Det är lätt att börja fundera över hur Vilhelmina kommer se ut i framtiden. Inflyttning eller utflyttning? Framtidstro eller hopplöshet?

Personligen är jag av uppfattningen att vi ett tag framöver kommer att se ett större intresse gällande flytt till Vilhelmina. Redan nu kan jag se att många vill hitta en bostad, både inne i Vilhelmina – men också ute i byarna. Jag kan också se att vi har en del hemvändare som åter söker lyckan i Vilhelmina, flertalet i min egen åldersgrupp.

Så hur ska vi ta tillvara på den positiva utvecklingen som sker just nu då? Ja, det är en fråga jag själv sitter och grubblar på. Det känns lite som att det är en glöd som ligger och pyr (på ett positivt sätt), som vi nu måste blåsa igång så den tar fart och blir till eld!

Jag tycker att framtidstro är en grundpelare i ett samhälle. Vem skulle annars vilja bo kvar eller flytta in? Jag kan tycka att vi är på god väg till att skapa något som vi själva kan känna oss nöjda med på den fronten, dock så har vi mycket arbete kvar att göra.

Over and out.

Den 17’e september är det kyrkoval. Då kan du som är 16 år och medlem i svenska kyrkan rösta på den nomineringsgrupp som du vill ska styra över kyrkan och dess verksamhet. Du kan läsa mer om detta här: https://www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Är du 16 år eller äldre och medlem i svenska kyrkan tycker jag att du ska gå och rösta!

Nu börjar det även närma sig valår för riksdagen, landstingen och kommunerna. Samtidigt börjar vi politiskt engagerade att trycka ner gaspedalen, trappa upp diskussionerna och valarbetet.

Ni som följt den här bloggen vet att jag under flera år engagerat mig i Umeå och (S) där. Nu är min ambition att delta i (S) i Vilhelminas valarbete. Det ska bli spännande att se hur det går. Jag hoppas på konstruktiva förslag, visioner och ett bra debattklimat.

En annan sak som jag hoppas på är att alla som är röstberättigade tar reda på ordentligt med fakta om alla partier. Min erfarenhet säger mig att man lätt röstar på en person – inte på ett parti. Med det sagt så säger jag inte att personerna på listorna inte har någon betydelse, för det har de i allra högsta grad. Jag tycker bara att man ska ta reda på fakta och hitta det bästa alternativt utifrån det.

Resultatet av det kommande valet är omöjligt att förutspå, än hur mycket vi vill spekulera kring opinionsmätningar. Därför är det viktigt att ALLA röstar. Det går inte att tänka ”Det ordnar sig även om jag inte röstar” – för då går det åt pipsvängen!

Hoj!

”Öppna ögonen” och ”Du måste se verkligheten” är två meningar som vanligtvis kommer från Sverigedemokraternas anhängare, men också en vanlig härskarteknik. Lite som ”Mäh, fattar du inte det?”. Det är något som gör mig väldigt frustrerad då de som skriver detta ofta inte har läst på eller har något annat än en subjektiv källa. Den här källan är vanligt ”Men jag har minsann hört” eller ”Jag har nog sett” och sedan går det inte att diskutera sakligt. Ju mer subjektivt något blir, desto mer extremt blir det också. Det blir också farligt.

Fortsätter jag att diskutera med SD’are blir de jag diskuterar med ofta kränkta eller går till personangrepp, utan att argumentera för sin sak. Eller så skriver jag om fel sak, om något som inte hör till ämnet. Det är ett sätt att undvika diskussion, och även det en härskarteknik. Jag har skrivit om det tidigare och jag säger det igen, kan man inte föra fram sin egen politik – på annat sätt än att påpeka vad som är fel med alla andras – så bör man kanske fråga sig om det man själv håller på med är bra.

