Jag har länge sagt att innan jag blir 40 skall jag ha läst iallafall en bok av Fjodor Dostojevskij. Jag skäms för att erkänna det men jag har ännu inte gjort det. Jag har Brott och straff  stående i min bokhylla, skamsen ser jag den var gång jag väljer, alternativt ställer in en nyläst bok i bokhyllan men väljer att ignorera den. Jag slår händerna för ögonen och tänker att om jag inte ser den finns den inte. Bröderna Karamazov ligger på mitt nattduksbord. Som för att verkligen få mig att må dåligt. Jag har faktiskt läst några sidor ur den men texten är liten och tråkig.

Ja, jag vet att Herr Fjodor räknas som en av de största inom litteratur. Ja, jag vet att han har inspirerat många blivande författare. Ja, jag vet att jag borde skämmas.

JAG VET!

Jag skäms. Jag lovar. Jag ska…snart.

Men, tills dess läser jag om de böcker som står i min bokhylla. Just nu är det Kärlekens historia – Nicole Krauss som läses om för tredje gången. Det är en riktigt vacker historia tycker jag. Iallafall jag får en varm känsla i hela kroppen. Så, får ni tid och möjlighet – läs den.

Så, vad hände med mina 30 dagar av låtar?

Det fallerade. Jag orkade inte längre. Tur att jag inte fick betyg i det 😉

Just nu är denna väldans bra iallafall.