Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: arbetsmarknad

Varför håller Vännäs igen?

Av , , 2 kommentarer 15


Vi lever i ett av världens bästa länder och har väldigt mycket att vara tacksamma för, många vill att vi glömmer det. Mycket är samtidigt skört och vi är inte utan problem.

Landet, regionerna och kommunerna har ökande svårigheter att hantera nu och framöver. Vi bygger ett allt mer komplext och resurskrävande samhälle och är vana att det fungerar att göra så. Vi har vant oss vid ständiga förbättringar som vi ofta glömmer att vi fått så fort de införts.
Nu ökar antalet barn, unga och äldre äldre ganska kraftigt, medan de arbetande åldrarna nästan står stilla. I den gruppen står också många utanför arbetsmarknaden. Många unga svenskfödda och många utrikesfödda. Integrationen av invandrade har varit sämre i Sverige än i många andra länder samtidigt som vi tagit emot fler. Många är i arbete, fler behöver komma dit. Totalt sett ska färre människor försörja fler framöver och det är brist på utbildad arbetskraft inom flera områden. Det sätter oss i en tuff situation.

Vännäs har haft jämförelsevis höga kostnader vilket bl.a. gett oss en av Sveriges högsta skattesatser. Det händer att riktiga höginkomsttagare väljer bort Vännäs p.g.a. skatten, det är olyckligt. Hög skatt kan göra att man missar inkomster.
Sedan en tid har det varit lättare att få gehör bland partierna för bättre långsiktig balans i vår ekonomi. Det ska alla vara glada för.

”Men vi har ju överskott? Flera miljoner!” – säger någon.
En kommun ska ha överskott. Minst två procent, egentligen mer. Har Vännäs 12-15 miljoner i resultat så är det ungefär plus minus noll. Det man förbrukar och nöter upp ska kunna ersättas utan att man lånar. Det man äger ska underhållas så man inte lever på ”rost och röta”.

Vi har inte skött om det vi äger tillräckligt bra och det blir väldigt dyrt i längden. Bara gator och vägar i Vännäs och Vännäsby behöver åtgärdas för 50 miljoner. En utredning visar att om vi inte gör det vi måste i 5 år till kostar det 6 miljoner ytterligare. 56 miljoner, plus inflation bara där. Vi har mycket att göra när det gäller vatten och avlopp, inte lika mycket som vissa andra, men många miljoner behövs till sådant ingen ser. Sen har vi alla andra investeringar.

Vännäs äger en hel del, men har också lånat mycket. Vi får inte låna hur mycket som helst. Som man oftast brukar räkna har vi en soliditet på drygt 30 %. Räknar vi in alla pensioner kommuner är skyldiga att betala till nuvarande och tidigare anställda låg soliditeten 2018 på 3 %.
Tänk dig en familj som har ett hus värt 1 500 000, ett par bilar värda 200 000 och lösöre och annat för 300 000, summa 2 000 000. Skulle vi översätta Vännäs totala finansiella situation till den familjens så skulle deras lån ligga på 1 940 000 kronor. 60 000 skulle vara deras alldeles egna. Inte optimalt läge.

Är Vännäs i kris? Nej, Vännäs ligger bättre till än väldigt många kommuner. Vi växer till så smått, vi finns i Umeåregionens kraftfält, vi har tack och lov kunnat gå ihop ekonomiskt några år och vi har generellt bra och välutbildad personal. Många vill jobba i Vännäs. Vi har relativt goda förutsättningar, men badar definitivt inte i pengar även om vi så skulle få ett resultat på 30-40-50 miljoner några år. Det är väldigt mycket för enskilda, men inte mycket för en kommun som har så mycket att lägga pengarna på. Unga, gamla, sjuka och allt annat som behövs. Skulle räntan gå upp ett par procent skulle det kosta oss bortåt 10 miljoner bara det. Skulle Corona ge oss en riktig lågkonjunktur och högre arbetslöshet försvinner snabbt tvåsiffriga antal miljoner i skatteintäkter. Vi måste ha marginaler och bygga säkerhet för dagens och morgondagens invånare.

