Linnéa Olsén, Obbola

Monster i buskarna

I natt så är det ytterligare en jobbnatt.

I kväll skall jag dessutom inte träna något. Vilket känns…så där. Jag vet att kroppen behöver sin vila, men jag vill ju. Det kan hända att jag far in tidigare och tar en långpromenad inne i stan. Visst är det konstigt, jag känner mig tryggare att gå omkring där ensam än vad jag gör här ute på landet. Jag undrar vad det kan bero på. Säkerligen så är det för att det är mer befolkat, mer belysning, bättre plogat osv.

Det är ju finare att ta en promenad här ute än inne i stan. Dock inte på kvällen när det knappt finns några gatlysen ut till oss. Då är det läskigt. Vem vet vilka monster som lurar i buskarna på kvällskvisten. Mest troligast de värsta monstren som finns. Och alla är de ute efter mig, naturligtvis.

 

Nå, vi får se hur jag gör. Nu skall jag i alla fall dricka mitt morgonkaffe (!!) för att sedan ta itu med katastrofområdet även kallad huset.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.