Julafton.

Jag har alltid ogillat julen, varför vet jag inte. Jag tycker att det är en kommersiellt påhittad vansinnig händelse som bara existerar för att få oss korkade konsumenter att konsumera ännu mer. Vi köper dyra, dumma julklappar till varandra när vi i praktiken lika så gärna bara kan byta pengar med varandra.

Här kära mor, du får 500 kronor av mig så får jag 500 kronor av dig, Tack snälla du.

Korkat, minst sagt.

Nå, denna jul var lite speciell. Om ni inte riktigt har förstått det så har jag och min man separerat. I allra största samförstånd. Igen… *ler*

Nå, vi har alla intentioner att ändå förbli vänner. Vi gillar varandra men det där speciella, det där pirret, det har vi tappat bort någonstans bland alla barn, alla husrenoveringar och alla förlorade jobb.

Julen skulle vi detta till trots fira tillsammans hade vi bestämt (vilket jag hoppas och tror att vi fortsättningsvis kommer att göra). Om ni inte visste det så har min äldste son en alldeles egen pappa. Som vi alltid kommit ypperligt bra överens med. Ingen svartsjuka eller korkade dumma flickvänner som sått split emellan (inte för att han inte haft flickvänner…det har bara varit bra flickvänner) Jag sade till min man när vi träffades att jag ALLTID kommer att ha en kanna kaffe klar till äldste sonens pappa och passade inte det så kunde han gå. Min man, som är en väldigt förstående man (nu lät han som tjuren Ferdinand´s mamma) har aldrig känt sig bortpolleterad eller på något sätt försummad.

Jag tänker nog fortsätta på den linjen, jag gillar bägge mina X. Dom är bra människor bägge två. Jag har fått fyra fantastiska barn med dem och vill gärna fortsätta umgås.

Ja, jag tar gärna cred för det. Inga konstigheter, inget skitsnack, ingen missunnsamhet minsann. Bara vara vänner.

Nå, i år ville 16´s pappa fira med oss. Absolut, självklart. Han är så välkommen så. Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Vi knökade ihop oss i min mammas lilla matsal, min mor, hennes man. Min bror, min syster med man och två fina barn. Hennes mans syster, jag med BÄGGE mina X och mina fyrafina.

När vi så sitter där får jag en vision om hur våra framtida jular kommer att se ut.

Jag, min första sons far. En eventuell ny kvinna till honom, kanske några fler barn. Biologiska eller ingifta. Mitt nyaste X, hans eventuellt nya kvinna, fler barn? Jag, en ny man? Fler barn (då måste det bli hans barn från tidigare då jag inte tänker skaffa fler barn, fyra räcker) och minafyrafina. Min äldste är 16, han kanske träffar någon?

…mitt i allt sitter jag, som värsta matriarken. Här kan vi snacka om Tomten är far till alla barnen.

Personligen så kändes det som om denna julafton räckte. Att jag sitter med inte bara ett X utan TVÅ…

Nästa jul firar jag utomlands. Själv. Mina X har redan börjat planera hos vem de skall fira, Hos mitt första X eller mitt andra. Vem som tar med sig vad.

Ja, jag tror de fixar detta utan mig 😉

Som sagt, jag är ändå inte speciellt förtjust i julen.

Min äldste och hans far

Mina tre småttingar med deras pappa

Und ze matriark 😉