…drömmarna fortsätter.

Inatt drömde jag att jag bodde inackorderad hos min första svärmor med familj. Vi pratade madrasser (??) och jag drack vattenglas på vattenglas blandat med saften från konserverad ananas. Jag släppte ut hundar som rymde och äldste sonens vänner kom förbi med röda huvtröjor till honom.

En vacker dag skall jag ta itu med mina drömmar. Inte nu.

Annars så har det inte hänt så mycket. Jag har hängt med fina vänner, druckit kaffe. Sippat vin på balkongen. Varit (och är) dyngförkyld. Min röst låter som en blandning av Rammstein och Marianne Faithfull. Varje gång jag hostar tror jag att mina lungor kommer att komma ut. Jag är tacksam varje dag det inte kommer blod.

Jag har blivit rödhårig igen. Vilket faktiskt passar mig rätt bra.

Jag har ÄNTLIGEN fått av mig det mesta av den svarta skit som varit fastkletad på mig. Det var en helvetiskt lång och jobbig process men skam den som ger sig.

Det enda som återstår nu är att sortera om, sortera rätt. Det känns som om jag är en garderob som måste rensas ut då och då. Vilket iochförsig inte är en så vansinnigt dum liknelse. Människan är nog en garderob, för att man skall få någon ordning så måste man sortera ut de kläder man inte längre vill ha. De kläder man köpte för några år sedan passar inte riktigt längre lika bra. Sen har man naturligtvis sina favoritplagg. Ni vet, de där som bara blir skönare och passar bättre ju längre man har dom. Man lagar, man lappar. När de slutligen knappt går att använda då de är så trasiga så vill man ändå inte kasta dom. Då lämnar man dem kvar i garderoben. Tar fram dem då och då bara för att njutningsfullt få känna dem mot huden.

Det tillkommer nya favoritplagg. En del blir man så kär i att man vill ha dem kvar fast de kanske inte riktigt är rumsrena. En del köper man bara för att aldrig ta fram dom igen. De kan lika gärna hänga kvar i garderoben och skämmas med prislappen fortfarande kvar. En del plagg fastnar man för. De sitter illa, ser illa ut, men man vill ändå ha kvar dom och man envisas dessutom med att använda dom. Men, de flesta plagg är nog rätt random ändå, jag gillar dom.

Ja, ni fattar symboliken va?

Linnéa, kvinnan vars liv egentligen är en garderob.