Som politiker får vi inte bli fartblinda och vältra över kostnader på barn och barnbarn. Vi kan i nuläget definitivt inte ägna oss åt att kortsiktigt köpa röster med populära utökningar. Vi kan inte obetänksamt bit för bit utöka kostnadskostymen, lite här och lite där. Vi är valda för att hushålla och göra vårt bästa för att få ihop ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Att se till att vi också har ett företagsbemötande som ger fler skattegenererande arbetstillfällen och företagare i kommunen.

Vännäsmoderaterna ”håller inte igen” för skojs eller principers skull. Vi måste tillsammans se till att vi kan erbjuda den service medborgarna behöver och vi har råd med. Vi vill få en sådan balans och stabilitet att vi i en framtid kan göra märkbara satsningar igen. Där vi kan styra ekonomin framför oss till invånarnas bästa, inte jagas av den.

Beroende av nysvenskar

Av , , 16 kommentarer 9


Vi har många saker att hantera efter vårt stora mottagande av invandrare. Bilden haltar alltför mycket och ofta. Åt olika håll.

Många har idag sitt nyhetsintag nästan uteslutande från sidor där det inte är ovanligt att 75-80 % av materialet är migrationsanknutet. I regel med ett starkt negativt urval. ”Här finns något positivt med invandringen” hörs aldrig på dessa sidor som berömmer sig av att säga ”sanningen”.
Ibland presenteras också sanning, ibland överdrifter och ibland ren lögn, men urvalet ger totalt sett en väldigt vriden bild. Ofta ännu skevare än de kanaler som å andra sidan aldrig vill lyfta en utmaning eller ett invandringsanknutet problem. Hedersproblematik, brottsstatistik, språkhinder eller arbetsmarknadsrelaterade frågor.

Landets invånare har både problem och utmaningar – och mycket att vara tacksamma för.

Hur skulle Sverige se ut denna tisdag om inte miljonen första och andra generationens utrikesfödda gick till jobbet, betalade skatt och bidrog till BNP och att landet fungerar? Bussförarna, läkarna, barnskötarna, politikerna, byggnadsarbetarna, lärarna, sjuksköterskorna, taxichaufförerna, vårdbiträdena, konstnärerna, undersköterskorna, lantarbetarna, poliserna, kockarna, köksbiträdena, lokalvårdarna, ingenjörerna och journalisterna. Med mera.

Med vår demografi där så många i arbetsför ålder saknas skulle Sverige inte klara sig en vecka utan dem vi talar om. Det är cirka var femte människa på arbetsmarknaden. Inom många omsorgsyrken är det 80 % på vissa ställen och alternativ saknas.
En vinterinfluensa brukar drabba 2-5 % av befolkningen, ibland mer, ett antal veckor några månader per år. 10 % lamslår ofta verksamheter. Tänk då vad 20 % eller var femte person skulle betyda för verksamhet och ekonomi, permanent.

Vi som kanske invandrat tidigare eller senare är gravt beroende av våra nyinvandrade och jag tycker vi har en moralisk skyldighet att ibland uttrycka och lyfta det. För vår egen och de invandrades skull. Inte minst ska vi vara medvetna om detta när vi behöver åtgärda problem som invandringen för med sig.

Enögd klimatdebatt

Av , , 4 kommentarer 20


I klimatdebatten fattas många delar. Själv har jag länge saknat stabila fakta för hur mycket energi det minst nödvändiga jag gör förbrukar. Hur mycket och var, det är frågan. Den mätbara förbrukningen av mestadels fossilfri el hemma hos oss är nästan försumbar, det är inte den lokala driften av elektroniken det handlar om. Det är överföring, sökning, lagring, spel och streaming som verkligen tar energi, ofta smutsig, i USA, England, Indien m.fl. ställen.
I Sverige är elen hittills i stort sett fossilfri. Men visst anar man lite vad vi surfsmurfar kostar i energi när Facebooks Luleåanläggning med 100-200 anställda drar lika hiskeligt mycket ström som SSAB:s samhällsviktiga stålverk med 1000 anställda i samma stad? Vardera lika mycket som förbrukas i hela Västerås, ca 1 % var av Sveriges elförbrukning.

