Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Oväntat möte

Vi gjorde ett svep på Vännäsdagarna tidigare i går ikväll också, min lagvigda och jag.

Några barndomsbekanta man inte sett på uppåt sisådär 35 år kunde identifieras och hälsas på. Jag fick faktiskt klockan att klämta med några klubbslag på "styrkemätaren" och vi träffade rätt många kända, politiker och andra.

Något oväntat skedde när jag såg en kommunal chef som hade några yngre personer omkring sig. En av de yngre lösgjorde sig från sällskapet och så fick jag dagens rekorderligaste kram av en tidigare elev på Mariaskolan. Chefen var mycket nöjd med arbetskraften och frågade om alla våra elever höll samma klass. "-Japp, sa jag. Det här är snittet ungefär". (Jag kanske skarvade en liten smula)

Det är så roligt att möta dessa "gamla" elever som under många år varit en del av ens liv. Inte minst när de intar arbetslivet och gör det riktigt, riktigt bra.

 

Etiketter: , , , ,

8 kommentarer

  1. sem

    Gott så Jan!
    Jag gillar den allt förlåtande och lite landsfaderliga ton som smugit sig in i din blogg efter hand.
    Det lovar gott för vår nya moderata värld – om den står.

  2. Amanda

    Hej Jan!

    Kom att tänka på detta blogginlägg och den kvällen på Vännäsdagarna. Det gjorde mig innerligt glad att se er och jag kom att tänka på vad mycket du och Agneta betytt för mig och mina syskon. Tack för allt. Axel tog lärarexamen i januari, tänk!

    / Amanda

  3. Jan Nilsson

    Svar till Amanda (2013-04-30 08:39)
    Hej Amanda!
    Roligt att höra ifrån dig, riktigt roligt. Det var så upplyftande att träffa dig den där gången och se att ditt engagemang för människor hållit i sig och förstärkts genom åren.
    Jag trodde kanske inte då att Axel skulle höra till dem av ”mina” lever som skulle bli lärare ;), men det gläder mig väldigt mycket. Jag är övertygad om att han kommer att göra ett bra jobb och vara närvarande i det han gör.

    Din kommentar gjorde denna valborg lite varmare och vårligare än den skulle ha blivit annars. Önskar dig all lycka på livets sju hav. Hälsa alla!

  4. Amanda

    Hej Jan!

    Tack för ditt svar, roligt att höra från dig också. Detsamma, den gången var det riktigt länge sedan sist. Ja det blev en annan bana än journalist som jag var inne på att bli i tidigare ålder, men skrivandet finns kvar som en hobby. Det är snart två år sedan jag tog socionomexamen, tiden flyger förbi. Jag är nu 25, sambo och förlovad med en underbar ung man.
    Ja det är ganska fantastiskt med Axel, han har växt upp till en väldigt fin och ansvarsfull människa. Han blev utnämnd till hedersalumn i sin klass och fick hålla tal på lärarexamen, jag var otroligt stolt må du tro!

    Vad fint sagt, ditt svar förgyllde min valborg också. Och tack för lyckönskningen, hoppas du och Agneta har en fin Valborg och jag önskar er all lycka! Jag ska hälsa 🙂

  5. Jan Nilsson

    Svar till Amanda (2013-04-30 21:29)
    Vi har det intensivt och bra.
    Huset är under renovering just nu och Agneta jobbar och studerar till specialpedagog. Jag lämnade skolvärlden för alltid i slutet av 2010, kom tillbaka tillfälligt i början av 2011 och är kvar än. *s*
    Vore roligt att träffa Axel någon gång, verkligen.

    Du kanske väver ihop dina intressen och yrkeserfarenheter framöver. Man vet aldrig vad som händer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.