Budgetförslaget från de borgerliga partierna i landstinget kan sammanfattas med: de festar upp pengarna nu och tar baksmällan 2016-2017.

Inför den här budgeten har de accepterat en skattehöjning och lagt sig på samma nivå som oss. Men den skattehöjning vi har aviserat 2017 för att klara finansieringen fullt ut har de däremot inte räknat med, vilket gör att de saknar pengar från 2017 och framåt.

För stunden har vi alltså samma skattesats. Men om vi jämför våra budgetförslag så ser det ut som om de borgerliga partierna ändå har mer pengar än oss under 2015. Det finns två orsaker till detta.

Den första är att de skriver ner ”god ekonomisk hushållning”. Det vill säga att de använder sig av överskottet som vi har samlat i ladorna. Konsekvensen av att använda landstingets buffert till verksamhet nu, som är tänkt att finansiera framtida kostnader, blir att sårbarheten för landstinget ökar framöver. Det är väldigt kortsiktigt.

Den andra orsaken är att de använder tillfälliga medel till att öka ordinarie verksamhet. Förslaget från oss är att de tillfälliga medlem ska användas för att hälso- och sjukvården ska klara av omställningen att gå ifrån sjukhusvård till primärvård, och vi kallar detta för strukturbidrag. Men de borgerliga partierna satsar dessa pengar nu, spritt på flera ordinarie verksamheter. Problemet är att pengarna tar slut 2016. Därefter får de skära ner, vilket handlar om 50 miljoner.

I övrigt ser deras budget ut ungefär som den brukar. De har tänkt lösgöra pengar till satsningar genom att spara in 16 miljoner på ”administration”, som de kallar det. Vilka det är som blir av med jobbet säger de inte. Det är oklart om det handlar om landstingets jurister, tjänstemän som bereder ärenden eller alla receptionister.

Som vanligt ska de också privatisera verksamheter. Men de vill inte säga vilka. De har i alla fall räknat med att dra in tio miljoner på det, och dessa tio miljoner har de även lovat bort.

En sak som de får svårt att förklara är hur de har tänkt sig spara in 20 miljoner på minskade vårdskador. Så klart vill alla att vårdskadorna ska minska, men detta är svårt att sätta en prislapp på. Ett tänkbart scenario skulle kunna vara att landstinget lyckas arbeta så bra med att minska vårdskadorna så att färre blir sjuka och vi därmed kan minska antalet vårdplatser och säga upp personal. Det enda sättet att hämta in 20 miljoner på är nämligen genom att minska vårdplatser och personal – och detta i så fall efter det att arbetet med att minska vårdskadorna är gjort, vilket tar tid och sker successivt. Men att göra som de borgerliga, redan nu räkna detta som en intäkt, kräver en förklaring. Det är som att sälja skinnet innan björnen är skjuten. 20 nya miljoner är givetvis lockande, problemet är bara att de inte har pengarna. Men de har redan lovat bort dem så risken är överhängande att de får skära ner på något annat.

Med en borgerlig budget får vi ett sårbarare landsting, med 60+20 miljoner kronor i nedskärningar att vänta 2016-2017, och därtill en rad tveksamma finansieringskällor.

Idag publicerade Folkbladet min replik på moderaternas insändare.

Det stämmer inte att vården har tillförts resurser av den moderatledda regeringen skriver landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) i en replik.

Moderaterna berättar i en debattartikel, Folkbladet 27/5, hur bra allting är i hälso- och sjukvården i Västerbotten. Det är förstås glädjande att de lyfter fram medborgarnas nöjdhet och höga förtroende.
Men tongångarna från Moderaterna är nya och handlar egentligen inte om att ge beröm, utan om att försvara sin regering. De vrider på statistiken för att ge en bild av att hälso- och sjukvården fått rejäla resurstillskott.

Samma metod har de för att försöka dölja misslyckandet med den höga arbetslösheten. Men åtta år av skattesänkningar sätter spår som Moderaterna får svårt att sopa igen.
För oss socialdemokrater i landstinget är det uppenbart att hälso- och sjukvården är ansträngd. Vi har behövt vända på varenda krona för att få ekonomin att gå ihop.

I första hand har vi försökt hitta nya sätt att organisera hälso- och sjukvården på, men vi har även varit tvungna att skära ner.
Idag är hälso- och sjukvården i Sverige underfinansierad och det finns en oro för hur det kommer att bli på sikt.
Motsättningen mellan Moderaternas retorik och verkligheten förstärks när vi tar del av regeringens senaste budget. Där fortsätter det ekonomiska stödet till hälso- och sjukvården att minska.
För Västerbottens del med ungefär 15 miljoner.

