Varför jagar vi hela tiden den stora lyckan och glömmer bort de små lyckotillfällena?
Varför sitter vi och lyssnar på föreläsningar om lycka om och om igen? Varför läser vi massa böcker om hur man ska bli lycklig istället för att se oss omkring och säga lite oftare att "jag är faktiskt nöjd"?
Varför krångla till allt så mycket? Varför inte leva lite mer efter Robert Storm Petersens ord: Ibland går jag runt och är glad utan att veta varför – det är nog därför jag är glad.
Senaste kommentarerna