Etikett: Människovärde

De rikas tjänstefolk

Av , , 7 kommentarer 35

TjänstefolkRUT-avdraget är ett ekonomiskt vansinne. Ett slöseri. Det är en dyr reform som gynnar de redan rika — de som redan har råd att köpa tjänsterna för egen plånbok utan statliga subventioner. Om detta blev det en hetsig debatt, men först när Vänsterpartiet lyfte RUT-avdraget förstärkning av klassamhället. 

Vänsterpartiet är på det klara med vad RUT-avdraget innebär i sin nuvarande utformning: ökande klassklyftor och en återgång till ett samhälle med tjänstefolk åt den rika övre medelklassen och överklassen. Det är något vi i Vänsterpartiet inte vill se. Istället föreslår vi en politik för ökad rättvisa och ett jämlikt och solidariskt samhälle. Detta upprörde Centerns företrädare som började skrika sig hes i TV. Det var en kränkning att kalla tjänstefolket åt överklassen för ”tjänstefolk”.

Centerpartiet har inte en susning om vad de pratar om, som vanligt. Inte kristdemokraterna heller. De svamlar och tar i med sådana brösttoner att man kan fundera om deras politik endast är en tonartshöjning i en schlagerlåt. Har de överhuvudtaget besökt branschens egen hemsida www.tjanstefolk.se? Jag kan dock konstatera att Kristdemokraterna från Västerbotten önskar skicka en representant till riksdagen som anser att fattiga människor ska arbeta i rika människors hem.

I Tomas Nordvalls (kd) Sverige ska fattiga människor stå med mössan i hand och passa upp förmögna samhällsmedborgare med subventionerade medel. Denna riksdagskandidat försvarar dagens system där rika får pengar från sjukvården, äldreomsorgen och skolan för att deras skitiga disk ska diskas, fönster bli tvättade och barn ska få privat hemskolning med mera. Därutöver har vi en folkpartistisk integrationsminister — med rasistiska grodor i bagaget — som uppenbarligen tycker att det är rimligt att invandrade och fattiga människor ska städa rika vita människors hem. Det känns för mig vidrigt och visar på en människosyn från 1800-talet. Detta är den reaktionära borgerligheten på 2000-talet.

Man kan verkligen fråga sig varför vi vanliga skattebetalare ska betala överklassens nyttjande av tjänstefolk? Det går ingen ekonomisk nöd på dem. Överklassen har det fortfarande bra. De lever i överflöd och de senaste åren har de dessutom haft klassfest i Rosenbad, men den 14 september är de slut på det. Då är det slut på stölder och rovdrift för privat vinning. Då stoppar vi slöseriet och börjar bygga samhället igen!

Vi inom vänstern tycker att pengarna för RUT gör bättre nytta inom vården av våra äldre och sjuka så att alla kan få god service, inte bara de med tjocka plånböcker. Vi ska inte subventionera läxhjälp hemma som gör att endast de förmögnas barn har råd att få en god utbildning och bra förutsättningar i livet. Vi anser att skolan ska få tillräckligt med resurser så att alla barn får det stöd och den hjälp dem behöver för att klara utbildningen. Det handlar om rättvisa och jämlikhet. Det handlar om solidaritet mellan generationerna och ett starkt samhälle som håller ihop.

 Som parentes kan nämnas att det finns lite satir över centrens dumheter.

 

Bög? Flata? Transperson? Kom igen!

Av , , Bli först att kommentera 24
Insändare-i-NSD-2

Klicka på bilden för en större
och läsbar version.

Idag publicerades min insändare ”En annan värld är möjlig”Norrländska Socialdemokraten. Det är en uppmaning till andra att delta och ett solidaritetsuttalande för Tornedalen Pride. Jag hoppas vi blir många som deltar på Tornedalen Pride 2014!

Insändaren

En annan värld är möjlig
För drygt ett år sedan blev jag inbjuden av Svenska kyrkan att hålla ett tal under Kärlekens mässa i Umeå stadskyrka. Jag kände mig som en udda fågel i sammanhanget. Stapplande steg jag upp för att dela med mig av några ögonblick ur mitt liv. Jag inledde:

”Homosexualitet är onormalt. Det är en perversion. En synd.