Vi socialdemokrater menar att det behövs en annan riktning. Mer personal krävs för att möta behoven. En god generell hälso- och sjukvård leder till ett mer jämlikt, jämställt och fritt samhälle.
Därför väljer vi att höja skatten i landstinget. Med en socialdemokratisk regering skulle vi dessutom få ytterligare resurser till hälso- och sjukvården i Västerbotten, motsvarande över hundra nya anställda.

Västerbotten och Sverige behöver inte mer skattesänkningar och nedskärningar. Nu behövs en politik som investerar i arbete och välfärd.
Peter Olofsson (S)
landstingsstyrelsens ordförande

Idag presenterade vi socialdemokrater, tillsammans med miljöpartiet, vårt förslag till budget för 2015. Vi behåller en god ordning i ekonomin och kan också göra en del satsningar. Den främsta är att primärvården, hälsocentralerna och sjukstugorna, får 20 miljoner kronor i ökad budget. Men vi gör också satsningar på att förbättra rekryteringen. Idag är det svårt att få tag på utbildad personal, trots att vi vill anställa. Regeringen gör inte tillräckligt för att utbilda till de jobb som det finns en efterfrågan på, som exempelvis jobb inom hälso- och sjukvården, trots att arbetslösheten är rekordhög. Men vi ska göra det bästa vi kan för att klara utvecklingen i Västerbotten.

Finansieringen fortsätter också att vara en utmaning. Statsbidragen som regeringen ger till landstingen i Sverige för att finansiera hälso- och sjukvården fortsätter att urlakas. Moderatregeringen väljer i sin senaste budget att ytterligare minska stödet, vilket för Västerbottens del innebär 15 miljoner kronor mindre per år. Det påverkar våra förutsättningar.

2014 höjde vi därför skatten och planerar att göra det även 2017. Dels ska det kompensera för bortfallet från regeringen, dels ska det gå till att förstärka vården i länet. De båda höjningarna innebär 439 miljoner kronor mer att röra oss med. M och KD valde att rösta emot skattehöjningarna, vilket gör att de har ett underskott med 439 miljoner kronor. När vi gick ut med att vi skulle höja skatten var motståndet hårt från M och KD. Det återstår att se om de håller kvar samma retorik eller om de kommer att välja samma skattesats som oss, och därmed också acceptera högre skatt.

Här följer ett pressmeddelande om budgetförslaget från S och MP:

Mer pengar till vården när S och MP föreslår budget för landstinget

Mer pengar till hälsocentralerna och sjukstugorna och ökade medel till rekrytering av personal, det är huvuddragen när majoriteten i landstinget, S och MP, föreslår budget.

– Vi har fortsatt god ordning i ekonomin och kan även tillskjuta resurser till primärvården. Men vi delar utmaningarna med övriga landet att regeringen väljer skattesänkningar före vård och att det saknas en samordning kring rekryteringen, säger Peter Olofsson (S), landstingsstyrelsens ordförande

– Strukturarbetet med att gå ifrån sjukhusvård till mer vård på hälsocentralerna och sjukstugorna fortsätter, för att kunna göra fler insatser närmare medborgarna, säger Robert Winroth (MP), landstingsråd.

Majoriteten valde att höja skatten 2014 och har aviserat en till höjning 2017, vilket sammantaget innebär en höjning med en krona och motsvarar 439 miljoner kronor. Höjningen ska dels täcka för minskade statsbidrag dels gå till mer resurser i vården.

Resurstillskottet går huvudsakligen till primärvården, som får 20 miljoner kronor. Men majoriteten prioriterar också att avsätta pengar för att kunna rekrytera personal.

– Läget är stabilt i Västerbottens läns landsting, men påverkas självklart av att regeringen i sin senaste budget fortsätter att minska pengarna till vården. Vi får en ytterligare minskning med 15 miljoner per år i statsbidrag och väljer därför att förstärka på egen hand för att klara
utvecklingen, säger Peter Olofsson.

Landstinget fastställer budget under fullmäktige i juni.

