sa åldermannen och passerade mig utan att ens ge mig en blick.

”Du måste byta vänster hjullager. Allvarliga saker, fixa det direkt”, sa besiktningsmannen. ”Är det en dyr affär”, mumlade jag bakom munskyddet. ”Nä, det är nog inte så fasligt dyrt. Men du måste även köpa ett nytt batteri. Batteriet var tomt när jag skulle backa ut.”

 

 

Min Skoda har ont i vänster hjullager.

Samtal med Mekonomen på Grisbacka. ”Ja, med jobb, byte av hjullager och ett nytt batteri så blir det … 5300 kronor!” Herre jävlar, muttrade jag. Köpte ju nyss nya sommardäck för 5000 kronor. En nätt liten summa så här innan sommaren. Då är inte klimatanläggningen fixad … Har kört så lite det senaste året att bromsskivorna börjat rosta. Gammbilar ska man plåga och köra mycket. Blir de stående så faller allt i bitar.

 

Ändå är Skodan Romster, en 07:a, den bäste, nyaste, finast jag ägt. Har alltid kört omkring med billiga rosthögar. Men på den tiden så körde jag mest hela tiden med dem, så att de inte blev stående och dog rostdöden. Värst var nog min Ford Mondeo vars front hölls samman med silvertejp. Jag sålde den för en tusenlapp till några trevliga romer som skulle fixa till den.

Igår flyttade nättrollen till Facebook och kapade mitt messenger och skickade runt en massa dumheter till mina kontakter (ett tusental) och lade upp annonser i mitt namn på tidslinjen. Fick sitta i timmar och rensa och bytte lösenord fem gånger och stängde ner Facebook. Ett troll hade tagit sig in via datorn, det andra trollet som var bosatt i Blekingen gömde sig i mobilen. Nu är de utsparkade i ljuset. Må de spricka.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Ute i det fria

Av , , Bli först att kommentera 2

Ute och gick en sväng med min rollator i helgen. Blåste kallt, men det var skönt att få komma mig ut. Har väl snart passerat dag 40 av isoleringen och är vansinnigt trött på att vara ofri. Länge lär man bli sittande här.

Coronamannen smyger fram på Ersboda.

I Kina och Wuhan där coronaviruset slog till först, har nu den andra vågen slagit till. När man där, i Kina och öppnat städerna igen i tron att man vunnit slagit mot corona och Covid-19, så läser jag idag om 17 nya fall i Kina.

I flera Europeiska länder är man på väg på att så smått öppna sina samhällen, i tron att faran är över. Den är långt ifrån över och är ett hot mot mänskligheten. Därför måste jag finna mental kraft att stå ut med isoleringen i hopp om att därmed överleva, men samtidigt gå miste om att leva ett riskfyllt liv därute.

Tydligen har jag tyckas reta upp en del högerspöken som har näsa för det annorlunda, de sårbara och framför allt blir de skogstokiga om man råkar skriva ett enda ord om fascismen och om den politik som SD för. Nån debatt går nättrollen inte in för, utan använder sig av ett språkbruk som borde göra deras tunga svart, efter att de svärtat ner den person de ger sig tusan på att försöka krossa.

Nättrollen älskar konspirationsteorier

Min blogg handlar ju till 80-90 procent om psykisk ohälsa och de sjukdomar som kan kopplas till den. Ibland slinker det igenom någon politisk pamflett från min sida – och då hugger de. Trollen. Idag kallas jag för ”taltratt” som är en låtsasjournalist som i mitt fall är i maskopi med SVT Västerbottens nytt. Detta som hände för flera år sen, då de gjorde ett inslag om mitt spring på ett flertal apotek utan att hitta mina livsviktiga mediciner. Jag sa även nåt surt om avregleringen.

Värst är att jag en gång jobbat ihop med SVT:s journalisten som gjorde inslaget, nämligen 1994 då jag var reporter på Nordnytt. En arbetskollega. Vi skulle alltså ha satt oss ner för att tillsammans klämma åt de avreglerade apotekens usla service. Tror trollet att vi journalister jobbar på det sättet? På riktigt?

Nån (som inte är särskilt svårt att koppla ihop med de troll som bor i SD-skogarna) följer mig fortfarande av den anledningen, förmodligen att jag fortsatt att blogga en del om bristen på mediciner på de avreglerade apoteken.

