Linnéa Olsén, Obbola

Söndag & saknad.

I dag är det söndag, det innebär att i morgon så är det måndag och jobbet startar igen. Ingen kort vecka som förra veckan utan 5 dagar skall man sitta bakom skrivbordet.
Man blir lite bekväm med korta arbetsveckor.

Mina tankar på att öppna eget är så stora, så intensiva, men törs man?
Är det verkligen läge att öppna eget nu? I dessa kristider? I en sån specialnischad verksamhet dessutom?
Tänk om någon kunde ge mig en spark därbak och säga:
-’Go’ Linnéa, du fixar det!!!
För mig så känns det som om det är för mycket på spel, för mycket att förlora liksom.
Även om jag skulle må så bra, min själ skulle landa och få ro…tror jag.

Maken och minsta mig (dvs Affe) har varit på semester och kommer inte hem förrns på måndagkväll. Skum känsla.
När Noah hade fotbollsmatch idag så övervälvdes jag av saknad efter lillen, så mycket att jag funderade skarpt på att kidnappa lille M, en dagiskompis till honom.
Hans mamma var dock starkt emot min idé så det fick vara.

Nu skall jag mysa med mina storkillar.

Kram på er, alla vänner, släktingar, kollegor, kända & o(ö)kända.

2 kommentarer

  1. Nina

    Hi hi hi, jasså… du var verkligen inne på att ta med dig Milton 🙂 Jag undrar om jag kan få lämna den möjligheten lite öppen till nästa gång jag tvingas vända ut och in på min övertalningsförmåga i 25 minuter bara för att få på honom en tröja?

  2. Linnea

    Hej!
    Du, din ljuvlige lille son är alltid välkommen hos oss. Ja, dina större söner samt du & maken åxå naturligtvis.
    Milton är ju bara för gullig:-)
    1,2,3,4,5,6,7, KÖÖÖÖÖÖR!!
    Hi, hi!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.