Det jag saknar mest med denna lägenheten är ett ordentligt kök.
Jag avgudade mitt kök i Obbola. När jag väl kunde övertala X om att flytta köket tvärs över huset vill säga.
Bara projektet att övertala honom var en två år lång historia som innehöll MYCKET tjat. Men sen, när allt var klart? När mitt superminikök blev som en balsal? Då blev huset nästan perfekt.
I mitt tycke skall köket vara hemmets hjärta. Det är där jag trivs som bäst. Hur bra kan man egentligen trivas i ett kök som har öppen planlösning mellan kök & vardagsrum? Relativt bra men inte helt.
Jag skulle vilja riva ut lite bärande väggar. Smälla upp en del andra väggar. Måla om. Kakla om. Byta diskbänk, kyl och frys och göra köket älskvärt.

Nu tror jag inte att Bostaden (som är min hyresvärd) skulle uppskatta om jag började ändra deras planlösning bara för att jag vill ha ett annat kök.
Så – jag får väl leta efter det perfekta köket i en annan lägenhet?!
Till saken hör att jag tillbringar lika delar tid i köket som i sovrummet. Jag älskar att sitta i köket, dricka kaffe och surra med vänner. Laga god mat och skratta.
Det går absolut att göra det med en öppen planlösning men jag saknar ett STOOOOORT kök.

Eller en uteplats.
Eller en lägenhet alles nere vid älven?
Aldrig ska man då vara riktigt nöjd…?

I övrigt så börjar skolorna snart. Jag längtar efter rutinerna.

Kärlek!