Sjöström i Brån skrev här på vk.se i går en rätt svart-vit blogg om moderaternas ’skattesänkarnit’. Undrar var han hittar något som tyder på att moderaterna menar att vi inte ska betala gemensamt till t.ex skola, vård och omsorg? Undrar också om jag får ta åt mig äran att ha petat igång honom med orden ’skadligt höga skatter’ härom dagen?
Trots att jag menar att Alliansen varit måttfulla skattesänkare och inte känner igen så mycket i K-G:s blogg vill jag prata lite skatter.

Socialdemokraternas Sverige hade världens högsta skattetryck. Med Alliansen är vi på väg ner, vi är nu ’bara’ tvåa efter Danmark.
Skatter, det är inte bara det herr Sjöström nämnde. Han tog bara upp den del som man ser på lönebeskedet. Ett vanligt misstag, särskilt till vänster.
Drygt hälften av vår BNP är skatter. Då talar vi om hela skattebuketten: Inkomstskatten, arbetsgivaravgiften, momsen och de övriga indirekta skatterna. Bränsle, tobak, alkohol m.m. Som skattetrycket i regel räknas betalar vi nu knappt hälften i skatt. Räknar vi in alla de indirekta skatterna hamnar vi väl i snitt på omkring 60% av det vi tjänar.

Många toppkrafter inom forskning och näringsliv har ofta undvikit arbete i Sverige. Här får de behålla mycket mindre jämfört med många konkurrentländer.
Idrottsstjärnor och andra som tjänar mycket under kort tid ser sig ofta tvingade att flytta utomlands under de aktiva åren. För Sverige är detta trist, oekonomiskt och negativt för den allmänna skattemoralen.
’Avkastningen’ på studier och företagande har genom marginalskatter och dubbelbeskattning varit låg. Detta och krånglet med att vara företagare medverkar nog till att Sverige ligger mycket dåligt till vad gäller nyföretagande. I GEM:s undersökning 2006 kom vi på 38:e plats av 40 länder. Vad blir konsekvenserna framöver?
Jag menar att beskattningen av låginkomsttagarna också varit skadligt hög då vi genom rundgång i onödig grad vant människor vid att ’man får bidrag’. Många har passiviserats av känslan att samhället är ansvarigt för försörjningen. Med detta inte sagt att vi inte ska ha en god grundtrygghet.

Tidigare betalade vi ännu högre marginalskatt, rejäla arvsskatter och en förmögenhetsskatt som gjorde att de som hade pengar tjänade på att skicka dem att göra nytta i andra länder istället. Många gånger överlevde företag inte generationsskiften. Detta tog bort utveckling och arbetstillfällen. Lägre skatt ger ibland mer intäkter.
Under marginalskattens socialdemokratiska ’glansår’ fick fler upp ögonen. T.ex. när Astrid Lindgren med sin ’Pomeripossa’ visade att hon fick betala 102 % av sin inkomst i skatt. Hennes historia bidrog till att (s) förlorade valet 1976, för första gången på 40 år. Många socialdemokrater började nyktra till. Man kom också på att hästen till slut inte orkar dra lasset om man bara lägger på mer.

Det finns områden där vi kan spara på medborgarnas pengar.
Allmänna verksamheter blir inte nödvändigtvis bättre med mer pengar. Staten fungerar inte automatiskt bättre för att man gör som Göran Persson m.fl. gärna gjorde för att visa handlingskraft – man tillsatte en myndighet!
Det sägs finnas ca 350 myndigheter och verk i Sverige. Ofta med finfina lokaler, tjänstebilar och generaldirektörer. En del har visat sig syssla med ungefär samma saker. Förra mandatperioden tillsatte regeringen en utredning för att få fram hur många de egentligen var. Hej å hå! Jag tror vi kan spara lite här.

Vi ger fortfarande bidrag till Ryssland, världens nu tredje starkaste ekonomi. Alliansen har beslutat sätta stopp för detta och bidragen ska fasas ut till 2010. En god vän och tidigare SIDA-arbetare menar att stora delar av det vi satsat på i världen har varit ’pengar i sjön’. Vi har stillat vårt dåliga samvete med att skicka iväg skattepengar utan tillräcklig tanke och koll.

Vi har varit riktigt dåliga på att hjälpa flyktingar och vissa andra invandrare till arbete i vårt land. Det har varit tredubbelt olyckligt. Vi behövde deras arbetsinsats och bidrag till samhället, vi fick väldiga kostnader för alla som förblev utanför och vi berövade många deras värdighet. Esra Karakayan, 23-årig kvinnlig nationalekonom, skrev i Aftonbladet i artikeln ’Var tredje invandrare är arbetslös’ att detta till stor del beror på ’stela trygghetslagar från storindustrins tid’. (http://www.aftonbladet.se/debatt/article385323.ab)
Ett annat ämne, men en aktivare och mer genomtänkt jobbpolitik kan framöver spara många skattekronor.

