Vad gör man en dag som denna? Maken arbetar, barnen leker med andras barn och jag har legat inomhus och sett på tv hela långa dagen, pimplat kaffe och ätit praliner. Nej, det där sista var faktiskt inte sant. Jag har dock pimplat kaffe som en riktig storkonsument.

Löfbergs Lila överlever endast på grund av min kaffekonsumtion.

jag finner ofta att jag har noll och ingen inspiration på söndagarna. Jag, som kan sitta och skriva om allt möjligt på veckodagarna. Jag som kan ha en miljon olika projekt på gång, pausar totalt på söndagarna.

Vad borde jag då göra denna blåsiga söndag?

Jag borde:

1) måla stolarna ett sista varv

2) måla lite kakellister

3) fästa mitt supersnygga skafferipapper på hyllorna

4) baka

5)laga en rejäl söndagsmiddag

Men, då är frågan: varför känner jag all denna press? kan det vara så att samhället har skapat denna press på mig utan att jag vet om det. Måste jag försöka vara någon slags övermänniska hela tiden?  Kan jag inte bara få vara lat denna söndag? Inte behöva vara klämkäck, överenergisk, superkvinna?

Räcker det inte med att jag är det veckans andra 6 dagar?

JO, jag bestämmer att det gör det. Det räcker. Jag tänker med gott samvete lata mig resten av dagen.

Tänk om vi kunde bli bjudna på en god söndagsmiddag hos någon av våra föräldrar* denna vackra söndag. Då skulle mitt latande verkligen vara värt mödan:-)

Nu tänker jag i alla fall ta av mig min morgon klänning och byta om till något mer passande en latmanssöndag.

I bakgrunden av den oerhört snygga kotten som Ebbe fotar så ser ni soffan som jag tänker lata mig i.

* Alla mina och Pärs föräldrar, känn ingen press, men ni får gärna bjuda oss på söndagsmiddag idag! Ni har telefonnumret. Ring bara, jag är hemma!!