Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Optimalt och katastrofalt

Av , , Bli först att kommentera 6

Från mobilen

Rektor Göran Småros på högstadiet i Närpes tycker att 16 elever i klassen är optimalt. Allt över 20 tycker han känns mer katastrofalt. Skolan snittar kring 16.

Innan mina lärare blir gröna av avund ska man säga att halva klassen ibland varken har svenska eller finska som modersmål. Bosniskan är riktigt stor, liksom vietnamesiskan. 25 % av kommunens invånare är över 85 år och 10 % av totala antalet Invånare är invandrare, från 60 länder. Därför är ca 25 % av skolans elever första, andra eller tredje generationens invandrare.

Ett problem bland de största språkgrupperna är att de blir så pass stora att man inte behöver prata svenska på annat än lektionerna om man inte vill. Kommunen räknas som svenskspråkig då under 6 % talar finska.

För några år sedan lades också särskolan ner i kommunen. Det finns bra med anpassning, men alla elever oavsett behov finns i sina klasser.

Bilden visar en lektion i Bildkonst i en sjua med 14 elever. Lugnet på skolan var påtagligt och atmosfären var bra. För närvarande åker jag skolbuss till Vasa och här och nu känns det som ett lugnt och trivsamt yrke även att vara skolbusschaufför.

Stadsbidragsdagen

Av , , Bli först att kommentera 1

…
Det finns konkurrens mellan skolorna i Finland och denna dag kulminerar den.

20:e september är avstämningsdagen för skolornas stadsbidrag. Man får sina pengar utifrån de elever som är registrerade idag. Just nu talar min värd Åsa Snickars det speciella närpesmålet snabbt och intensivt i det ena samtalet efter det andra om olika elever.

Bidraget är i Närpes 7400 euro och varierar mellan kommunerna beroende på en mängd olika parametrar. Finskspråkiga elever går oftast i en grannkommun och tar då med sig Närpes bidrag som är 900 Euro högre. Kommer en svenskspråkig elev därifrån blir det 900 Euro mindre.

På tal om pengar drar staten ner bidragen ganska kraftigt. Mellan 2011 och 2014 får Närpes med knappt 10 000 invånare en minskning på drygt 20 miljoner svenska kronor. Kommunerna uppfattar utvecklingen som en påtryckning att man ska gå ihop med varandra och bli större. En större kommunreform är på gång. 2017 ska den vara genomförd.

Från statshus till stadshus

Av , , Bli först att kommentera 4

…
Att jag hamnade i Vasa istället för i Närpes i natt gav ytterligare en dimension till resan. Jag fick tillbringa en timme i bil med en trevlig gymnasielärare som gav mig lite lärarperspektiv på den verksamheten, som jag inte hinner besöka.

Hon hade dessutom bott i Vännäs under en del av åren vid Umeå universitet där hon bl.a. tog en master i molekylärbiologi. Att hon hade en viss koll på Sverige gjorde samtal och jämförelser ännu intressantare. Jag kommer tillbaka till en del av vårt samtal. Ska bara säga att hon skrattade både gott och aningen misstroget när hon hörde att det utexaminerades 4 (fyra) kemilärare i konungariket Sverige förra året. Hon var själv lärare i bland annat kemi.

Nu har jag gått runt i Närpes stadshus och bl.a. träffat fritids- och kultursekreterarna. Den förstnämnde saknade tiden då han tog familjen till Agnäsbacken, ”den bästa backen vi har härikring”, över en weekend då och då. Han berättade också att man var över till Vännäs och tittade på ishallen där innan man gjorde en kopia i Närpes. Jag sa att jag hoppades att plattan blev bättre än den lutande och ineffektiva i Vännäs och han utbrast: ”Och det säger du först nu!”

Kultursekreteraren var tacksam till Vännäs för alla åren med svensk radio och TV från vår mast. Han är själv kulturutövare på olika sätt och rynkar heller inte på näsan åt kulturgärningar som innefattar kultändare och traktorer. Hoppas att färjetrafiken börjar flyta bättre framöver. Österbotten och Västerbotten har mycket gemensamt och kan ha större nytta och glädje av varann än vi kanske tänker idag.

Återkommer kanske till stadsdirektören och en del han sa. Stadsdirektör är ett mellanting mellan kommunalråd och kommunchef, både vald och tjänsteman utanför fullmäktige. Borgmästare kanske?

Rätten att tala svenska

Av , , Bli först att kommentera 2

…
De 300 000 svenskspråkiga i Finland har både rättigheter, skyldigheter och svårigheter.

Det blir inte lättare att vara svenskspråkig i vårt grannland. En sak är att finskan stadigt vinner mark. En annan att det verkar som om de ledande partierna inte riktigt vågar utmana ”urfinska” stämningar genom att bevaka svenskans legala ställning. Den lagfästa rättigheten att kunna använda svenskan i kontakterna med myndigheter är tex. inte alltid så lätt att utöva längre. Vilket blir särskilt svårt för de finländare som inte ens kan finska.

Det är förstås inte alldeles lätt att konsekvent kunna svara upp mot dessa rättigheter. En jurist som var med idag berättade om plikten för finska kommuner att ha skolundervisning på svenska om någon begär det. I princip kan en kommun i en purfinsk region inte neka om en svenskspråkig familj med två barn vill ha en svensk skola för sina barn. Inte alldeles lätt att åstadkomma, om någon skulle komma på idén.