Sammanfattningsvis: Det finns områden där vi kan hushålla bättre med svenskarnas pengar. Det finns områden som kanske måste få mer och där pengarna borde omfördelas. (Vore inte t.ex. stafettläkare ett bra bloggämne?)
Skattepengarna är invånarnas pengar och kommuner, landsting, stat och vi som arbetar där ska hantera varje krona med ansvarskänsla inför uppdragsgivarna.

Allianspartierna vet naturligtvis väl om statens behov ta in skatter. Vem kan med hedern i behåll säga att t.ex. Anders Borg agerat ekonomiskt ansvarslöst? Vi är också mycket medvetna om uppgiften att ta hand om de svaga. Många av oss står i ett vardagsarbete där vi till stor del just gör detta.
Medvetenheten om de svaga visar sig också i att vi sänker skatterna för dem med de lägsta inkomsterna.
Vi vill inte rasera det här samhället. Vi vill förbättra de nödvändiga verksamheterna och rusta för morgondagen då färre ska försörja fler. Utmaningar finns och fler kommer.

Huvva, det här blev för långt igen. Nu måste jag sluta!

Men till sist, K-G. Du jämförde moderater och USA:s republikaner i början av din blogg. Det sägs att dagens moderater har mer gemensamt med demokraterna än med republikanerna. Frågan är om Alliansen i Sverige ens vågat ta in Obama i regeringen. Han har nog ansetts som alltför konservativ i vissa frågor.

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om skatter, beskattning, Alliansens skattepolitik, socialdemokratisk skattepolitik, marginalskatt, fastighetsskatt, moms, bränsleskatt, Skattebetalarna

Ja, det kan man faktiskt tro när man läser (mp):s senaste vägtransportutspel.

Man ska inte raljera med uppsåtet att minska den långväga lastbilstrafiken på vägarna. Önskan att lyfta över mer gods till järnväg och sjöfart (det sista mer tveksamt p.g.a. båtarnas svalelrika bränsle) delas väl av de allra flesta, både naturvänner och semestertrafikanter.
Tyvärr är Miljöpartiet sällan realismens stormästare när det gäller hur goda mål ska nås.

För att föra över gods till järnvägen vill man t.ex. sänka lastbilarnas konkurrenskraft genom ta bort det svenska undantaget för längre maxlängd. Vi ska enligt deras önskemål ner från våra 24 meter till EU:s 18. (Eller för modulfordon från 25,25 till 18,75) Från 60 tons totalvikt till 44. Bilarna väger ca 20 ton så en sänkning av lastvikten från 40 ton till 24 innebär att man tar bort 40% lastkapacitet.

Inom EU diskuteras istället en ökning av de andra ländernas maxlängder.
Varför? För miljön!
Det behövs fler lastbilar om man har kortare flak och mindre maxlast. Med (mp):s politik borde Volvo, Scania och grabbarna få sälja betydligt fler lastbilar och antalet motorer på vägarna öka väsentligt.

VTI (Statens Väg- och trafikforskningsinstitut) har i en utredning, ’Långa fordons effekter på transportsystemet’ visat att det beroende på gods skulle kosta 17-27% i ökade transportkostnader att gå ner till Europalängd på bilarna. En stor del av detta handlar om ökad bränsleförbrukning och sifforna är säkert större med dagens dieselpriser. (Se utredningen här: www.vti.se/7477.epibrw)

Sverige är inget Belgien. Vi är ett glesbefolkat och långt land och våra naturtillgångar ligger där de ligger. Att ta bort 40% av lastbilarna kan vi bara glömma, om vi inte flyttar hela befolkningen till Stockholm.
Tåg är miljömässigt bättre, men finns inte överallt och passar inte till all frakt.

Just nu pågår intressanta försök med bränsle utvunnet av svartlut, en restprodukt från massatillverkning. Vissa bedömare tror att vi skulle kunna klara 25% av alla transporter genom denna förnyelsebara restprodukt. Andra tror att vi kan klara mer. Försöken har kommit ganska långt. En testanläggning i Piteå ska inom kort ta fram 4-5000 liter bränsle per dygn och Volvo ska leverera 14 testlastbilar som ska köras i Piteåområdet.
Detta koncept skulle kunna utvecklas till en dellösning på transporternas miljöproblem för både Sverige och andra länder. (mp)-förslaget är inte en lösning för någon.