Som homosexuell väntar den oåterkalleliga domen att i helvetets eldar spendera evigheten.

Men det finns hopp.
Homosexualitet kan botas. Om de vill.
Om de vill kan de bli normala. Hela.

För det är ett val.
Det är inget äkta. Inget sant. Det saknar djup.
Det är inte en fråga om kärlek. Det är en frestelse som kan och måste motstås.

Det handlar om vilja. Det handlar om val.”

Att på en Kärlekens mässa ta sin utgångspunkt i det försåtliga och den oförsiktiga obetänksamheten kan verka konstigt. Men det handlar om hat och fördomar reflekterad i självbegränsningar och rädsla. När talet var klart och jag hade torkat mina tårar förstod jag hur berörda församlingen var. Även prästerna var tårögda.

Som bög vandrade jag genom min uppväxt i Kiruna som en vilsen och plågad människa. Att jag var onormal och äcklig, så mycket var klart. Det var så alla sa om homosexuella, i skolan, hos släkten, på Konsum, i lekparken, på praktikplatsen. Ensamheten. Rädslan. Jag sa aldrig ifrån. Jag erkände aldrig mitt eget värde. Som människa var jag inte jämlik. Så mycket visste jag.

För det är så heteronormen fungerar. Den förstör självkänslan. Den skapar rädsla, ångest, vemod och hat. Den leder till och med till döden. Vi som ändå klamrar oss kvar får våra liv begränsade. Heteronormens uttryck i förväntningar på det normala, och hat mot dem med en annan sexuell orientering eller könsidentitet, begränsar möjligheten till kärlek, omtanke och omsorg. Inte minst syns det i mordlystna uttryck som ”Bög eller älg. Hä bara å skjut.” Ett sådant uttryck blir en sten i muren av osynliga regelverk; normer som avser att beröva enskildas människovärde och liv.

Jag blev inte förvånad när jag läste om de hot och hat som riktats mot Tornedalen Pride och dess arrangörer. Jag är förfärad över inskränktheten som ännu råder i mitt hemlän. Det finns en sanning jag som icketroende håller högt: ”Störst av allt är kärleken”. Det är genom kärleken och omtanken till din nästa, att du erkänner din medmänniska, som håller samhället samman. Om fler skulle anamma det istället för att hata och fördöma skulle världen bli en mycket bättre plats.

365 dagar om året lever jag i en enda lång heteronormativ parad som berövar mig både frihet och trygghet. Därför är tillfällen som Pride symboliskt viktiga! Där möts vi som tror på kärlek och jämlikhet mellan människor. Det är ett tillfälle att lyfta frågan om samhällets heterosexism, homofobi, bifobi och transfobi.

Tillsammans med andra kommer jag och min älskade Björn att åka till Pajala för att visa vår solidaritet. I Pajala den 5 juli kommer vi att kräva vårt människovärde tillsammans. Min förhoppning är att vi blir många som visar att en annan värld är möjlig.

Daniel Nyström,
Människa

 

Kärlek och kamp

Av , , 9 kommentarer 14

10455860_10152211561573564_6510177714235790863_nNu har vi i Vänsterpartiet Umeå smygbörjat med vår förvalskampanj. I går var jag ute på Ersboda och delade ut vår tidning. Den grupp jag ingick i delade ut tidningar till runt 2000 hushåll under gårdagen. Det var soligt och det var varmt med många trevliga möten med människor. Det bästa med allt var att jag fick med mig Björn på äventyret! 🙂

Nu måste vi få en ny regering.

2014 blir det år vi säger Ja till människovärdet och Nej till moderaternas korrupta regering!

Rädslans politik

Av , , 4 kommentarer 28

”Varför ska jag som antirasist ständigt behöva på borgerliga ledarsidor läsa att jag är odemokratisk, att jag måste ta avstånd från och göra avbön för något jag aldrig förespråkat eller varit en del av? Varför är jag som antirasist alltid farligare än en nazist i den borgerliga logiken? Rädslans politik. Vackert.”