Kan man skriva detta?

Av , , Bli först att kommentera 5

…
Den första intensiva dagen i Österbotten är över. Det var meningen att jag skulle följa med bildningsdirektör Snickars till Närpes, men jag lät bli. Hotellet där jag skulle bo gick i konkurs för några veckor sedan.

Jag skulle kunnat få sova i det stängda hotellet, men jag tog in på ett riktigt bra ställe istället. Ännu mer centralt, med utmärkt personlig service, väldigt fin mat och i det närmaste helpension. Innan blodtrycket stiger för mycket hos någon med särskilt väderkorn för orättvisor ska jag berätta att jag bor hos goda vänner i Vasa som det var länge sedan jag träffade.

Idag har jag fått vissa saker bekräftade om det finska skolsystemet, sådant som kan kasta ljus över delar av utvecklingen och skillnaderna mellan våra länder. Jag är inte förvånad, det är inga hemligheter, men jag måste nog fundera och fila på formuleringarna innan jag skriver om det. En och annan kommer att tycka att det är oförenligt med min roll att se det jag ser, men det kan inte hjälpas. Flera intressen kan nog bli en smula upprörda, så jag tror jag får sova på den texten.
En natt eller två.

Nu är det vår tur

Av , , Bli först att kommentera 5

Från mobilen

Katarina Sjöström, strateg i utbildningsfrågor och vår reseledare, serverar Västerbotten för våra finska värdar efter en gedigen och välplanerad dag i Regionförvaltningsverkets lokaler i Vasa.

Våra länder delar vissa problem med kompetensförsörjningen. Det kommer att fattas vårdpersonal och tekniker. I Sverige kommer vi att sakna många lärare snart, men så ser det inte ut i Finland. Där hör lärarna till dem som är allra mest tillfreds med sitt jobb och bara var tionde sökande kan tas in till lärarutbildningen. Oavsett om vi kommer att sakna 30, 40 eller 80 000 lärare i Sverige 2020 så är detta ett stort problem för framtid och välfärd.

När en skola i Vasa-trakten söker en svenskspråkig lärare kan det hända att man får 100 behöriga sökande. Att ha det så är inget mål i sig, men på något sätt måste det väldigt snart hända något väldigt stort inom lärarrekryteringen i Sverige. 

Vilka får bli lärare?

Av , , Bli först att kommentera 4

…
Kraven på lärarstudenterna är höga i Finland. Alla utom ”barnträdgårdslärarna” (förskollärarna) tar magisterexamen, men de får också avlägga sådan om de vill. Det finns ca tio sökande på varje utbildningsplats och två av tre sökande är kvinnor.

De sökandes poäng är höga, med goda betyg räcker inte för att komma in på lärarutbildningen. Alla går igenom en intervju med tre personer. Sedan viktas poäng och intervjuresultat. Dina betyg väger 35 % och intervjuresultatet väger 65 %. Detta innebär att många med lägre betygspoäng kan gå före teoretiska toppresterare.

Intervjuarna är inte psykologer som bedömer lärarlämpligheten, utan pedagoger som bedömer studieförutsättningarna: Motivation för yrket, motivation att ta emot handledning och om man har formulerade tankar om skola och utbildning.

Dagen har hitintills varit oerhört intressant. Det kommer fler reflektioner från förmiddagen i efterhand.

2-1 till Finland

Av , , Bli först att kommentera 3

…
Av olika anledningar blev det få skolchefer på resan. I slutet ramlade några till bort pga sjukdom och annat. Finländarna är dubbelt så många och man hoppas att det blir fler från Sverige en annan gång. Några chefer beklagar att man inte fått någon skugga från Sverige. Framöver kommer säkerligen de österbottniska motsvarigheterna till skolcheferna på skuggningsbesök till oss.

Nyss har Överdirektören för Regionförvaltningsverket inlett dagarna. Det motsvarar landshövdingen och länsstyrelsen i Sverige. Det finns många skillnader, t.ex. storleken. Det finns sex län i Finland och vi är nu i det näst största med 1,2 miljoner människor och 88 kommuner.

De finländska ”landshövdingarna” har sällan politisk bakgrund. Man är yrkesdirektörer som har ganska stor makt, också att göra omdisponeringar inom budgeten.

Vi är på besök hos den svenskspråkiga utbildningsförvaltningen. Deras svenskspråkiga serviceenhet har egen budget och servar hela Finland. De 300 000 svenskspråkiga finns inte bara i Österbotten.

I Statens ämbetshus

Av , , Bli först att kommentera 7

…
Sitter just nu och dricker en kopp kaffe i cafeterian i Statens ämbetshus i Vasa. Klockan ringde kvart i fyra och vi checkade in i Umeå 0520.

I ögonblicket berättar kaffegrannen Carola Holm-Palonen, bildningschef från Larsmo, om hur tråkigt det är att utbytet över gränserna minskat så mycket på sistone. Hennes erfarenhet är att speciellt de små kommunerna behöver inspirationen man kan få från små verksamheter i andra länder. Har man lite resurser behöver man verkligen få ta del av andras kreativitet och idéer.

Utbyte är inte bara lyx.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se