Linnéa Olsén, Obbola

Kattungesagan fortsätter…

Av fyra ljuvliga små ulltroll är ALLA fyra kattungar bokade. TACK GODE GUD säger jag. Jag vet inte riktigt vad jag hade gjort annars. Tvingat alla mina vänner att ta varsin antar jag.
Jag är inte av rätt skrot och korn för att vara kattuppfödare, jag förstår det nu. Jag förstod det förvisso redan första gången när Smilla, vår farliga, grå tigerkatt blev mamma första gången. Denna gång är det definitivt sista gången jag har kattungar.

Min 13-åring är grymt allergisk och fixar inte riktigt en massa katter, det gick bra när vi bodde på landet. Smilla var mestadels ute och fångade möss. Han fixar definitivt inte innekatter. Vilket Smilla tyvärr måste bli nu när jag bor som jag bor (är det någon av er läsare som vill ha en farligt grå tigerkatt i mitten av maj? Hojta. Hon är en JÄVEL på att fånga möss, snygg är hon dessutom).

Nå, jag har kattsand överallt. Kattungar som springer runt och piper, en kattmamma som oroligt jamar efter sina ungar så fort hon inte ser alla fyra. Jag har kattungar som av någon outgrundlig anledning ansåg att mitt kaffeglas (som var fullt med kaffe i) passade mycket bättre på golvet. Jag har kattungar som hänger och klänger på mina gardiner, vilket i sin tur orsakar små, små hål i mina florstunna fina, vita gardiner.

Kliver jag upp på natten så är det bäst att jag ser vart jag sätter fötterna för rätt vad det är så ligger det en kissebebis o sussar där mitt på golvet.

Jag har en kattmamma som äter mig ut ur huset, hon är nästan värre än alla mina fyra söner. Jag har kattungar som smaskar i sig mat lika glatt dem också.

Jag blir ruinerad av all kattsand som jag måste köpa. Köper jag inte kattsand och byter ofta, ofta så luktar det kattkiss hemma hos mig och finns det någonting jag verkligen HATAR så är det doften av kattkiss.

Men. Någonstans. Mitt i allt kaos som katterna orsakar. Mitt i allt det där så kryper alla fyra kissebebisarna upp till mig i soffa, myser till sig och somnar. Nära mig. Då känner jag att, ja. Det är nog inte så dumt med kattungar iallafall. Ett litet tag.

Här är det Two-Face (LoL) och den enda killen i kullen.

Här är det Kakan, Skruttan…Kärt barn har många namn och Sally.

Kakskruttan i Farmor Ediths garnkorg. Förra kullen älskade den de med.

Visst är dom vackra?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.