De är festliga dessa Nättroll. De är uppslukade av mängder av konspirationsteorier som styr deras skeva världsbild. Är kanske Tomten en förklädd, vänstervriden journalist …

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Trollen och solskenet

Av , , 2 kommentarer 10

Tidigt i morse kunde se mitt ansikte i spegeln. Yes! Jag är vid liv. Trots allt elände är jag ytterst tacksam för det liv jag lever. Vi har ju bara ett liv; en chans, en kort stund som vi vandrar här på jorden. Om livet vore ett dygn så skulle vi bara finnas till några få sekunder. I universums tideräkning så är våra liv försumbara, icke ens mätbara. En stor del av mitt liv har jag valt att använda till att skriva romaner om andras liv, medan jag här på denna blogg brukar jag öppet, naket och sårbart berätta om mitt liv.

Skriv din livsberättelse.

Jag skriver då och då om nättrollen och deras unkna politiska världsbild och nedsättande syn på andra människor. Dessa troll är alltid anonyma; ett gäng fegisar som blir kaxiga och ”modiga” när de tar plats vid tangentbordet. Alla vill vara Någon, att känna sig betydelsefull. Trollen mår gott av att hata (gärna i grupp).

Jag har en mission när jag skriver texterna på denna blogg. Jag hoppas att min öppenhjärtighet kan hjälpa andra människor, särskilt de som lever i en liknande i en liknande situation. Ibland skriver jag med en viss övertydlighet för att speglingen ska bli enklare.

Van Gogh en av många som lidit av psykisk ohälsa.

De teman jag skriver om är psykisk ohälsa (ADHD, bipolär sjukdom, ångest/paniksyndrom, missbruksproblematik). Övriga teman jag skriver om är Parkinson sjukdom, stroke. Förutom det blir det en hel del om mitt litterära skrivande, om dess glädje och vedermödor. I det fallet brukar jag berätta om människor som var nalta eljest; människor som är/var annorlunda.

Jag skriver även ur ett politiskt perspektiv där jag ofta bekymrar mig över de fascistiska och nynazistiska idéer som öppet florerar i vårt samhälle och runt om i världen – och då hamnar naturligtvis Sverigedemokraternas åsikter i mitt blickfång.

Ofta när jag skriver kritiskt om SD vet jag att nättrollen kommer att dyka upp. Ofta kommer de i grupp, ibland är det ett ensamt nättroll, men alla skriver illa om min person. I sakfrågan har de inte mycket att säga.

Totalt görs det mer gott än ont i världen.

Men 90 procent av reaktionerna av mitt bloggande är positiva. Mitt skrivande om psykiska ohälsa gör att människor kan spegla sig i mina texter och därmed få hjälp att gå vidare och lindra sina plågor. Mina reflektioner kring  Parkinson och stroken ( som jag själv drabbats av), har jag en trogen läsekrets. Mitt bloggande om psykisk ohälsa tog fart när jag släppte min självbiografi ”Spring Kent, spring!” (2016 Ord&visor förlag) Tack vare boken jag har hållit ett trettiotal föredrag runt om i länet.

Har förstått att min livsberättelse har engagerat många. Socialstyrelsen har rapporterat att mellan 30-40 av landets befolkning lider av psykisk ohälsa (det är ju nästa halva svenska befolkningen) så i min publik torde sitta många människor med psykisk ohälsa och resten lär vara anhöriga till dessa.

I ljuset spricker trollen.

Detta betyder ju inte att allt i mitt liv handlar om sjukdomar och elände. Min blogg är ju bara en del av mitt liv. Den tid jag lägger ner på min blogg ska förhoppningsvis sprida kunskap och därmed sticka hål i fördomarna. Men det dyker då och då upp anonyma (naturligtvis) troll som tycker att jag ska sluta gnälla, att sluta rota i det förgångna och som en av gnällspikarna tyckte: att istället för att skriva bloggar borde skaffa mig ett liv. Jaså? Jo, jag har ett liv, tyvärr inget perfekt liv, då jag  bitvis tvingas kämpa hårt för att hålla näsan över ytan. Vad är sedan trollens definition av vad ett liv är? Är det att knyta ihop svansen med andra trollsvansar? Gå i klunga och söka upp människor som de gemensamt kan hata. Att vara feg och inte våga skriva ut sitt namn. Jävlar vilket bra liv!

