Det ska vara lite kul i travsporten. Lite drag och mild galenskap. Humor.
Bodentravets Hanna Olofsson är kanske landets roligaste travtränare för närvarande.
Känner bara Hanna flyktigt men läser allt hon skriver i sociala medier och fnissar ofta gott åt hennes tajming och upptåg. Hon är en rolighetsminister och sånt går inte att träna upp.
Hon verkar så pass trygg i sig själv också att hon vågar ta ut svängarna lite. Eller så måste hon det, som en ventil.

Som vid tillfället ovan med Hanna (v-tecknet) och hennes kompis Malin Åberg från Umeå. Bodentravets (då Norrtravs) gala i början av 2018.
”Den här bilden säger mycket om oss”, skrev Hanna till Malin, utan att djupare gå in på varför.
Malin Åberg deläger Roger America som fick pris som årets äldre på galan. Sefina, Gun De Chanlecy, Year Hall och Hattusa är andra av Malin delägda hästar hos kompisen Hanna.

Hur har då Malin och Hanna blivit kompisar?
– Jag jobbade hos Anders Lindqvist i Frankrike och Hanna kom ner under ett sommarlov från skolan och jobbade där i några veckor. Så lärde vi känna varandra för 17 år sedan, sa Malin när jag frågade.

Humor kan misstolkas som något oseriöst och nio gånger av tio är det bäst att sejfa och vara korrekt och vattenkammad i offentligheten. Men när det händer…skitkul.
Hanna är, som jag tolkar det, lite tjuvblyg och oftast blir det informativt och korrekt i segerintervjuer i landets vinnarcirklar.
Bodentravets champion är ingen clown som står på händerna på stallbacken eller drygar sig i konversationer ska sägas. Där träder nog blygheten in.

Björn ”Skräcken” Linders sätt att attackera en mikrofon kräver trots allt en plattform och många år på nacken. Skräcken är Skräcken också. Peter Ingves är Peter Ingves och Anders Lindqvist är Anders Lindqvist. För att ta några exempel på underhållare.

Och Hanna är Hanna. Med selfisar i vinnarcirkeln och lite skruvat kul ibland på nätet.
Framgångar som både tränare och kusk har hon ju bevisligen.

Apropå kul kvinnor i sporten. Jägersrotränaren Helena Burman, från Luleå och alltså från Norrbotten hon också, är en som jag uppfattar det rätt obrydd person som kan vara jävligt rolig både framför och bakom kamerorna.

Bodentravet arrangerar V75 på söndag. Kan Hanna Olofsson vinna något av loppen?
Piteåjournalisten Bosse Lundqvist tar med två av Hanna tränade (och körda) hästar på sitt systemförslag i banprogrammet, nämligen 13 Atlas Eagra (V75-4) och 6 Satellit L.A. (V75-7).

>>>>Vågar man säga V75? 

ATG:s Gert Lindberg framför en gigantisk V65-kupong 1974.
Foto: Einar Andersson, TR Bild

Vad jobbigt det är med alla halvkvädna visor om V75 nu sedan avregleringen av spelmarknaden. Sedan årsskiftet har det korvat till sig. Landets travbanor arrangerar V75, inser värdet av det namnet men baske mig om de kunnat skriva V75 utan att trassla in sig i formuleringar och tolkningar av reglerna.

– Vi…ääumm…är HUVUDBANA på lördag.
– Vadå, huvudbana?
– Jo, äumm…

Så får det ju inte vara. Ett så inkört begrepp som V75 är ju ett självspelande piano ALLA mår bra av att sola sig i glansen av.

Faktiskt så var det smygande i buskarna och tolkningar när föregångaren till V75 lanserades också. Alltså V65 som drog igång 1974 och som ersattes av V75 1993, som då blev det nya stora riksspelet på lördagar.

Jag har kollat Solvallas banprogram till den här dagen 1974. Noll annonser om att det var premiär för V65!
Att det inte finns något om lanseringen av det nya riksspelet hade sina förklaringar.
ATG:s motor på den här tiden Gert Lindberg höll i trådarna när det nya riksspelet skulle lanseras och det är uppenbart (ett understatement) att han gjorde ett gott jobb när man sjösatte det nya streckspelet.

ATG bildades det här året och Posten blev samarbetspartner för inlämning av V65.
Det måste ha handlat om en massiv marknadsföring. Men tro alltså inte att det gick att se att något nytt var på gång i själva travprogrammet.