Pä tal om att påpeka vad det är för fel på andra – det är mer ofta än sällan jag hör folk uttala sig om Stefan Löfven. Varför? Ja, det kan vara att han är ”en jävla sosse” eller ”den där odugliga svetsaren”. Något argument till varför finns inte, det bara är så. I mitt flöde på Facebook hittade jag en artikel som behandlar ämnet, jag tycker att den är läsvärd:

https://www.metro.se/artikel/pl%C3%B6tsligt-%C3%A4r-svetsare-ett-sk%C3%A4llsord-och-det-v%C3%A4nder-sig-i-magen-p%C3%A5-mig-xr

Som slutord vill jag uppmana alla SD’are som tagit på sig offerkoftan att ta av sig den – för i mitt flöde och i inläggen jag följer så är ni personerna som sprider mest hat.

Ifrågasätt gärna, jag kan hitta exempel på ungefär tre sekunder. Ifrågasätt gärna ifall jag går till angrepp mot SD’are också, ty detta är blott en reflektion över saker jag upplevt… och så jag är sjukligt less på sättet många ”argumenterar” på.

På tal om när det subjektiva blir farligt så har NMR (Nordiska MotståndsRörelsen varit på Almedalsveckan. NMR är praktexemplet på personer som ser världen genom en felvänd kikare. Jag blir frustrerad när jag funderar över hur man ens kan komma på att gå med i en sådan grupp. Det är en grupp som bara vill framföra extrema åsikter. Rasindelning av människor, förnekande av förintelsen och diktatur verkar vara saker de tycker om. Och våld förstås, för när argumenten tryter så tar den ordfattige till kroppsligt våld istället. Avslutningsvis så vägrar de prata om de blir ifrågasatta. Det, är farligt.

Höres, hej!

Goddag!

Efter många år, om och men har jag bestämt mig för att besöka House of Metal i år. Länge sedan sist men glädjande att de har bokat bra band i år – och inte bara black metal!

I övrigt så vill jag tacka för förtroendet jag fått då jag blivit invald som ersättare i kommunstyrelsen, det ska bli intressant att få lära sig mer om hur saker och ting fungerar där.

Hur bedöms jag utifrån mitt språkbruk? Ja, det är en intressant fråga i många sammanhang.

Jag har tidigare skrivit mycket om dialekter eftersom att språklig variation är ett av mina intresseområden när det kommer till språk. Vid diskussion kring hur en person bedöms utifrån sitt språkbruk finns såklart dialekter med i analysen, men även andra -lekter spelar in.

Innan jag tar upp hur personer bedöms utifrån sitt språkbruk tänker jag presentera några andra -lekter som finns omkring oss. Här kommer en kortare snabbguide till dessa:

Dialekt:

En dialekt är en språklig variation som talas inom ett avgränsat geografiskt område. Det finns mer generella och mer specifika namn på dessa, ibland nämns ”norrländska” som en dialekt, än fast det finns jättemånga olika typer av norrländska dialekter.

Jag vill även ta upp rinkebysvenskan detta avsnitt, detta eftersom att det är en form av språklig variation som anknyts till både dialekt och sociolekt. Forskare brukar använda uttrycket ”multietnolekt” eftersom att det är en fråga om ett språkbruk med mångkulturell och mångspråkig bakgrund. Det brukar även kallas multietniskt ungdomsspråk eftersom att det är ungdomar som är majoriteten av dem som använder sig av denna variation. Rinkebysvenskan uppfyller de flesta av kriterierna för att kunna definieras som dialekt, men den är för begränsad till vissa grupper inom det geografiska området för att kunna definieras som dialekt i traditionell bemärkelse. De geografiska områdena är även spridda över flera delar av Sverige, vilket gör att det blir ännu mer svårdefinierat.

Sociolekt:

En sociolekt är ett sätt att tala som är gemensamt för människor från visa sociala grupper. Ett exempel är den brittiska engelska som talas av överklassen i England, ett annat är lidingösvenskan. Lidingösvenskan tog fart när rikare överklassfamiljer åkte och semestrade vid västkusten, därifrån tog man med sig de språkljud som vi numera förknippar lidingösvenskan med. Denna typ av variation snappades senare upp av andra personer eftersom att den förknippades med överklassen och numera är den framförallt förknippad med Lidingö.

Kronolekt:

Kronolekt är språklig variation som beror på ålder. Olika generationer talar olika kronolekter. Exempelvis så är Stockholmskan olika för varje ny generation. Som exempel är det få som är födda efter 1960-talets mitt som säger reven och nesan, vilket i princip alla stockholmare gjorde bara en generation tidigare.

”Den snabba förändringstakten innebär också att ord och uttryck som har haft ungefär samma innebörd i flera hundra år, snabbt kan få ny betydelse. Det är en helt naturlig följd av att man i en generation har mycket mer kontakt inom denna än med andra generationer. På så sätt sprids blixtsnabbt nya uttal, betydelser, missuppfattningar, fraser och – gör generationerna till främlingar för varandra.”

(Källa: http://spraktidningen.se/artiklar/2010/04/kronolekt)

Sexolekt:

Sexolekt är språkbruk som fokuserar på manliga respektive kvinnliga drag i språket. Denna typ av variation handlar mer om hur personer uttrycker sig än könsspecifika ord. Denna -lekt innehåller dock många generaliseringar och många gånger kan man knyta den språkliga variation som används till någon annan typ av -lekt än just sexolekten.

Gruppspråk:

Gruppspråk är precis vad det låter som, språk som talas i vissa grupper. Exempel på detta är knoparmoj som förr talades av sotare men numera används mycket sparsamt. Gruppspråk används för att gruppens medlemmar ska kunna kommunicera effektivt och ibland för att utomstående inte ska förstå vad som menas.

Så, hur bedöms personer utifrån sitt språkbruk?

Ja, som ni ser så finns det väldigt många olika variationer i språket. Talar du exempelvis en viss kronolekt så kan du bli bedömd som ung, gammal eller något mittemellan. Om en kvinna använder sig av den manliga versionen av sexolekt kan hon bli bedömd därefter. En person som använder sig av mycket dialekt i sitt tal-/ och skriftspråk kan lätt bli sedd som ”bonnig” medan den som använder sig av lidingösvenskan blir sedd som en person med högre social status. Det finns alltså hur många aspekter som helst att ha i åtanke. Frågan som följer är hur mycket man bör döma folk efter detta, det språk vi använder kommer framförallt från personerna vi umgås med – inte för att vi väljer att vara en speciell person!

Ja, säga vad man vill. Just precis denna mening är trenden som pågår runt om i världen just nu. Donald Trump vräker ur sig vad den missnöjda befolkningen vill höra och vinner. Hur? Tja, antagligen för att det är den missnöjda massan som är de som röstar. Nöjda människor tenderar att vara mer passiva när det kommer till val. Hur saker och ting ska gå till rent praktiskt och ekonomiskt är inte så noga – vinna är viktigast.

Nu är jag inte den äldsta människan och kan givetvis inte påstå något annat än vad jag själv tror och tycker, men jag tror att det kritiska tänkandet har börjat rinna ut i sanden. Jag tycker att det blir oseriöst när partier och kandidater endast spelar på väljarnas missnöje. Varför? Självklart kan jag lova massor av saker, t.ex. välfärdens utbyggnad och borttagen skatt, men fungerar det i praktiken? Tveksamt.

Så vad händer då när dessa partier kommer till makten? Ja, är svårt att veta. Det är lite som att kasta tärning. I dagarna har M presenterat att de är villiga att ingå i något slags samarbete med SD. Vad händer då? Ja, även det svårt att veta. SD är ett parti som enligt mig spelar på populismens och opportunismens panflöjt, utan en tanke följer den missnöjda massan efter. Det skulle vara intressant att höra är vad SD vill egentligen, då flöjten slutar spela och partiets rätta ansikte visar sig.

Igår publicerades följande artikel:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/r7Q50/professorn-landsbygden-snart-en-skrapyta

I den står det att Sverige och världen om X antal år kommer att bestå av ”superstäder” istället för nationer, och att landsbygden kommer att bli ”skräpytor”. Citat ur texten:

”Han beskriver hur de så kallade ”skräpytorna” kommer tömmas på ekonomisk aktivitet i takt med att jobben och människorna flyttar till Stockholm.

– Där finns inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, bara träd. Åker du dit kommer du hitta tre alkoholister, några barn, och ett par knäppgökar. Det är det som återstår, alla andra har stuckit.”

Jag skulle vilja veta hur han förutspått detta. Självklart så förstår väl jag att det pågår centralisering och urbanisering, men jag tycker inte om hur Kjell A Nordström uttrycker sig kring människorna som bor kvar på landsbygden. Jag är mycket ifrågasättande till uttalandet om ”tre alkoholister, några barn och ett par knäppgökar”, det är extremt fördomsfullt. Säg att befolkningen på landsbygden kommer att minska istället – majoriteten av knäppgökarna och alkoholisterna finns faktiskt i storstäderna. Fördomsfulla uttalanden tappar i alla fall i min värld trovärdighet, är det knep som används för att förstärka en åsikt så anser jag att det tyder på okunskap.

I Facebookflödet kunde jag idag finna följande: http://www.vk.se/1914405/malin-lernfelt-ordning-och-reda-bra-for-eleverna

______________________________________________________________________________________________________________________

Citerar mig själv från FB: 
”När var skribenten i ett klassrum senast? Blir så fruktansvärt less på texter som den här.

”En skola där kompetenta lärare ersatts av vuxenbarn utbildade på högskolor där lärarutbildningen innehåller moment som ”dansa ett namn ” eller ”pyssla en stad” kan hamna i ett läge där ”kom i tid” eller ”ta med böckerna till lektionen” anses vara nyskapande. Det är tyvärr där vi är i nuläget.”

Om så vore fallet så har vi utbildade vuxenbarn på fler ställen än på skolorna, samt så antyder det att det inte går att vara en kompetent lärare pga. ålder. Nä, nog för att det går att säga en del om lärarutbildningen, men då bör det göras av någon som vet vad denne pratar om.”

______________________________________________________________________________________________________________________

Det är intressant hur insatta alla är i skolans värld – utan att egentligen veta hur det ser ut och går till i klassrummen. Det är många gånger en falsk bild som sprids,

”vänner av ordning och reda sedan länge motats bort från många skolor och ersatts av kompislärare med mössa inomhus och som tycker att det fräckt och innovativt att spela in musikvideoklipp i appen musical.ly med eleverna istället för att hålla på med tråkigheter som rättstavning eller matematik.”

Jag hoppas att det här endast är för att provocera. Varför skulle skolorna ha slutat med grammatik och rättstavning? Hur påverkar en mössa inomhus undervisningen? Vet skribenten vad digitala verktyg är? Så många frågor, så få svar från någon som ändå verkar ha alla.

Dagens värsta förslag: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23822937.ab

”Nu vill Sverigedemokraterna begränsa användningen av lånord.”

För i helv… vad är problemet med ett rikt och nyanserat språk? Så länge alla förstår vad som menas så spelar det ingen roll. Jag vill jättegärna ha argument FÖR det här, för jag kan ärligt talat inte se någon som helst vinning i det hela.

Hej på er!

Som ni kanske vet så är jag intresserad av språklig variation och dialekter. Idag funderar jag på vilka skillnader vi har i det norrländska målet här i Västerbotten. Vilka skillnader finner vi mellan kommunerna, exempelvis Vilhelmina – Storuman?

Det finns rätt kända variationer i språket här, bland annat så har vi den berömda debatten pannkaka kontra plättar – Vad är vad?

So hit me with your best words!