Linnéa Olsén, Obbola

Att duscha liten

Affe är inte det lättaste här i världen.
Jag och Pär samlar mod till oss ungefär en gång i veckan, resten av veckan kör vi avtvagning i handfatet.

När så Affe skall duscha så brukar scenariot gå till ungefär så här:
Jag (eftersom jag är den som lämnar på mornarna) börjar förbereda Affe redan på morgonkvisten:
-I kväll skall du duscha Affe!
Affe börjar storgråta och säger -Jaaaa!!

När så middagen blivit serverad så samlar familjen ork, mod och engagemang och tar kampen.
Alfred går frivilligt, men skrikandes och grinandes ned för trappen till duschen, ber alla han möter på vägen om sällskap, inte i duschen utan bara som moraliskt stöd.
Slutligen så står vi hela klanen Olsén/Söderlind och trängs i duschutrymmet samtidigt som vi ger små uppmuntrande ord till Affe.
Har syskonen eventuellt någon kompis med sig hem så spelar det ingen roll, in i samma rum.

När så duschningen är klar så utbrister han: – det här gick ju jättebra ju! Visst var jag duktig?!

En vecka till nästa gång!

//Linnéa

4 kommentarer

  1. Mormor

    Det är nog ganska vanligt, barn och gamla skyr vatten av någon konstig anledning.
    Snart står han i duschen självmant.
    och varmvattnet blir slut.
    kramar..

  2. Lina Kusin

    kan verkligen föreställa mig hela scenariot!!

    det är med ren och skär glädje jag följer din blogg (skall erkännas att jag inte gjort det nå länge, men en ny rutin i min vardag är införd)

    Vi syns! kram kram.. p.s dags för en ny kusinträff snart?

  3. Berit

    Men lilla söta Affe,vad jag känner hur han lider samtidigt som han är såååå stolt över sej själv när det är över…..Jag ser framför mej hur hela familjen och vänner står och tittar när han står där och skakar…..
    Krama om honom från mej och säg hur duktig han är varje gång.
    Glad Påsk på er.
    Kram Berit

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.