Etikett: NUS

Moment tjugotvå

Av , , Bli först att kommentera 3

Myndigheter och vårdinrättningar har under senare år tagit sig före att placera sin roll före sina uppdragsgivare, dvs oss medborgare. När man försöker ta kontakt med dessa storheter får man numera alltid svar av en spökröst som talar om för en att nu är det den uppringde som håller i taktpinnen. Man blir placerad i en telefonlista och rings upp vid en viss tid. De flesta tycker kanske att det är helt OK även om det är inte alltid passar ens egen kalender. Att omedelbart få kontakt med till exempel en vårdinrättning är hart när omöjligt. Ett exempel är morgonens försök att delge NUS feedback på min nya CPAP. ”Det finns tyvärr inga lediga telefontider tillgängliga för tillfället” blev det lakoniska svaret på mitt anrop till Andningsenheten. Visserligen är det påsklov den här veckan men alla ”telefontider” kan väl inte ha fått ledigt. Jag skickade iallafall ett mejl för att försöka reducera min tillfälliga frustration:

Hej!
Jag har nyligen bytt CPAP-enhet och konstaterat att den medfört förändringar i min sömnstruktur. Tyvärr har NUS personal inklusive Andningsenheten gjort sig oanträffbara vilket innebär att jag inte kan kommunicera mina iakttagelser till personal på avdelningen. När jag ringer säger rösten ”tyvärr finns inga uppringningstider tillgängliga”. Men nu är det så här – nämligen tvärtom – patienten (dvs jag) har bara den här tiden att ägna åt feedback till min vårdnadshavare. Alltså Moment 22…
//Pär

Gomorron!

Fingerfärdiga?

Av , , Bli först att kommentera 7

fingret_IMG_1298

Hur fingerfärdiga är NUS omskrytta handkirurger egentligen? Jag skadade mitt lillfinger väldigt illa när jag trillade på ishalkan i slutet av november. Det goda omhändertagandet från sjukvården gjorde mig helt lyrisk vid olyckstillfället och allt såg till den början mycket bra ut. Personalen på mottagningen hade dessutom meddelat mig att sjukhuset i Umeå var mycket välutrustat ifråga om just specialister på handkirurgi, faktiskt jobbar 10 läkare med den specialiteten på NUS. Men nu, i början av mars ser handens avslutande del där lillfingret ingår ut som ett härvelkors. Ringfingrets yttersta del pekar uppåt och den lilla kusinen till vänster pekar åt det andra hållet. Jag kan inte böja lillfingret helt och hållet vilket medför att gaffeln inte får fäste i handen när jag ska plocka upp blodpuddingen från tallriken. Så nu undrar jag om jag helt enkelt är för gammal för att tillhöra den prioriterade patientgrupp landstinget beslutat att satsa på när de samlat ihop dessa handexperter. Moderaternas mångomsjungna arbetslinje verkar ha förvridit huvudet även på vårt läns sossiga landstingsledning.
För när man lämnat arbetslivet som pensionär har man tyvärr förvandlats enbart till en kostnadspost i nyliberala budgetar…