”Vi lever i en märklig tid och jag inlåst i min lägenhet, tungt skuldbelagd för att jag står upp för alla människors lika rätt och värde.”

Att begränsa sitt liv på grund av det omgivande samhällets förväntningar har varit en väl inarbetad praktik för mig som bög, men aldrig förr har jag känt mig rädd för att jag stått upp för jämlikhet och människovärde. Idag blåser dock andra vindar. Det var länge sedan jag öppnade dörren när det ringer på den utan att jag vet vem det är. Att utrusta sitt hem med titthål, dörrspärrar med mera känns för mig som något främmande.

När jag var barn och bodde hemma med föräldrarna så kunde min familj gå och lägga sig med olåst dörr, men idag känner jag det nödvändigt att låsa in mig själv i mitt eget hem då jag inte vet vem som kan finnas där på andra sidan dörren. Det har nämligen hänt mycket på andra sidan den där dörren som nu senast även skrämde min älskade Björn.

Den senaste tidens debatt har varit sorglig. I Jönköping ställde sig befolkningen i staden upp bakom allas lika rätt och värde. Jönköpingsborna uttalade tydligt sin missaktning mot hatet och intoleransen som tågade genom deras stad. Dagens Nyheters (folkpartistisk/liberal tidning) ledarskribent Hanne Kjöller låter oss få veta att detta folkliga motstånd för människovärde, mot intolerans och hat, i själva verket var ett demokratihot. Så långt har det gått. Dagens Nyheters ledarredaktion står upp för nazismens rätt att oemotsagd få föra ut sitt hat. Centerpartistiska Östersunds-postens ledarsida är snäppet värre. Den ledarsidan försvarar öppet ett rasistiskt parti som de menar belyses för mycket. Ledarsidan menar vidare att påståendet att det skulle finnas fascister i Europa endast är vänsterpopaganda. För att citera Åsa Linderborg: ”Det börjar lukta 30-tal om den tidningen”.

Sedan när blev demokrati att få hata och hota oemotsagd? Högern och liberaler verkar inte riktigt ha förståelse för demokrati. Naiva dumheter och liberala dogmer kan man få för mycket utav. Jag har blivit tvångsmatad med dessa så att jag är så full att jag nästan spyr. Jag personligen kände stolthet och glädje över att jönköpingsborna spontant gick ut för att protestera mot fascismens frammarsch. I Umeå har vi också visat att nazismen inte är välkommen. Undra vad Dagens Nyheter anser om oss alla tusentals som gjorde det? Fascister rent av?

Jag är en del av den antirasistiska rörelsen som inte tillämpar våld som metod. Våld som politisk metod för att nå resultat har aldrig varit min metod. Senast idag fick jag frågan om hur jag ställer mig till våld när Västerbottens Folkblad ringde mig. Mitt svar i våldsfrågan visade sig inte vara så intressant och därför var det osäkert om det blir någon artikel. Jag svarade nämligen att våld som politisk metod inte är den metod jag själv använder.

Varför ska jag som antirasist ständigt behöva på borgerliga ledarsidor läsa att jag är odemokratisk, att jag måste ta avstånd från och göra avbön för något jag aldrig förespråkat eller varit en del av? Varför är jag som antirasist alltid farligare än en nazist i den borgerliga logiken? Rädslans politik. Vackert.

Vi lever i en märklig tid och jag inlåst i min lägenhet, tungt skuldbelagd för att jag står upp för alla människors lika rätt och värde.

 

S+C+FP = Löfvén vill!

Av , , 4 kommentarer 18

 ”Vi i Vänsterpartiet står upp för arbetarrörelsens idéer och vill se ett samhälle som vilar på solidarisk grund, där jämlikhet och rättvisa är vägledande framför girighetens samhälle vi ser idag /…/ En välfärd utan vinstintresse, privat rovdrift och undermålig kvalité är vad vi i Vänsterpartiet vill se. Välfärden ska vara av god kvalité och omfatta alla. Alla människor förtjänar ett värdigt liv, genom hela livet!”

