OM ni kanske tror att jag smutskastar min älskade vän Q så måste jag genast dementera det.

Jag älskar henne till vansinne. Egentligen så är hon min storasysters väninna, men jag, som den onda lillasyster jag är, snodde henne en gång då min syster tittade åt andra sidan…

Säkerligen så har det något att göra med lillasystersyndromet att göra. Kunde jag inte vara min storasyster så kunde jag iallafall ta hennes vänner. Nu blev det bara Kära Q som jag snodde. Min syster, hon träffade mannen i sitt liv och har nog inte så mycket emot sin systers enorma svek (hoppas och tror jag iallafall).

Nu, tror jag att det är jag som är den äldre av mig och Kära Q även om så faktiskt inte är fallet. Det kan ju ha något att göra med att när jag har fötterna på jorden så svävar Kära Q uppe i det blå. När jag säger nej, så säger hon Jo, men Linnéa nu är du tråkig. När jag storhandlar på Ica Maxi så handlar Kära Q på lillaffären och förstår inte varför matvarorna är gröna och verkar röra sig. När jag skriver på min blogg och knåpar på en stackars roman, skriver svindlande dikter som jag genast deletar så skriver Kära Q diktsamlingar på löpande band. Sprutar ut romaner och skriver då och då artiklar för tidningar. Där hennes fantasi och inspiration sprudlar sitter jag som en stenstod i flera dagar. Undrandes om jag kanske inte ens skall tänka på en skrivarkarriär. Där Kära Q skriver djupa, innerliga tankar så skriver jag lättsamt, roligt och generellt.

När Kära Q låser in sig av rädsla för diverse virus, naturkatastrofer, brottslingar så gör jag tvärtom. Man kan kanske säga att vi kompletterar varandra? På ett konstigt, skruvat sätt.

Jag skulle aldrig skriva något ofördelaktigt om henne, utan att hon hade godkänt det först. Hon är, trots alla hennes nojor, små egenheter, roliga små uttalanden, ibland lite (!!) plumpa beteende den underbaraste som finns.

Kära Q, Säg till om jag skall sluta skriva om dig på min blogg så slutar jag på en gång. Men, du bara levererar och levererar till mig 😉

 P & K