Banornas program var en produkt som säkert var svårarbetad på den här tiden, med förstasidor som förhandstrycktes flera månader i förväg och så vidare.
Omslaget berättade bara om att första start var satt till 12.30. Samt att: ”I detta program intagna hästar äro definitivt startanmälda”.
ATG:s förste vd Gert Lindberg berättar hur det kunde komma sig att lanseringen av V65 blev så anonym i Solvallas banprogram. Det fanns nämligen en rädsla för att gamla V5-spelet skulle få konkurrens från Solvallas sida.

Detta stycke är hämtat ut boken Travet i våra hjärtan:
”En väsentlig del av vår marknadsföring var att alla banor i sina program skulle ta in reklam för det kommande V65-spelet och information om hur man skulle få startlistor, kuponger och tips om inlämningsställen och inlämningstider. För att få en bra volym i början var det ju viktigt att alla redan travintresserade var med. Solvallas styrelse beslutade emellertid att banan inte skulle ta in V65-reklam eller information i sina program och inte heller sälja V65 i förtid. Man förklarade detta med att V65 ju skulle skapa ett nytt spel och man ville inte konkurrera med det befintliga V5-spelet, Vi hamnade därför i den underliga situationen att den enda bana som inte deltog i V65:s marknadsföring var landets främsta bana, som dessutom var utsedd till premiärbana. Trots de problem som förekommit blev premiären på Solvalla en dundersuccé”, skriver Gert Lindberg.

50 öre raden och två vinstpooler. Vintern 1974-1975 kom V65 med på tv – kan man bara tänka sig då Tipsextra och Lars-Gunnar Björklund kom med i bilden.

Sommaren 2010 avled Gustaf Hallén i en ålder av 90 år. Vi pratar nu V75-aktuella banan Bodentravets störste tränare genom tiderna.
Jag intervjuade Gustaf före bemärkelsedagen i januari det året. Han berättade då bland annat om en resa från Boden till Årjäng då han skulle tävla. Färden gick med tåg 1952. Man lastade hästarna en morgon i Boden och var framme i Årjäng första två dygn senare.

– Tåget stannade nästan vid varenda mjölkpall på vägen ner. Men jag vann ett lopp i Årjäng den dagen i alla fall.

1659 segrar blev det som kusk, en siffra som väger mycket tungt med tanke på hur förhållandevis få tillfällen de aktiva hade att tävla när det begav sig. Gustaf Hallén blev proffs i Boden 1947 och under den första hälften av sin tränarkarriär tävlade han nästan uteslutande i Boden och på grannbanan i Skellefteå.

Jättestatyn av Gustaf Hallén frontar travbanan. Gustaf är den ende travtränaren i Sverige som blivit staty.

>>>>>Är Leon släkt med Hallén?

Leon Hallén är ett relativt nytt namn i trav-tv. En Stockholmskille, född i Vasastan.
Är 28-åringen släkt med legendaren från Bodentravet?
Blev tvungen att kolla.
– Nej, jag har faktiskt inte hört talas om honom. Lite dåligt kanske men så är det säger Leon.

Inte så konstigt. Grabben är född 1990 och är från södra Sverige.
Leon Halléns pappa kommer från Halmstad och även hans farfar är därifrån.

– Längre bak än så har jag dålig koll på, säger Leon.

Travnestorn Gustaf Hallén föddes i Sundsvall ska sägas.

När vi ändå har trevlige Leon på tråden kan vi lika gärna fråga honom om hans travintresse.
– Ingen travbakgrund om man menar att vara aktiv i sporten. Det är tack vare morfar jag kom in på travet. Jag fick följa med morfar till Jägersro när man var och hälsade på dem nere i Skåne men första besöken var på Solvalla dit han tog mig när jag var liten. Morfar var bara publik. På den tiden när jag började hade vi Brian Key som en favorit och följde den. Triton Sund är en häst jag följde från det att den började starta, säger Leon Hallén.

Hästar hade Leon knappt ens rört innan han åkte till Halmstad för jobb hos Marcus Lindgren.
– Efter det träffade jag min tjej på Axevalla och flyttade ner med henne till Frankrike och jobbade där. Vi hade hand om tio hästar som tävlade och även par vinnare på Vincennes, säger Leon Hallén, som är tillsammans med Annsofie Norman, dotter till Glen och syster till Peter G Norman.