I november deklarerade Socialdemokraterna på DN Debatt, genom Stefan Löfvén och Carin Jämtin, att högersvängen inom partiet skulle fördjupas, inget har förändrats och tonerna är samma idag. Högersvängen har cementerats. Stefan Löfvén vill samarbeta med Centerpartiet och Folkpartiet. Han vill samarbeta med partier som vill försämra arbetsrätten, står fast vi jobbskatteavdrag för rika och försämrade socialförsäkringssystem. De som önskar se förändring 14 september, det vill säga en ny regering med ny politik, har inget att hämta hos Socialdemokraterna. Sossarna vill köra på det borgerliga spåret. Det är med sorg jag gång på gång efter debatter och uttalanden kan konstatera att det bara är Vänsterpartiet står upp en ny politik på rödgrön grund. Vi är alternativet till den borgerliga politiken och blir vi tillräckligt stora kan inte Socialdemokraterna ignorera folkets vilja att se en annan politik!

Min gissning är att Du är lika less som mig på vinsterna i välfärden och den vanvård av gamla, knäckebröd till barn och så vidare som girigheten för med sig där den drar fram. Då finns det bara ett alternativ idag som vill bryta med den politiken och det är Vänsterpartiet. Jag känner mig hemskt ledsen för mina socialdemokratiska kompisar som redan känt sig vilsna och som kommer känna sig än mer vilsna ju närmare valet vi kommer.

Jag skrev igår att vi i Vänsterpartiet har stora drömmar som tar sin utgångspunkt i vår människosyn. I vår dröm finns inte ekonomiska och sociala orättvisor, och vi vill börja förverkliga våra drömmar. Tyvärr delar inte Stefan Löfvén (s) arbetarrörelsens dröm om social utjämning och lika värdighet genom livet. Vi i Vänsterpartiet står upp för arbetarrörelsens idéer och vill se ett samhälle som vilar på solidarisk grund, där jämlikhet och rättvisa är vägledande framför girighetens samhälle vi ser idag. Genom en nyorientering av samhället kan vi bana vägen för envars möjlighet att förverkliga sina drömmar i frihet och gemenskap. Därför är ett viktigt första steg att stoppa vinsterna i välfärden. För oss i Vänsterpartiet har kapitalism inget i välfärden att göra. En välfärd utan vinstintresse, privat rovdrift och undermålig kvalité är vad vi i Vänsterpartiet vill se. Välfärden ska vara av god kvalité och omfatta alla. Alla människor förtjänar ett värdigt liv, genom hela livet!

Är Feministiskt initiativ sossar?

Av , , 4 kommentarer 6

Feministikt initiativ (Fi) är på frammarsch och nog våras det för feminism och även socialism. Det syns inte minst på Vänsterpartiets framgångar i opinionen. Jag har dock kunna genom sociala medier ta del av påståendet att Feministiskt initiativ står upp för den globala kapitalismen men vill ha ett mänskligare ansikte på denna kapitalism. Jag har många gånger tyckt att Feministiskt initiativ har en tilltalande politik, och visst skulle jag hellre välja dem än socialdemokraterna, men att de står upp för den globala kapitalismen känns för mig oerhört avtändande.

Jag kan förstå att socialdemokraterna räds Feministiskt initiativ. Fi är trots allt ett socialdemokratiskt parti (även Socialdemokraterna står upp för kapitalism med mänskligt ansikten, vad nu i hela friden det innebär?!). Feministiskt initiativ är trots allt ett bättre alternativ än Socialdemokraterna och jag hoppas att Fi kommer in i riksdagen och rasisterna åker ur.

