Linnéa Olsén, Obbola

Tack, men NEJ tack!!!

Redan nu, vid denna tidiga morgon har jag fått så många "Tack, men nej tack i min Hotmail" så att jag tror att mailen håller på att kollapsa. Vad är det med folk egentligen? Ser de inte min oerhörda kompetens och mitt genialiska utstrålning? Förvisso så kan det kanske vara svårt för dem att läsa ut hur brilliant jag är bara genom att läsa mina stackars personliga brev och min ganska så torftiga CV.

Nå, nya tag! Det finns ingen som tackar mig för att jag sitter och gråter i kammaren (nu sitter jag ju inte och gråter, ni behöver inte ta allt så bokstavligt). Själv är bäste dräng som det så fint heter. 

I morgon har jag ett inbokat möte med en alldeles egen jobbcoach! Japp, sånt tillhandahåller dem på arbetsförmedlingen minsann. Min stackare som skall få potentiella arbetsgivare att inse min extraordinära förmåga jobbar på UNIFLEX. Så, varför valde jag dem av alla jobbcoacher som finns där ute? Jag vet faktiskt inte, jag blundade och valde ett av företagen på listan och det råkade bli dem. Så nu får vi se om de lyckas med det de åtagit sig, nämligen göra mig, en stackars arbetslös fyrbarnsmor attraktiv för arbetsgivare. Ha, ha!

Lycka till, säger jag bara. Lycka till!

Ett jobb jag sökte för något år sedan var så ärlig att de sade redan på intervjun att: Nja…Vi törs nog inte anställa dig. Du har ju fyra barn! Du är INTE attraktiv för oss! Hm? Får man överhuvudtaget säga sånt som arbetsgivare?

Det enda som detta resulterade i är att jag inte törs skriva hur många barn jag har, jag bara skriver att jag HAR barn. Antalet barn får jag väl ta om en personlig intervju blir aktuell. Gör jag fel? Jag vet inte.

Ett roligt mail fick jag idag, det var volontärjobbet som jag vill ha. De vill ha min hjälp, senare i vår!!! Jiiipppeyyy!!! Synd bara att de inte ville ha mig redan nu, då hade jag kunnat fråga arbetsförmedlingen om de kunde ge mig tillåtelse att arbeta där på heltid medans jag stämplade. Det hade ju varit underbart! Mitt drömjobb!

Nå! Man kan ju inte få allt här i världen!

Nu skall jag pimpla ännu mer kaffe så att jag orkar hålla mig vaken.

 

Etiketter: , , ,

6 kommentarer

  1. Bror

    You can do it! Det är trist när man får nobben, men förr eller senare släpper det. Man behöver bara ett ”ja”. u rox!

  2. Linnéa Olsén

    Svar till Bror (2010-02-01 12:08)
    Ja, inte är det speciellt bra för självförtroendet prexis!
    Men, det är bara att studsa upp igen och köra på:-)
    Tack för uppmuntran gulliga bror min!

  3. Victoria Mannelqvist

    Hej!
    Min jobbcoach är på Lernia. Jätte bra. På google kan du hitta jätte bra ställen där du kan få uppslag till ditt CV. Jag fick också nobben av mitt ideela jobb. Kom tillbaks i höst vi har fullt. Verkar ju hemskt bra. Ingen vill ha en. Fast nu har jag ju ett super bra vik. Men hur länge?

  4. Linnéa Olsén

    Svar till Victoria Mannelqvist (2010-02-01 21:45)
    Hejsan!
    ja, jag fick ju inte direkt nobben, men de behövde mig inte förrns till våren:-)
    Ja, jag får se hur duktig de är på UNIFLEX nu då:-
    Jag hoppas att ditt vik går över till en fast tjänst snart!
    Kram!

  5. Helena Nilsson Springare

    När du MINST anar det så väntar drömjobbet bakom knuten.. Så brukar det vara! Det finns ju en och annan arbetsgivare som faktist ser det meriterande att ha flera barn… snacka om simultankapacitet och planeringsförmåga liksom 😀

  6. Linnéa Olsén

    Svar till Helena Nilsson Springare (2010-02-02 08:44)
    Ja, eller hur!
    Det tycker jag åxå.
    Att vara flerbarnsförälder är ju det bästa! Man är inte bara förälder utan även medlare, debattör, jämkare, diktator (!!) välgörare, chef, planerare, ekonom, sanitetstekniker osv!
    Ja, jag hoppas att jag får mitt drömjobb snart. Jag är inte så förtjust i att vara arbetslös.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.