Homofob abortmotståndare i regeringen

Igår genomförde statsminister Fredrik Reinfeldt (moderat) en mindre regeringsombildning. Bland annat ersattes Hillevi Engström som arbetsmarknadsminister med Elisabeth Svantesson (moderat). Om detta rapporterar VK idag, men tidningen utelämnar viktig information: Elisabeth Svantesson är en homofob och abortmotståndare. Hon ska nu få bestämma över det departement under vilket Diskrimineringsombudsmannen (DO) sorterar.

Jag känner mig orolig över hur DO:s arbete mot diskriminering på grund av sexuell läggning och kön kommer att påverkas genom att denna individ givits tillträde till maktens korridorer. Utnämningen av Svantesson har uppmärksammats av bland annat av HBT-sossarna: ”Som riksdagsledamot har Elisabeth Svantesson bland annat drivit en linje tillsammans med hardliners inom Kristdemokraterna där de aktivt varit emot att alla, oavsett sexuell läggning, skall behandlas lika i svensk lag. Elisabeth Svantesson har även varit emot alla kvinnors rätt att ta beslut över sin egen kropp.” Jag tycker att det är lika skrämmande som det är träffsäkert.

Sveriges statsminister har lyft in en homofob och abortmotståndare i regeringen. Detta är lika illa som om statsministern skulle lyfta in en rasist i regeringen, typ Jimmie Åkesson eller varför inte Stellan Bojerud. Man kan få ont i magen för mindre.

Reinfeldts omstuvning av regeringen tycker jag luktar mörka planer. Kampen om SD-väljarna har nu på allvar börjat. Moderaterna ligger i en framskjuten position för racet ner i avgrunden. Ett annat exempel på flirt med SD-väljarna var vår justitieminister Beatrice Asks fullständigt ovetenskapliga utspel om livstidsdomar. Det var en kakofoni av känslor. Det var ren och skär högerpopulism, klart uttalad för att attrahera SD-väljare. Utspelet dömdes ut också av många, bland annat i en krönika av Dick Sundevall, chefredaktör på magasinet Para§raf.

Jag håller med HBT-sossarna. Att utse Elisabeth Svantesson är ett slag i ansiktet mot alla HBTQ-personer i Sverige. Det är ett hån mot kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Det säger en del om regeringens syn på människans värde.