En välfärd utan vinst!
När det kommer till kapitalismen är Vänsterpartiet vision tydlig. Vi har stora drömmar som utgår från vår människosyn och i den drömmen finns inte ekonomiska och sociala orättvisor. Vi vill ha ett samhälle som vilar på solidarisk grund, där jämlikhet och rättvisa är vägledande framför girighetens samhälle vi ser idag. Genom en nyorientering av samhället kan vi bana vägen för envars möjlighet att förverkliga sina drömmar i frihet och gemenskap. Därför är ett viktigt första steg att stoppa vinsterna i välfärden. För oss i Vänsterpartiet har kapitalism inget i välfärden att göra. En välfärd utan vinstintresse, privat rovdrift och undermålig kvalité är vad vi i Vänsterpartiet vill se. Välfärden ska vara av god kvalité och omfatta alla. Alla människor förtjänar ett värdigt liv, genom hela livet!

Underbara Första maj!

Av , , Bli först att kommentera 22
Foto: Erik Flinth

Foto: Erik Flinth

20140501_141832_2_bestshot

Igår var det Första maj och det är sannerligen en underbart härlig dag! Det osar av framtidstro och hopp om en bättre värld. På Första maj är förändring möjlig. Arbetarnas högtidsdag, en kampens dag för ett solidariskt och jämlikt samhälle mot girighetens samhälle.

För att citera en liten del av kompis dikt/sång och hyllning till socialismen som en frihetsideologi:

”Den röda stjärnan brinner än
över Sveriges långa land
och den röda stjärnans heta eld
har satt min själ i brand!
Och den röda stjärnan strålar klar
över sorger och misär
I den röda stjärnans ljus vet jag
vad frihet är!”

Det var många barnfamiljer med på första maj. Det var en riktig folkfest! :)

Det var många barnfamiljer med på första maj. Det var en riktig folkfest! 🙂

Vi var många igår. Uppemot 2000 personer i Socialdemokraternas och Enad Vänsters tåg som stod upp för en annan värld. Själv gick jag i en egen regnbågssektion med en regnbågsflagga för att även lyfta fram HBTQ-frågorna. Feminism och HBTQ-politik häger samman och det blir ett vackert giftermål med socialistiska idéer om frihet, solidaritet och jämlikhet.

Imorgon börjar socialistiskt forum på Umeå universitet. Missa inte det! 🙂 Följ den här länken för att hitta programmet för alla de seminarier, föreläsningar och samtal som kommer hända imorgon.

I demokratins namn

Av , , 4 kommentarer 14

I gårdagens ETC fanns en mycket bra ledare som jag lägger in här nedan. Följd denna länk för att läsa ledaren på etc.se och även ta del av andra ledare och nyheter.

Ledaren tar upp det bakvända i demokratiargumenten som används av så många. Texten nedan visar på hur fel vi hamnar när vi börjar normalisera och ursäkta hat och rasism.

 

ETC-ledare:

I demokratins namn konfiskerar rektorer plakat med orden ”Alla är vi lika mycket värda”

Elever som är rasifierade, muslimer och hbtq-personer ska i demokratins namn lyssna på SD och SDU.

Jag har funderat ett tag på det här med ordet demokrati. Och vad det egentligen innebär. Och ironin i att Sverigedemokraterna, de som verkar propagera för demokrati allra mest i praktiken är de minst demokratiska av alla. Fast det kanske är just det som är demokrati. Att inte behöva leva upp till dess värderingar men gärna få njuta av kakan. I alla fall om man ska gå efter Sverigedemokraternas version av demokrati.

Ordet ”demokrati” som kommer från grekiskans demos kratein, kan översättas till ”folket härskar”. Ett styre som anses vara den västerländska demokratins vagga. Ett begrepp som vi idag hyllar utan att ifrågasätta. Och vi vill gärna glömma bort att när demokratin i antikens Grekland väl var i rullning så var den inte till för alla. Bara fria män fick vara med och ta besluten. Kvinnor, slavar och icke-greker hade ingen plats i demokratin. Och jag tänker, kanske har vi faktiskt inte kommit längre. Kanske är vi fortfarande fast i synen på demokratin från 500 f Kr. Jag ser det som att vi fortfarande har ett system där vissa människors röster hörs och respekteras mer än andras. Och framförallt att vissa människor verkar ha ett tolkningsföreträde till just begreppet demokrati. Allra tydligast idag ser jag det i diskussionerna om huruvida man ska stoppa eller bjuda in Sverigedemokrater. Jag tänker främst på eleverna runtom i Sverige som motsatt sig besök från Sverigedemokraterna och deras ungdomsförbund.

