Stödbygden

Resultaten av arbetarrörelsens insatser på 1960-och 70-talen för att skapa en ekonomiskt hållbar landsbygd kan idag utläsas i de broschyrer och pamfletter som länsstyrelsen konstgöder glesbygden med. Resultatet av den ombesjungna blandekonomin har blivit att den del som hamnade utanför de stödberättigades skara och i stort sett fick klara sig på egna meriter (industrin) idag blomstrar medan landsbygden hamnade i ett ohjälpligt bidragsberoende. Industrin fick rollen Marknadsanpassad medan landsbygden tilldelades rollen Socialiserad, ett förhållande som ytterligare befästs genom medlemsskapet i EU. Därför blir Alliansens mest använda slogan "Marknadsanpassning till varje pris" aldrig trovärdig. Politiken är fortfarande selektiv trots att allt – till och med skola, sjukvård och infrastruktur – till varje pris ska konkurrensutsättas. Undantaget är dock den ombesjungna glesbygden som fortfarande tillåts leva i den gamla blandekonomin.
En paradoxal iakttagelse är jämförelsen i materiell standard hos olika samhällsklasser. På landsbygdens gårdar trängs de extremt dyra traktorerna och redskapen med pickuper och premiumbilar medan parkeringarna intill höghusen i stans ytterområden befolkas av halvgamla standardbilar. 
Det är nåt som inte stämmer…
Gomorron!