Ego Boy med ett enkelt tumgrepp

egoboy_omslagegoboy1

Ego Boy från Rättvik. Kanske är det den mest folkkära hästen vi haft i Sverige.
50 segrar på 67 starter blev det för sagohästen som vann Elitloppet 1973. Sista segern hästen tog blev den på Dannero söndagen 5 maj 1974.
Två veckor senare blev Ego Boy oplacerad i Åby Stora pris och i början av juni dog nationalidolen av en bruten nackkota. En skada han fick i sin box.

Bert-Ola Månsson var på plats på Dannero i maj 1974 och har kvar inte bara ett utan två program från den tävlingsdagen.
Månsson (regional sportchef för en rad banor i Mittnorrland, däribland Dannero) minns att han knappt vågade gå ur bilen när han och pappa Bert körde in på publikplats den här dagen.
- Jag var nio år och extremt travintresserad men så mycket folk hade man väl aldrig sett tidigare. Det var nästan så att grindarna sprängdes på Dannero den här dagen. Ego Boy var hur som stor som helst och jag minns att pappa bara hade pratat om Ego Boy före den här tävlingsdagen. Själv var jag ett stort fan av Berth Johansson och var mest intresserad av Golden Iran som var med i samma lopp, säger B-O Månsson med ett skratt.

Månsson bodde i den lilla byn Backe i Västernorrland där hans mamma och pappa drev en taxirörelse. Pappa Bert var dessutom travamatör, en riktig entusiast menar B-O och berättar att pappa Bert kunde köpa häst för några hundra kronor bara för att ha någonting att träna och kanske eventuellt också tävla med.
Söndagen 5 maj 1974 hade man dock ingen häst till start. Nu skulle man se den store Ego Boy i lopp – med Rättvikstränaren Ingemar Olofsson i sulkyn.

- Fast Ego Boy…Berth Johansson var större för mig. Golden Iran blev av någon anledning jag inte minns oplacerad den här dagen. Ego Boy vann ju enkelt efter att ha körts till ledningen och tvåa slutade Sid Gibs. Mats Dannevall jobbade åt Åke Dunesius då och körde Sid Gibs och jag minns att Dannevall svarade spets ett kortare tag när Ego Boy kom upp på utsidan. Det där suset från publiken minns jag. Vad var på gång egentligen?!

Men det blev släpp och Sid Gibs hängde sedan med till andraplatsen bakom den store favoriten som vann till oddset 1,13.
I lådorna hemma hos Bert-Ola Månsson i Örnsköldsvik finns programmet i dubbla upplagor. Det med blått omslag hade pappa Bert köpt i god tid innan tävlingsdagen och i det finns
inte ett enda penndrag.
I det vita har nioårige Bert-Ola kluddat en hel del. Han var som sagt extremt travintresserad - men uteslutande för att konsumera sporten som publik. Köra häst kunde han hyfsat men det var ändå lite motvilligt han satte sig upp bakom någon av pappas hästar hemma i Backe.
Pojken lusläste mycket hellre Travronden och alla program från pärm till pärm, älskade att grotta ner sig i stamtavlor och kilometertider. De sparade programmen är fulla av sällsamheter och funderingar om både avel och spel och analyser av lopp.

- En intressant detalj med programmen från Ego Boy-dagen är att man i det med blå omslag kunde bläddra, med enkelt tumgrepp, till rätt lopp. Det var programmet som hade tryckts upp först men som på grund av hysterin runt Ego Boy tog slut. Jag fick köpa mitt vita efter tjat på pappa när vi kom till banan. Ett program utan färg och utan ett sådant där tumgrepp. Det skulle nog gå fort på tryckeriet när de extra exemplaren på något eller några tusen skulle tryckas. Det där med tumgreppet har jag bara sett på Dannero-program från 1970-talet.

B-O Månsson kan säga ”jag var där” när Ego Boys framträdande på Dannero kommer på tal. Att ha två program – ett blått och ett vitt – kvar från den dagen kanske han är ensam om som privatperson.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>