Därute i världen, utanför mitt fönster finns det en rörelse bestående av stollar som tror sig besitta all världens sanningar, och  i deras spår följer en svans av gnällspikar. Trollen drivs ofta av unkna politiska idéer som bygger på ett förakt mot det/de som är annorlunda. Det finns även ett förakt mot kunskap och bildning där särskilt journalister och författare bildar en farlig grupp. Det finns en unken syn på kulturen där  icke-föreställande konst ska bort, bibliotekens öppenhet ska begränsas och dessutom ska bara svenskar få låna böcker. Det skulle inte förvåna mig att de har en lista på vilka böcker som borde plockas bort från lånehyllorna. Kanske dags för ett bokbål? En aktivitet som roade Hitler.

Där hjärnan tar slut, tar nävarna vid.

Om man nu ska använda sig själv och sin egen livsberättelse för att hjälpa exempelvis människor som lever i psykisk ohälsa, så måste man känna tillit och ha ett visst mått av mod, eftersom ens livsberättelse kräver att man måste visa sin sårbarhet – vilket innebär risker för plötsliga knivhugg i ryggen. Gäller gnället mina åsikter, mitt kunnande brukar jag bara ruska på mig och gå vidare. Däremot gör det ont när trollen ger sig på min person och mitt intellekt. Men i stort är är jag ostoppbar. För är det några som saknar ett liv, så är det nättrollen. Snacka om tragiska figurer! Dessutom lär de spricka i solljuset.

Okunniga troll

Av , , Bli först att kommentera 8

Naturen har gett mig ett uselt tålamod. Har svårt att sitta stilla. Drabbas ofta av tankeflykt, har svårt att koncentrera mig. Jag blir även snabbt uttråkad. Att under dessa betingelser sitta isolerad, håller på att kännas som att bli utsatt för en medeltida tortyrmetod.

Att stänga inne en person med ADHD är inte så lyckat. Kemin i våra hjärnor ju så uppbyggd tt den tvingar oss att vara i ständig rörelse – men om tiden stannar så kan vi bli paralyserade och istället fastnar vi i en fåtölj eller i mitt fall i skinnsoffan. Stel av oro och ångest.

Ester-romanen har stannat upp i väntan på lagfarten till Nygård. Men jag skriver ändå, annat, inte minst krönikor till Lokaltidningen. Skickat två stycken idag som jag jobbat med under gårdagen och nu på morgonen. Sedan har ABF försett mig med en stor mikrofon som liknar en satellit eller snöboll, så att jag kunnat tala in första avsnittet i ny kulturpodd. Pratade i drygt 30 minuter om berättarkulturen i Västerbotten.

Det som får mig att lyda råden om att hålla mig undan coronaviruset är den förfärliga kvävningsdöd som Covid-19 utsätter oss för. Måtte de få stopp på denna pest. Skulle nån galning i ledande ställning få för sig att utnyttja denna pest för att exempelvis göra militära vinningar och krossa demokratin, så brakar kampen mot smittan ihop och miljoner och ytterligare miljoner kommer att dö. Mänskligheten lever under dödshot.

Okunnigheten är farlig. Den leder till förnekande och spridandet av lögner.

Brasiliens president Jair Bolsonaro, som håller till ute på yttersta högerkanten, säger till sitt folk att Covid-19 inte är värre än en vanlig förkylning. Jo, för somliga passerar sjukdomen som en förkylning, men för 150 000 människor i världen har pesten lett till en förfärlig död (förmodligen är siffran mångdubbelt högre då många länder inte räknat gamlingarna som dött i Covid-19 på ålderdomshemmen).

Kikade härom dagen in på en facebooksida som skulle vara en nyhetssida i Lycksele. Där dök det en av dessa förfärligt okunniga som undrade varför inte folk som kom till hennes garage-loppis. Många reagerade med ilska. Hade hon inte läst tidningarna eller sett nyheterna på TV de senaste månaderna. Jag skrev nåt kort om att vi måste hjälpas åt, vara solidariska för att skydda de sårbara från smittan. Pang så var nättrollen på plats och började sprida lögner. Jag besvarade inte stolligheterna. Såg igår kväll att man plockat bort hela inlägget och dess knasiga inlägg.

Dessa nättroll. Såg i morse reprisen av just Nättrollen som utmanas av Robert Aschberg. Det är lätt att sitta bakom ett tangentbord och sprida skit och håna folk. Att hata! Då behöver man inte se eller samtala med personerna som de hatar. När sedan en sån som Aschberg dyker upp, så blir trollen bleka, fega och mycket tystlåtna och små.

Det finns väl ett talesätt om att när trollen, hatarna, kastas ut i solljuset, så spricker de. Låter bra.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , ,