Till Telias heder ska nämnas att det är den enda operatör som har någorlunda täckning i Sorsele kommun. Icenet finns i kommunen men deras täckning är för osäker.
Jag har behållit mitt fasta abonnemang med tanke på att det någon dag kommer att levereras "bredband" i nätet. Men nu ger jag upp. För att det ska vara kommersiellt lönsamt att bygga ut "byaväxeln" med ADSL krävs uppemot 150 abonnenter. Vi har nio hushåll i Kraddsele.
Och optokabeln den bara ligger där nedgrävd vid tomtgräns. (Se min tidigare blogg från den 12/1.)
Gick igenom mina utgifter för det fasta abonnemanget för år 2008. De var på
3 000 kr, varav 2 500 var fasta avgifter. Nu har jag sagt upp den fasta koppartrådsförbindelsen. Jag kan ringa mycket på mobilen med rätt abonnemang under ett år för 3 000 kr.

Kalix kommun måste låna pengar för att betala lönerna. Vilken kommun står näst på tur hos banken? Sorsele?
Regeringen måste höja statsbidragen nu! Ju längre tiden lider desto fler kommuner kommer att lida med den.

SKTF-tidningen skriver i sin senaste ledare:

" Den lomhörda regeringen fortsätter med sitt ideologiska mantra "skattesänkningar". Mer sänkningar till de som redan har mest. Mindre till de som redan har lite. Inga skattesänkningar alls till de som har minst. Och riksdagspensionärerna är fortfarande de enda pensionärer som får jobbavdrag.’

"Reinfeldt, Borg och Odell, lyssna till expertisen. Lyssna på de som kan verksamheten i kommuner och landsting bäst. Kom med ett stabilt kommunpaket nu! För varje dag förvärras situationen och snart är det för sent."

Att eventuellt öppna plånboken för att sprida några allmosor till vårproppen är för sent. Då är stor skada redan skedd för lång tid framöver.

Har funderat varför det blivit allt vanligare att många uttalar egentligen, ’ejänklien’. Vältaliga regionpolitiker som Edward Riedl och Erik Bergqvist använder det uttalet. Men det är inte förbehållet politiska företrädare, även vår ammarnäsbussförare Jocke säger ’ejänklien’, liksom många journalister.

Men så läste jag en språkspalt i DN av Catharina Grünbaum och fick ett klart och tydligt svar på min fundering:

" Lars-Gunnar Andersson, som svarar på språkfrågor i P 1:s program ’Språket’, betonar den fonetiska sidan av problemet. Ordet egentligen – ett lån från det lågtyska egentlich – består av ordleden egent + lig(en). Men när vi uttalar det tänker vi oss det som en sammanställning av egen + tligen, för så uppfattar vi stavelser i svenskan.

Å andra sidan har vi inga ord eller stavelser som inleds med konsonantsammanställningen tl. Den som ligger närmast är kl, och så blir det ’egenklien’. Men eftersom n + k skapar ett ng-ljud (pannkaka brukar ju uttalas ’pangkaka’) landar man i ’ejängklien’. (G: et i -ligen blir försvagat intill försvinnande eftersom hela trycket ligger på -ent.)

I den utmärkta tidskriften ’Språktidningen’, nr 2 i år, tar Fredrik Lindström upp egentligen och andra ord som undergått uttalsförändringar, till exempel aderton-arton, förstuga-farstu, modersyster-moster.
Han betonar det rationella i sådana uttalslättnader som gör orden smidigare i munnen utan att begripligheten går förlorad. Gårdagens ’slarv’ är dagens svenska och ingenting att harmas över, är hans slutsats, det visar i stället att vi är smarta när vi använder språket."

Slutsats: Erik, Edward, Jocke m fl är smarta när de använder språket.

Skrev i min blogg den 22/1 att det fanns krackeleringar i samarbetet mellan Storumans Folkhögskola och Storumans kommun.
Här måste jag delvis backa och nämna att samarbetet mellan rektorerna på Folkhögskolan och Luspengymnasiet fungerat mycket bra de senaste månaderna. Rektorerna har tillsammans under tre helger besökt tävlingar i Tärnaby, Östersund och Funäsdalen för att informera och rekrytera nya elever till de alpina utbildningarna i Tärnaby. Målsättningen är att 15-18 elever ska påbörja studierna på någon av de två utbildningsformerna till hösten 2009.

Snart stundar skotertävlingar i Ammarnäs, närmare bestämt den 14 och 15 februari. På lördagen är det SM-deltävling i Backe och på söndagen Crosstävling. För att Ammarnäs Skoterklubb, ASK, ska kunna genomföra sådana tävlingar krävs många funktionärer. Då ställer alla som kan upp och gör det utifrån sina förutsättningar utifrån hälsa och arbete. Utan pensionärer och ungdomar skulle vi aldrig klara ett sådant stort evenemang som ett SM. Vid sådana här tillfällen lever bygden upp och gemenskapen frodas. Ingen som jobbar de här dagarna har ett öre för att dom gör det. Men klubben kan få in några kronor som kan läggas på Spår och Leder så att vi själva och våra gäster kan ha ett bra ledsystem att färdas på vintertid. Som ideellt arbetande klubbmedlem förutsätter jag att företagare som använder lederna i sin verksamhet sponsrar Spår och Leder. Gästande skidåkare och skoterförare anser jag bör bidra med en slant för att med gott samvete få åka på välpreparerade leder. Bidra med vad en tankning av skotern kostar. Det är en struntsumma sett till vad skotern och bensinen kostar under hela säsongen.

Hörde på lokalradion i morse att kommunalrådet i Sorsele ska gå ned i tjänst till 80 % för att bidra till att dra ned kommunstyrelsens utgifter som ska minskas med en miljon kronor år 2009. Vad gör det i pengar? Cirka 7 000 kr i månaden! Nej, det är inte rätt väg att gå. Det är att fega ur när det som krävs är att ta obehaget med tuffa, obehagliga beslut som kommer att svida, framkalla gråt och kritiseras men som gör verkan och bidrar till målet. Att minska sin egen arbetstid är inte att bidra till resultat som syns. Kommunens ende heltidsarvoderade politiker kommer inte undan med en sådan åtgärd, den är alltför undflyende och genomskinlig. Kommunstyrelsens ordförande är den politiker som har bäst förutsättningar och är bäst insatt i den kommunala ekonomin. Använd de 20 procenten av arbetstid till att uppvakta grannkommuner med likartade problem och försök tillsammans med dem hitta gemensamhetslösningar som på sikt reducerar kommunstyrelsens utgifter. Be om hjälp utifrån, det egna partiorganet och Sveriges Kommuner och Landsting, för att få förslag och stöd till åtgärder. Jag vet att uppgiften är mycket svår men icke desto mindre måste lösas.

– Varför arbetar fler på kommunhuset idag än det gjorde när vi var dubbelt så många invånare?
Det allra mesta av en kommuns åtaganden är reglerade i lagar och förordningar och måste utföras vare sig kommunen har 5 000 eller 2 500 innevånare. Dessutom har statsapparaten ålagt kommunerna mångt fler uppgifter idag än för bara några decennier tillbaka. Men kommunen har också tagit på sig frivilliga samhällsuppgifter för att upprätthålla en viss medborgarservice som exempelvis bibliotek, badhus, turistbyrå, motionsspår, ungdomsverksamhet m m. Det är dessa delar som riskerar att tas bort eller skäras ner när kommunen inte kan få budgeten att gå ihop, d v s när kostnaderna är större än intäkterna i form av avgifter, statsbidrag och inkomstskatter. Och jag kan lova, det finns inte en politiker som gör ett sådant val om det finns personal på kommunkontoret eller kommunen i övrigt som är överflödig och vars arbetsuppgifter absolut inte behöver utföras. Den största delen av en kommuns utgifter är personallöner, och ett sätt att få ned de kostnaderna är att rationalisera och effektivisera sin egen verksamhet och etablera samarbete med andra kommuner för att dela på kostnaderna.
För övrigt tycker jag det är orättvist när medborgare i hårda ord angriper kommunens personal. Det är vi politiker som är ytterst ansvariga för kommunens organisation och som beslutar om vilken verksamhet som ska utföras och i vilken omfattning.

Ska summariskt svara med några tankar kring de kommentarer som kommit in på min blogg. Jag högaktar de som inte gömmer sig bakom den fega anonymitetsmasken.

– Borde ni inte lägga blockpolitiken åt sidan i in liten kommun som Sorsele och arbeta tillsammans?
Det fanns krafter och initiativ inom båda blocken som, när denna mandatperiod inleddes, ville att vi skulle bortse från partitillhörighet och bygga politiken på de politiker som var bäst lämpade till olika uppdrag. Men alla frön föll inte i god jord och initiativet rann ut i sanden. Jag tror att det främst var centerns maktkåthet som tog död på det initiativet. Men det var lika bra det som skedde. Det är viktigt att alla valda ordföranden drar åt samma håll, delar värdegrund, samhällsvärderingar och människosyn för att det ska bli ett bra lagarbete och för att man ska nå goda mål och resultat. Jag kan för min del se vissa svårigheter att arbeta tillsammans med en kollega som företräder ett högerparti som har som ideologi att piska och jaga arbetslösa, sjukskrivna och studerande. För att inte tala om pensionärerna som arbetat in uppskjuten lön i form av pension och som beskattas mer än andra löner. Jag vill inte ha ett utpräglat klassamhälle och tycker att offentlig samhällsservice, som exempelvis sjukvård och apotek, skall förbli i offentlig ägo. Det är motbjudande att allt ska privatiseras av ideologiska skäl till vilket pris som helst, likväl som att allt alltid ska förbli i offentlig regi av samma skäl.

– Varför slå in politiska kilar i motståndarblocket?
Vid det tillfälle när ordförande för Tekniska nämnden skulle utses i Kommunfullmäktige var oppositionen osäker på hur enig borgarblocket var. Då nominerade minoriteten en egen kandidat som de ansåg vara ett bättre förslag än borgarnas. Oppositionen fick svar på sin fråga då deras kandidat valdes av fullmäktige.

I morgon kommer del 2 där jag ska göra ett försök att svara på varför det arbetar fler på kommunhuset idag än vad det gjorda när vi var dubbelt så många invånare.

Tidigare i veckan var jag till Skidhemmet i Tärnaby i rollen som ordförande för Storumans Folkhögskolas styrelse. Skolledningen hade inbjudit SHIF för att förutsättningslöst diskutera ett samarbete med Skidhemmet. Vi behöver bredda vår utbildning där efter att Storumans kommun etablerat ett alpint gymnasium i världsmästarbyn i direkt konkurrens med Tärnaby Skidhem. Vi brukar ha 20-30 sökanden varje år till första året på den alpina utbildningen. I höst hade vi två, ingen påbörjade utbildningen. Orsaken är att det startats flera alpina utbildningar i landet varav Storumans alpina gymnasium var en. Att både folkhögskolans och kommunens utbildningar ger högskolebehörighet medför att de konkurrerar om samma elevgrupp. Försök till samarbete har gjorts men har inte varit speciellt framgångsrikt. Här får jag som ordförande ta på mig en del av ansvaret.

Denna första träff med SHIF var däremot mycket givande och nu kommer SHIF och Folkhögskolans tjänstemannaledning och styrelse att på var sitt håll arbeta vidare med samarbetstankarna för att återigen mötas och diskutera vad vi kan göra tillsammans. Utvecklingsarbete är roligt och stimulerande. Hoppas detta bär frukt.

Har roat mig med att leka med SCB:s befolkningsstatisk från 2007.
Stockholms kommun har en befolkningstäthet på 4 338 invånare per kvadratkilometer. Motsvarande siffra för Sorsele kommun är 0,4.

Om Stockholm skulle ha vår befolkningstäthet skulle där bo 71 personer.
31 552 879 personer skulle med samma beräkningsmodell bo i Sorsele kommun.

Tanken svindlar när men tänker på att politiska beslut som gäller hela landet fattas i Stockholm. Var finns då glesbygdsperspektivet? Jag tänker bl a på strandskyddsregler.