Se där, lite Hänt i veckan-skvaller i Wikners TRAVliga blogg.

”Totochefsparet” Brändström var detektiver. Foto från VK 1983. 

Margaretha Brändström har jag haft en del att göra med under åren. Nu senast fick jag låna hennes målfoto från Umåker med hjorten på igen för en publicering i Västerbottens-Kuriren.
Maggan har tjänat Umåker i många olika sammanhang under åren, på senare år som en mycket omtyckt värdinna i det så kallade ”tränartornet” på stallbacken fram till 2016 (efter det har hon bara varit vanlig travbesökare med sin Bengt).

Maggan B. Nu pratar vi en dam motsatsen till energitjuv. Alla vet hur glad och boostad man blir av att träffa henne.

Hjortarna kommer längst ner. Men först lite om Maggan och Totosvindeln 1983.
Repriserar en grej jag skrev om Maggan för några år sedan. Hon har varit privatdetektiv också…i ”Umåkers tjänst”.

Totosvindeln på Umåker 1983
Hösten 1983 avslöjades ett bedrägeri med falska totobongar på Umåker. Efter lite detektivarbete bakom mörka solglasögon såg Margaretha Brändström och hennes numera bortgångne man Hasse till att tre svindlare hamnade bakom lås och bom.

Maggan sköter ruljangsen i det så kallade tränartornet på Umåkers stallbacke (fram till 2916) där gästande tränare fikar under tävlingarna. Hon och Hasse kallades för ”totochefsparet” i pressen när det begav sig (klippet ovan från Västerbottens-Kuriren) och givetvis har hon storyn i färskt minne.

– Bongarna var så skickligt gjorda att de inte kunde skiljas från äkta ens med förstoringsglas. Misstaget bedragarna gjorde var att de hämtade ut ett stort belopp i ett och samma lopp vilket gjorde oss misstänksamma, berättar Margaretha Brändström vars bortgångne man Hans var totochef på Umåker den här tiden (senare även styrelseordförande).

Det här var på den tiden totobongarna såg ut som ett tryckt papper i olika valörer. Totalisatorn var inte datoriserad. Datorer var något Pentagon använde. Inte så många andra.

Bedragarna slog till efter det nionde loppet på Umåker den här höstkvällen för snart 30 år sedan. Blazing Flame och Ulf ”Kinkan” Kindberg hade skrällt till dryga 80 gånger pengarna och efter loppet dök en man upp och visade fram två 100-kronorsbongar och ville alltså hämta ut drygt 16 000 kronor.

– Allt såg ut att vara i sin ordning och mannen fick sina pengar, berättar Margareta. Men det verkade samtidigt lite mystiskt. Jag lade mannens utseende på minnet, en mustasch och en tatuering på höger hand.

<<<<<Fortsättning följer

Efter en närmare kontroll visade det sig att det inte sålts några 100-kronorsbongar på den vinnande Blazing Flame den här kvällen…

När ligan åkte dit uppdagades att man använt små verktyg för att ändra loppnummer och hästnummer. Det ursprungliga trycket hade avlägsnats och en ny siffra stansats dit.
Under sommaren hade ligan lurat till sig minst 9000 kronor på banorna i Boden, Skellefteå och Örnsköldsvik. Men efter Umåker tog det alltså stopp.

Det var stortrav på Dannero dagen efter på lördagen (V65) och Margareta och Hasse beslöt sig för att åka dit på tjuvjakt. Och mycket riktigt – trion var på plats.

– Jag hade satt på mig mörka solglasögon för att inte bli igenkänd när jag gick omkring bland publiken. Plötsligt ser jag en jag känner igen… fast nu utan mustasch. När han tände en cigarett såg jag tatueringen på högerhand och blev säker. Bedragaren! berättar Margaretha.

Hon höll männen under uppsikt och efter ett samarbete mellan polisen i Kramfors och ordningsvakter på plats kunde trion gripas. Därefter blev det transport upp till polishuset i Umeå.
Allt som behövdes för att lura systemet den här tiden var en modifierad nit-tång, några typsatser och kemikalier att avlägsna trycket på.
Men trion i norr var trots allt smålirare i genren. Året innan hade en hel bong-maskin stulits från travbanan i Örebro. En maskin som senare användes då Rommetravet lurades på 150 000 kronor.