Jag har fått synpunkter på att man skall införa Akutbilen i Umeå och inte i Åsele. På sätt och vis har vi redan gjort det genom försöket med bedömningsbil. Men skillnaden är att bedömningsbilen i Umeå är bemannad med bara en person och riktas enbart mot mindre akuta behov. Akutbilen i Åsele har däremot samma medicinska omhändertagande och klarar av alla akuta behov, som våra övriga ambulanser i länet. Skillnaden är också att ambulanserna i Umeå har en nyttjandegrad på över 50% medan Akutbilen i Åsele har betydligt mindre tid i utryckning. Den låga nyttjandegraden för Akutbilen medför att vi kan hitta samverkan om personal tillsammans med Åsele kommun under den tid Akutbilen inte är i utryckning. Samverkanslösningen kring Akutbilen gör att den blir 1.5 miljoner billigare i drift än en ambulans, men med samma medicinska omhändertagande. Endast blåljusen skiljer dem åt. Att införa samma variant i Umeå är inte möjligt att göra tillsammans med Umeå kommun. Det viktiga nu är att vi kan genomföra ambulansutredningen och utvärdera våra olika ambulanslösningar för att under hösten eventuellt fatta beslut om något bör förändras.

Peter Lindström (s) kommunstyrelse ordförande Åsele har tillsammans med mig skrivit en debattartikel om Akutbilen i Åsele.

Ambulans i Åsele förutsätter också samverkan

Debatten kring akutbilen i Åsele fortsätter. Det är ingen tvekan om att den tillsammans med de neddragningar vi socialdemokrater gjorde i landstinget 2011 rör upp känslor. Kritiken som finns är viktig att föra fram så att vi kan förändra och förbättra.

Av landstingets alla verksamheter finns det nog ingen som är så granskad och ständigt övervakad som landstingets akutbil i Åsele. Utvärderingarna av genomförda insatser visar att den är precis som en ambulans, med samma medicinska utrustning och omhändertagande. Fördelen med akutbilen är att organisationen runt den möjliggör personalsamverkan mellan landstinget och kommunen, vilket sänker kostnaden för båda parter. Men, akutbilens problem är att folk inte har förtroende för den.

Under våren och hösten kommer landstinget att utreda hela situationen för länets akuttransporter. Syftet är att resurserna ska användas så att vi får bättre inställelsetider med bibehållen säkerhet. I den utredningen ingår akutbilen och den oro vi har mött kommer att vägas in.

Som politiker har vi ansvar för att finna lösningar som bär sig över tid och inte äventyrar ekonomin. Vid det här laget är det allmänt känt att landstingen i Sverige har det tufft ekonomiskt. Samma gäller många kommuner. Regeringen väljer lägre skatt istället för att ge tillräckligt med medel till välfärden. Trots att vi socialdemokrater i landstinget höjer skatten för att kompensera behöver vi vända på varenda krona för att behålla en ekonomi i balans.

Ett sätt vi som socialdemokrater i Västerbotten har försökt hantera detta på har varit samarbete och samverkan mellan kommun och landsting, så som landstinget och Åsele kommun gör kring akutbilen. Ett annat exempel är ambulansen och sjukstugan i Malå. Där finns en samverkan och en personalrotation som löser helheten på ett mycket bra sätt. Vi utesluter inte att även Åsele skulle kunna få en sådan lösning kring en ambulans, istället för den nuvarande akutbilen. Men det förutsätter att utredningen visar fördelar med det, samt att det sker i samverkan med kommunen.

Vi står fast vid att det är behoven som ska styra fördelningen av skattemedlen i länet. Det bästa sättet att tillgodose så många behov som möjligt, inte minst när det är ont om pengar, är att vi hjälps åt. Idag gör vi det kring sjuksköterskor, fastigheter och andra verksamheter i Åsele. Det tror vi även är lösningen framöver för akuttransporterna, oavsett det är kring en akutbil eller en ambulans.

Peter Lindström (S), kommunstyrelsens ordförande Åsele
Peter Olofsson (S), landstingsstyrelsens ordförande

Finanspolitiska rådet, expertgruppen som moderatregeringen själv tillsatte för att granska hur regeringen sköter statens pengar, har lämnat en rapport om ekonomin i Sverige. Där får regeringen svidande kritik för den senaste skattesänkningen, det femte jobbskatteavdraget. Skattesänkningen kostar staten 12 miljarder kronor varje år i uteblivna intäkter. Effekten, sett till hur det påverkar jobb och ekonomi, är för dålig för att kunna försvara skattesänkningen. Rådet är också kritiskt till att regeringen väljer att sänka skatten och därmed undergräva statens finanser samtidigt som staten saknar 100 miljarder för att nå upp till överskottsmålet. Det är helt enkelt inte en ansvarsfull ekonomisk politik.

Samtidigt säger dock finanspolitiska rådet, som ett milt försvar av regeringens politik, att tidigare skattesänkningar nog har bidragit till att sysselsättningen ökade efter finanskrisen.