Hur både sverigedemokrater, lärare, rektorer och i vissa fall politiker från andra partier sagt att detta anses var ett ”hot mot demokratin”. Det är nästan som att man förutsätter att eleverna ska släppa på sina demokratiska rättigheter för deras skull. För att det är i demokratins namn som elever hotas med avstängning för att de motsatt sig att antidemokratiska krafter ska få sprida sin propaganda i deras skolor. Det är i demokratins namn som rektorer konfiskerar banderoller och plakat med bland annat orden ”Alla är vi lika mycket värda”.

En elev på Globala gymnasiet filmades av SDU när de protesterade mot deras närvaro. När eleven uttryckte sin oro för uthängning och hot för polisen och rektorn fick hen svaret att det var hen själv som utsatte sig för den risken, eftersom hen protesterade. Men det är nog det som måste vara demokrati. Att alla ska bjudas in trots att det kan utgöra hot för någon annan. Tolkningen blir då att SDU är lite mer värda i demokratins namn än eleverna och deras säkerhet.

Men demokratin står även över rädsla och otrygghet. Rätten att få sprida lögnpropaganda som står i direkt motsats till allt vad demokrati egentligen borde stå för verkar gå före allt. Elever som gått in på skoltoaletten och gråtit av rädsla och obehag för att sverigedemokrater befunnit sig i deras skola är ingenting man tar hänsyn till i en demokrati. Dessa elevers rättigheter i en demokrati är obefintliga. Elever som är rasifierade, muslimer och hbtq-personer ska i demokratins namn lyssna till att de är mindre värda. Att de inte ska ha samma rättigheter som alla andra i Sverige. Det bestämmer inte de utsatta eleverna. Det bestämmer Sverigedemokraterna, de som bjuder in partiet och de som försvarar att de ska bjudas in. De som står i skottlinjen för Sverigedemokraternas hat har ingenting att säga till om i denna demokrati.

I detta icke-ifrågasättandet av Sverigedemokraterna som vi verkar vara i just nu tycker jag att det är ironiskt att det just är på grund av bland annat de som vi sänkt vårt demokratiindex, enligt The Economist Democracy Index. Vi låg nämligen på topp tidigare. Bäst i världen på demokrati. Men efter 2010 sänktes det, bland annat för att SD kom in i riksdagen. Ändå verkar vi kämpa för att deras tolkning av demokratiska rättigheter ska stå i förgrunden, och samtidigt förväntar vi oss att de som blir utsatta för deras politik ska göra avkall på sina egna.

Det känns som antikens Grekland igen. Den västerländska demokratins vagga. En liten grupp människor som får tolka och bestämma förhållningsreglerna. Och de andra som bara får anpassa sig. Som får torka tårarna i skoltoaletten. Som får acceptera uthängning och hot.

Kanske är inte denna demokrati så demokratisk trots allt.

Jag vill ha värderingar!

Av , , 2 kommentarer 12

Efter söndagens debatt i Agenda mellan den regeringströtta Fredrik Reinfeldt (m) och den konfliktsökande Stefan Löfvén (s) blev jag lite missmodig. Är det såhär valrörelsen kommer se ut? Även om jag gillar Löfvéns ansats, att mejsla ut konfliktrymderna i svensk politik, så måste även han inse att det är svårt att bygga en konflikt där de politiska skillnader inte finns.

I gårdagens SVT Debatt diskuterades ”socialmoderaterna”. Det är ett begrepp jag själv skämtsamt använde runt 2000-talet, men det begreppet innehåller så många felaktigheter (och latheter) att det inte är förtjänstfullt att använda. För skillnader finns det. I debatten var det en ”cool” kille som proklamerade sitt fullständiga förakt för demokratin: Han skulle minsann aldrig rösta. Han sa det med en stolthet i rösten och ett leende på läpparna, sedan sökte han bekräftelse för sin ”coola” och ”häftiga” ståndpunkt. Det är i detta jag menar latheten finns. Detta demokratiförakt kommer också av just det som Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén gjorde sig skyldiga till: att fullständigt strunta i att diskutera människor, deras vardag och konkreta förändringar.