>>>Till hjortar på målfotot

En förvånad Hans Olofsson bakom hästen Unbytösen får sällskap av en hjort på målfotot från Umåker 1971. Målfoto Umåker

Repriserar en artikel jag skrev för Historieskolan i Västerbottens-Kuriren för några veckor sedan.
Tack för bildlånet, Margaretha Brändström!

Rubrik: Fort var det hjortar på Umåker 1971

En flock hjortar blandade sig i ett travlopp på Umåker en vinterdag 1971 och minst en av dem fullföljde loppet och hamnade på målfotot med hästarna.
Det kan vara den märkligaste händelsen i den 75-årsjubilerande banans historia.
Umåker invigdes i mars 1944 och fyller alltså 75 år i år.

En händelse som blivit mycket omtalad i travets Umeå är den om flocken dovhjortar som gjorde entré i ett lopp en vinterdag 1971.
När det återstod ungefär 800 meter av loppet blandade sig plötsligt några hjortar i leken. Förvånade kuskar kunde se hur den ena hjorten efter den andra hoppade upp på banan. Några av hjortarna sprang med hästarna ett tag. En del sprang rakt fram i den sista kurvan, åt stallbacken till.
Men en hjort fullföljde faktiskt loppet ända till mål och blev femma. Eller skulle ha blivit – om den varit en häst och inte fuskat sig in i loppet på den sista bortre långsidan.

Det är Margaretha Brändström, en av medlemmarna i Umåkers Damklubb, som äger målfotot som blivit en klassiker.
Ekipaget på bilden är Unbytösen och amatören Hans Olofsson. För tidningen Svenskt Jakt berättade Olofsson en gång om den dråpliga händelsen.
– När vi svängde in i Röbäckskurvan såg jag huvudena på hjortarna bakom snödrivan. Jag trodde först att det var renar, men när de hoppade in på banan såg jag att det var hjortar. /…/ Jag hade en hjort som sprang bredvid mig hela upploppet ner och jag har en minnesbild av att det sprang en hjort bredvid Berth Johanssons häst också, berättade Hans Olofsson,
Vännäs, som ett tag jobbade i stallet hos travtränaren Sigge Reuter på Umåker.

Kjell Bergström tippade och skrev trav i Västerbottens-Kuriren i 42 år till sin pensionering 2002. ”Bergis” som han kallas, satt i pressrummet den aktuella dagen och minns händelsen.
– Det var mitt under ett lopp det här och det var mycket överraskande naturligtvis. Det visade sig efteråt att hjortarna hade smitit från en inhägnad på en gård inte långt från travet, berättar Kjell Bergström som höll i travet i VK från 1960 fram till 2002.
– Det blev 42 år, och lite drygt det också eftersom jag började lite smått några år före 1960. Jag började skriva på allvar när spelformen V5 startade i Sverige 1960, berättar Kjell Bergström.

Händelsen med hjortarna på Umåker aktualiserades för någon lördag sedan efter ett tv-sänt lopp på Åbytravet. 800 meter från mål kom en hare in på banan och sprang framför hästarna ett bra tag innan den vek av i den sista kurvan.
Ulf Ohlsson, kusken som vinner mest i landet sedan några år, satt i ledningen med hästen Disco Volante och noterade här haren skuttade upp på banan.
– Haren sprang en bit framför oss och lär ha fått upp en bra puls misstänker jag, säger han.
Ulf Ohlsson vann 340 lopp i Sverige under 2018 och blev allsvensk kuskchampion för tredje året i rad och champion på bland annat Umåker. Ohlsson har kört många, många tusen lopp i karriären och har sett en del andra djur än hästar i loppen från sin position i sulkyn.
– Det har handlat om stora flockar fåglar som hunnit flaxa iväg innan fälten nått dit. Harar har jag varit med om i loppen åtminstone tre-fyra gånger. På Bergsåker för många år sedan, och även på Solvalla. Men aldrig att det varit nära olyckor eller så, säger Ohlsson, född 1964 och alltså bara sju år när hjortarna sprang på Umåker.
Vem som vann loppet med dovhjortarna? Jo, det gjorde Skellefteåhästen Bestli, gästkörd av Umeås genom tiderna mest framgångsrika tränare, Berth Johansson.