Du måste ingenting

Du måste igenting, Vad säger du då?
– Det där är ju lätt att säga. Man måste ju försörja sig. Och inte kan jag slänga mig på schäslongen och strunta i att ge mina barn middag. Eller ta mitt pick och pack och dra.

Jo, det kan du visst. Det finns människor som gör det. Det kan låta absurt och förskräckligt men det är lite befriande också. När alla måsten snärjer en, allt ansvar och livet brer ut sig som en gigantiskt grå vadmansfilt omkring oss. Inget glitter, ingen plats för minsta lilla rackartyg. Och inte heller minsta lilla utrymme i tid, rum eller reda pengar utanför familje- och hushållsbudget. Vilket mörker?..

DU MÅSTE INGENTING!
Ja det är ju lätt att säga. Jag kan inte strunta i att ta hand om barnen, betala räkningar, städa och göra alla vanliga saker som man måste göra för att livet ska gå ihop.

VI MÅSTE I GRUND OCH BOTTEN INGENTING!
Alla kan ta sin kappsäck och gå MEN det VILL man inte. Inte vill man stiga ur sitt sammanhang, inte vill man svika människor som man bryr sig om. Inte på riktigt.

Jag gillar nämligen tanken att stiga upp på morgonen, se mig själv i spegeln och veta att jag gör så gott jag kan på min lilla plätt av jorden. Det vill säga att det finns en hel del VILJA i mina måsten. De tråkiga får man försöka beta av helt enkelt för att det är en del av livet och kärleken.

Men jag måste inte, behovet av att påminnas om det fria valet behövs verkligen då och då -för att inte glömma bort det som är viktigast i livet/världen. Jag väljer det idag igen för det är ju det här som är livet.

Att ge sig total frihet åtminstone i tanken fungerar som ett slags verktyg för att se över sina livsvärderingar och sin livsriktning. Vad är viktigt på RIKTIGT? Vad är värt att anstränga sig för? Vad är värt både nöd och lust?

Det kan också visa sig att en del av alla de där måstena och livsbegränsningarna vid närmare påseende inte är så täta och så absoluta som vi tror. En del krav, de krav och förväntningar vi dignar under – från familj, arbetsgivare, släkt, vänner, arbetskamrater, patienter, kunder, uppdragsgivare eller vad det kan vara – kan till exempel visa sig vara rejält uppskruvande av oss själva.

En del måsten kan visa sig vara myter helt enkelt.

Vi måste ingenting men vi VILL?.