Problemet är dock att arbetslösheten har stigit sedan moderaterna fick regeringsmakten. Skatten har sänkts med över 130 miljarder, men det har inte lett till att arbetslösheten har gått ner. Däremot till att välfärden får det allt mer ansträngt, vilket vi märker av i hälso- och sjukvården. Att sysselsättningen nog har ökat som effekt av regeringens politik är inte så konstigt. Människor har kastats ut ur socialförsäkringarna. Det har lett till att de desperat måste jobba, även om de fortfarande är sjuka. Samtidigt kvarstår faktum, det är en mindre andel som har jobb nu än innan regeringen sänkte skatten och skar i försäkringarna.

Nu äventyras alltså även statens ekonomi av skattesänkningarna. Det behövs en politik som satsar på fler jobb, trygga villkor och en bättre välfärd. Människor som är trygga, välutbildade, fria och tror på framtiden är den viktigaste resursen vi har, och den utgör basen för en god ekonomi.

Under morgondagens arbetsutskott i landstinget lägger vi socialdemokrater fram ett förslag på att det ska öppnas en filial av Vindelns folkhögskola i Åsele. Det här är ett viktigt steg för utvecklingen i regionen.

Det handlar om 20 utbildningsplatser varje år, där människor ska kunna läsa in sin grundskole- och gymnasieutbildning. Det finns ett stort behov i hela länet av att kunna rekrytera kompetent personal, och då är utbildning en nyckel för att klara av det.

Filialen kommer att kunna öppnas i september.

Här följer ett pressmeddelande från mig och Peter Lindström (S), kommunstyrelsens ordförande i Åsele

Pressmeddelande 2014-05-12

Från och med september 2014 kommer en filial av Vindelns folkhögskola att öppna i Åsele.

– Det här kan ge ett lyft till södra lappland. Vi har många som behöver läsa in sin grundskole- och gymnasieutbildning, inte minst finns ensamkommande flyktingar som är i behov av utbildning och socialt sammanhang, säger Peter Lindström (S), kommunstyrelsens ordförande i Åsele.

Förslaget kommer från socialdemokraterna och kommer att beredas av landstingsstyrelsens arbetsutskott under tisdagen. Förslaget beräknas innebära 20 studieplatser till en kostnad av 1.5 miljoner kronor per år.

– Vi är glada, eftersom vi behöver kunna rekrytera personal i hela länet. Det här innebär bättre möjligheter för människor att dels kunna få arbete, dels få grundläggande behörighet till högre utbildning, säger Peter Olofsson (S), landstingsstyrelsens ordförande.

Idag börjar förtidsröstningen i EU-valet. Det går alltså att rösta från idag och fram till den 25:e maj. Jag har vänner som av olika anledningar sagt att de får svårt att rösta på själva valdagen den 25:e maj. Men ingen ska vara förhindrad att rösta.

Varje röst spelar roll. Europa har varit högerstyrt i 15 år. Men nu står det och väger. Enskilda röster kommer att avgöra om vi ska fortsätta ha ett blått Europa eller om vi får ett rött Europa efter den 25:e. Ett rött Europa innebär satsningar på trygga jobb och på klimatomställning.

De enda som tjänar på att vi inte röstar är främlingsfientliga partier. De får då enklare att komma in parlamentet. Deras väljare är mobiliserade.

Alla vi andra måste göra skillnaden.

Använd din röst – redan idag!

Framför arbetsutskottets budgetberedning prioriterar Olle Edblom (c) och Birgitta Nordvall (kd) att åka på semesterresa. En märklig prioritering då de är gruppledare för deras partier i landstinget. Dessutom har de tillsammans med övriga borgerliga partierna drivit stark kritik om bristande information och insyn i budgetberedningen.

Landstingsstyrelsens arbetsutskott hade idag budgetberedning inför landstingsfullmäktige i juni. Budgetförutsättningar redovisades och partiernas företrädare hade insyn samt möjlighet till fördjupande frågor.

Om partiernas företrädare prioriterar semesterresor före denna budgetberedning har jag svårt att ta till mig deras kritik om bristande information och insyn.

Västerbottens läns landsting ska öppna Hjältarnas hus. Där ska sjuka barn kunna bo tillsammans med sin familj. Det är landstinget tillsammans med barncancerföreningen som gjort detta möjligt.

Ronald McDonalds barnsjukhus fungerar på liknande sätt. Men här har vi lyckats göra det i en samverkan mellan landstinget och bbarncanserföreningen. För mig symboliserar det mycket av den politiska kultur som finns i Västerbotten.

Läs gärna pressmeddelandet från Västerbottens läns landsting:

Pressmeddelande