Trots att ca 62% av de tillfrågade i en stor enkätundersökning vid Göteborgs universitet anser att "Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg" finns inte en enda rad om detta i dagens medievärld. Åtminstone i den analoga delen av den, kanske ska tilläggas. Den politiska dagordning som Timbro och penningstarka lobbyister sedan valet 2006 har behållit i sin järnhand visar sig vara precis så hållbar som befarat. Sedan LO och därmed arbetarrörelsen abdikerat från den offentliga samtalet är nu symbiosen mellan kapital och politik så cementerad att de folkvalda inte behöver bry sig om vad folk tycker längre. Politiska val blir framledes enbart en chimär och vilka ansikten som presenteras för oss har egentligen ingen större betydelse, samtliga koryféer följer nämligen husbondens röst vilket i sin tur innebär att den penningstarka lobbyindustrin styr utvecklingen. Exempelvis vidmakthålls fortfarande låtsasdebatten om den muslimske politikern som av landets högerdominerande media förbjöds att sitta i (S)s ledning och tjafset om Thatchers begravning samtidigt som ett för oss skattebetalare mycket viktigt konstaterande gjorts av SOM-institutet. Det är skrämmande och t.o.m. skamligt att man inte kan hitta någon insiktsfull reaktion på undersökningen i dagens medieutbud om man undantar den PK-klick som häckar på Twitter och andra sociala media. Men som sagt finns det tyvärr en tragisk förklaring till detta.
Gomorron!
Etikett: Timbro
Ett korporativt Sverige
Silhuetten av ett framväxande korporativt samhälle framträder allt tydligare för den uppmärksamme. Att näringslivet trycker på för en snabbare nedrustning av vår välfärd och har fräckheten att föreslå sänkta studiemedel för humaniststuderande bekräftar med all önskvärd tydlighet att den nuvarande politiska och ekonomiska makten allt mer smälts samman. Med tanke på vilken idesfär som ligger bakom de mest publika förslagen – lägre skatter, inskränkningar i allemansrätten, försämring av strandskyddet och utförsäljningen av samhällsnyttiga verksamheter – kommer försämringar av studiebidragen som ett brev på posten.
Nu utkrävs hämnd för de sekelgamla oförrätter landets ekonomiska elit anser sig utsatt för av arbetarrörelsen. Klockan ska omedelbart – med benäget bistånd av handplockade räknenissar inom den politiska makten – på kortast möjliga tid vridas tillbaka och då är alla medel tillåtna. Att nu studiebidragen ska koncentreras till de praktiskt inriktade yrken som arbetarklassens barn ska destineras till och sänkas för studier i ”de sköna konsterna” betyder att den humanistiska världen ska återföras till de ungdomar vars föräldrar har god ekonomi. En baktanke med detta är naturligtvis att även utvecklingen av det konstnärliga uttrycket ska anpassas till den gamla samhällssynen.
Man kan bara hoppas att stolpigheten hos de endimensionella ingenjörerna i de brunaktiga Timbro-liknande verkstäderna blir tillräckligt uppenbar för var och en innan valet 2014.
Gonatt!
Senaste kommentarerna