Att inte ens försöka se skillnader, klumpa ihop, klaga på partiernas otydlighet och så vidare, är farligt och det är även ett hån mot sig själv och den egna förmågan. Finns det någon som med ens en uns trovärdighet i behåll kan säga att Vänsterpartiet och Moderaterna låter lika?

Jag förstår att många känner hopplöshet inför vardagen. Det gör jag själv (i synnerhet efter debatten mellan Reinfeldt och Löfvén). Det gäller dock att omsätta detta i konstruktiv politisk handling och hitta de sköna exemplen i historien. För oavsett hur missmodig Reinfeldt och Löfvén gjorde mig i söndagens Agenda så finns där ändå skillnader i värderingar. Människosynen är central!

Jag börjar bli lite gammal nu så jag minns med viss glädje valrörelsen 1998, i synnerhet valdebatten 1998 som var 3 timmar lång för att kunna gå in på djupet i frågor! Det var en tydlig ideologisk valrörelse, med tydliga värderingsdiskussioner. Efter det har dock något hänt med media och någon fundamentalistisk sifferexercis har tagit överhanden. Partierna till höger om Vänsterpartiet har blivit opportunistiska och triangulering sörjor.

Hur många tror att vi kommer få en valrörelse som den 1998? Centerpartiet lät vettigt (allt är ju relativt…), socialdemokraterna tydligt ideologiska (även om verkligheten kanske inte hängde med…), moderaterna var kyliga (inget nytt under solen…). Det handlade om värderingsfrågor. Det är vad jag vill att en valrörelse ska handla om: Vilket samhälle vill vi se?

Holmlund rätt om Mattias X Lundberg

Av , , 12 kommentarer 23

Det är inte ofta jag håller med Holmlund, men i det här fallet har han helt rätt. Edward Riedls (m) syn på politik är en fattig sådan. Visst hade jag kunnat förstå Riedls lågvattenmärke ifall han i ärlig öppenhet kört något form av klassresonemang (dock hade det skadat moderat politik att öppet erkänna att de gillar orättvisor och klassklyftor), men för Riedl verkar borgerliga sympatier ligga i ”utsvävande livsval”; något som rent av syns på utsidan. Visst, följer vi fördomar kan de säkert träffa rätt en och annan gång bland vaskarna på Stureplan i Stockholm eller på ekonomutbildningarna vid Umeå universitet. Du kan dock vara lika säker på att du också kommer att skjuta över mål.

Visst blev jag också förvånad över Mattias X Lundbergs utspel om att han ansökt medlemskap i Vänsterpartiet. Jag blev det på grund av vår mycket tydliga syn på att vinster i välfärden inte är förenligt med solidariskt och jämlikt samhälle. Men en ryggradsreflex duger inte. Holmlund resonerar mycket riktigt kring värderingar som är det som styr hur vi ser på världen. Att tjäna så mycket som möjligt på välfärdstjänster är dock inte med nödvändighet det som företagare inom välfärdssektorn ser som överordnat alla andra värden, även om det känns som att Riedl tycker att det är det viktigaste och därför borde vara det för alla andra. Därmed ser han en konflikt och gör sig skyldig till ett misstänkliggörande av Lundbergs avsikter.

Människosynen är helt avgörande för det politiska ställningstagande man som individ gör: Även företagare kan tycka att solidaritet är bra och att ett moderat Sverige ökar fattigdom och lidande hos vanliga människor, Edward Riedl. Om detta är inte Lundberg ensam.

Av nyheterna att döma vill Mattias X Lundberg bli medlem hos oss. Han är givetvis välkommen in i Vänsterpartiet. Vi är ett öppet och demokratiskt parti.

Som parentes till hela historien kan nämnas att Riedl känner sig förorättad av Holmlunds analys.