Förnekelse

Semestern är slut. I morgon är det åter äntligen dags att börja göra rätt för sig.

Är så less på att sitta i solen och dricka kaffe i flera timmar varje morgon. Det enda man kan roa sig med under dessa timmar, förutom att försöka lösa dagens anagramkorsord i VK, är att fundera på vilken strand, mat och bikini man ska välja för dagen.

Tänk så skönt att få slippa alla sandstränder som innebär kycklingsallader, vattenmeloner och bullar kryddade med sand, barn som inte kan låta bli att kliva med sina sandiga fötter på filten och förvånat tittar på en när man för 10 gången, suckande, försent påminner dem om det.

Drömmer mardrömmar om hur hemskt det är att, varm som en kamin, plåga sig ut i vattnet, på tå, innan man vågat sig ner under ytan. För bada måste man ju när det är så ”härligt”.

Den förbannade solen har lyst i princip varje dag under hela min ledighet. Badlakan ner i väska och badlakan upp på strecket, ner i väska, upp på strecket…

Minns ni hur skönt det var när vi bara hade Polman. Nu är det ett jäkla tjafs om kommande väder. Ett gäng vädersighter gör att vi kan schemalägga hela veckan. Timme för timme får vi veta hur dagarna kommer utveckla sig. Snacka om stress. Kl 2 kommer molnen, då måste vi skynda oss iväg så vi hinner hem innan regnet förstör dagen. Men kl 5 ska det vara sol igen, då hinner vi städa och laga mat under tiden.

Och på tal om mat, vi har ännu inte kommit till hur grymt utled jag är på att sitta ute och äta. För det ”måste” man ju när det är fint väder.

Att man redan bränt sina bleka skandinaviska axlar efter den hel dag på stranden spelar ingen roll.

Fram med maten på den stekheta altanen och jaga flugor som är överlyckliga över alla godsaker vi ställer fram.

Och ölen! Hur gott är det inte med en iskall i värmen? Men genast har man dryckes kompisar man inte önskar. Ner i glaset ska de dessutom! Köper en trisslott efter varje semester och hoppas turen att inte svalt en geting och blivit stucken i halsen ska hålla i sig.

Om man är hemma en solig semesterdag måste ju alla dörrar stå öppna för att inte huset ska förvandlas till en jättebastu. Men vad händer då? Jo, flugor, fjärilar och nu sist två småfåglar förirrar sig in och är så klart för dumma för att förstå att det är precis samma väg ut. Det går inte att flyga genom ett fönster….herregud…suck!

Och hur duktig man än varit med flugsmällan, innan man lagt sig, så lyckas det alltid finnas en (!) kvar som någon gång under natten hittat mig och gör allt för att förstöra min sömn. Och det brukar för det mesta ta en timme innan jag inser att den f-n inte kommer att ge sig och jag ilsket måste se till att få ihjäl den lilla busen.

Skönt att det är ett helt år till nästa plågsamma semester.

Eller…hm…hur tänkte jag nu? Givetvis menar jag precis tvärt om, men nu orkar jag inte skriva om allt…