Linnéa Olsén, Obbola

Att bli jagad…

på rasterna kan inte vara speciellt roligt. Inte för att jag har någon erfarenhet av detta. Jag var nog snarare den som jagade när jag var mindre.

Min lille grönögde prins har ett sånt sjå med alla småflickor som bara jagar och jagar honom. När han började 6-års var vi tvungna att ha ett allvarligt samtal med fröknarna om att de var tvungen att säga till på skarpen till småflickorna. Den grönögde fick ju aldrig vara ifred. Inte ens när han klättrade upp i träden för att undkomma massan av skrikande småflickor!

Nå, igår kväll så var det lite svårt att somna för alla pojkarna. Svårast var det för den grönögde som till slut kom gråtandes ned för trappen och sa att vi måste prata med hans lärare. För någon gång så vill Prinsen vara ifred på rasterna. Alla flickor bara pussar och kramar och jagar honom hela tiden.

Jag undrar om detta kommer att vara ett sånt stort problem för honom när han blir äldre?

3 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.