Sverige har stora konkurrensnackdelar på grund av avstånd och gles bebyggelse. Vi måste både finna bättre miljölösningar och värna om svensk konkurrenskraft.
Vi har tillräckligt många regler som gynnar utländska åkerier som t.ex. ofta kör på smutsigare och billigare bränsle. 17% av våra transporter utförs idag av sådana, enligt VTI.

Alla partier måste ta miljöfrågorna på allvar. I denna fråga är det dock viktigt, inte minst för Norrland, att (mp) inte får chansen att ställa ultimatum till en regering.
Det finns bara ett sätt att undvika det.

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om transporter, vägtransporter, lastbilar, lastbilars maxlängd, tåg, tågets konkurrenskraft, förnyelsebara bränslen, svartlut, miljöfrågor, moderaterna, miljöpartiet

Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta åt de ofattligt envisa politiska myterna inom vårt samhälle. En sådan är att moderater är höginkomsttagare och maktens människor och socialdemokrater låginkomsttagare, de svaga och små.

Ett exempel på det falska i denna myt:
Bland dem som 2006 stod på riksdagslistorna toppade socialdemokraterna på två sätt. Man hade flest höginkomsttagare och minst låginkomsttagare.
Moderaterna kom på andra plats och hade jämfört med (s) större andel låginkomsttagare som tjänade under 200 000 och mindre andel som tjänade 400 000 eller mer.
Fyra av tio nominerade socialdemokrater tjänade mer än 400 000, ca 33 000 i månaden.
På kommunlistorna hade (m) fler höginkomsttagare, men (s) fortfarande minst låginkomsttagare.

Sveriges Radio gav Statistiska Centralbyrån i uppgift att granska riksdagskandidaterna och levererade dessa fakta 2006. Det fick inget stort genomslag, kanske därför att journalistkåren hyser stor andel människor med vänstersympatier. Socialdemokratiska ledarskribenter, vissa politiker och fikabordtyckare svamlar vidare om alla de moderata höginkomsttagarna.
Jag har inga problem med att många sossar tjänar bra med pengar för ett krävande arbete, men jag har problem med den osanna bilden som odlas.

Skulle man vara lite provokativ så kunde man säga att socialdemokraterna sedan ganska länge är något av den nya adeln. Där finns många som sitter på väldig politisk och ekonomisk makt och som sagt även personligen ligger i topp inkomstmässigt. Partiet har dominerat den den politiska scenen i största delen av ett århundrade. I Norrland har dominansen varit nästan total.
Jag har fått stor respekt för många kunniga och ansvarsfulla socialdemokratiska politiker som har stora insikter på många områden.
Det gäller inte dem vars insats består i att sprida den lögnaktiga, klichéartade och svart-vita myten om de rika och genomonda borgerliga som jagar de fattiga.

Socialdemokratiska riksdagskandidater har större inkomster än borgerliga. Så är det. Tiderna förändras. Som Bob Dylan sjöng:

’The times they are A-changin’

Kolla mina uppgifter själv på Sveriges Radios hemsida:

http://www.sr.se/cgi-bin/isidorpub/PrinterFriendlyArticle.asp?artikel=880922&ProgramID=83

Intressant

Idag hade jag nöjet att göra ett besök på Bilprovningen. Riktigt trevligt! En kaffekopp och en synnerligen kundvänlig och konstruktiv kille som kollade upp min bil.
Trots att han önskade mig välkommen tillbaka inom en månad…..

Utanför PULS stötte jag ihop med två trevliga unga damer från TV4, varav jag känner en genom Mariaskolan. De frågade om jag kunde svara på något om potatis.

Det kom lite olika frågor. Jag sa att jag gärna äter det, helst västerbottnisk mandelpotatis. Att det blir lite för sällan av olika orsaker. Det blir en del ris och pasta som för de flesta. På frågan om jag tänkte på det där med kolhydrater och GI borde jag väl ha svarat något i stil med:
’- Det ser du väl att jag inte gör!’

På slutet kom frågan jag tror allt handlade om, vad jag tyckte om detta att EU vill satsa några miljoner på att få oss att äta mer potatis i ’storstaten’.
Mitt svar är att det vore väldigt ’miljöbra’ om vi åt mer närodlad potatis istället för att importera så mycket långfraktat ris och italiensk spagetti.
Dessutom vore det väl fint om nya generationer lärde sig hur man föder sig på hållbarare, säkrare och billigare vis.

När kameran slocknat och jag satt i bilen kom ytterligare ett argument.
När världen nu lider av matbrist är det positivt om vi kan friställa risodlingsareal och äta mer potatis. Det ris vi inte köper kan få mätta andra magar och en efterfrågeminskning från EU-länderna kunde kanske begränsa prisökningarna något. Nu är det väl olika rissorter, men man kan säkert ställa om odlingen.

Stöd jordens hungriga och fattiga – ät potatis!