Streaming av film ökar kraftigt, det beräknades i fjol stå för 58 % av datatrafiken Det kan vara mer nu. Vissa beräkningar talar om att streaming och onlinespel snart tar 80-90 %. I Finland har datamängderna ökat tio gånger på sex år. Två timmar film i HD-kvalitet som lagras i England och visas här orsakar utsläpp i vår gemensamma atmosfär som om min bränslesnåla dieselbil körs tre kilometer. Lagras den i Indien kommer man tretton kilometer på samma film. (Källa: Länkad artikel längst ner) Om den inte passerar för många servrar, routrar m.m. på vägen. Då kan det bli mer. En billös familj med filmvanor släpper lätt ut koldioxid motsvarande en med genomsnittlig bil.

Jag skulle vilja veta vad min mobila användning och vissa apparaters ständigt uppkopplade kommunikation kostar i energiförbrukning. Vad det ”uppkopplade hemmet” som olika branscher gärna vill se egentligen skulle kosta i energi och utsläpp. Dataöverföringen har för länge sen passerat flyget som utsläppskälla. Men det är så tyst, så tyst om detta.
Utan flyg, bilar, lastbilar och traktorer skulle samhälle, ekonomi och välfärd förmodligen raseras som vid ett storkrig. Särskilt Norrland skulle bli ett enda katastrofområde, men det har många så lätt att bortse ifrån. Energiförbrukningen kan och måste minskas av flera orsaker, men även här behövs eftertanke och nyansering.

Själv behöver jag definitivt se över min datakommunikation, säkert 90 % via mobilen, och jag är knappast ensam.
Läs denna intressanta artikel från i somras. Den kan nyansera debatten och sin läsare en smula.

Stor stegvis utveckling

Av , , Bli först att kommentera 17


Här kan du ha ambulanssköterskan som tar hand om dig i ett kritiskt läge. Kanske din framtida läkare eller vårdbiträdet som sköter din mamma eller dig på äldreboendet framöver.
4C00D2EC-3661-499D-8111-E6025BE18EC6
Artikeln är från Dalkarlså folkhögskolas nya vårdbiträdesutbildning där det i dagsläget går 13 män och en kvinna. Utbildningen följer innehållet i Skolverkets nya utbildning på 800 gymnasiepoäng som kan byggas på med 700 till så att man når undersköterskenivån. Att få ta utbildning i steg, jobba och språkutvecklas emellan och sen gå vidare är helt avgörande för många.

Att bara höja kraven och göra tröskeln och startnivån högre gagnar varken individer, verksamheter eller samhälle. Det gör att fler helt outbildade får arbeta under osäkra förhållanden, eller får svårt att hitta en försörjning. I många kommunala omsorgsverksamheter är nästan hälften outbildade. Vi behöver mer av de små stegens stora och viktiga utveckling. Det finns kompetenta verksamhetschefer som en gång började med en termins vårdbiträdesutbildning, det kan bli fler.

Vård och omsorgscollege i Västerbotten har nu godkänt att vårdbiträdes- och undersköterskeutbildning på folkhögskola kan vara grund för tillsvidareanställning i anslutna kommuner. Får vi ge gymnasiebehörighet till deltagare som sen går läkarlinjen kan man tycka att folkhögskolornas vårdutbildningar bör godkännas i alla län.

Den här gruppen kör nu tre veckor med intensiv språkträning. Efter att flera sommarjobbat börjar de igen 5 augusti. Då kan utrikesfödda med bra svenska hoppa på utbildningen. Tipsa gärna någon som vill vård och kan behöva jobb efter 29 maj.

Vem ska göra AF:s jobb?

Av , , 2 kommentarer 6


Det drar ihop sig till storm på arbetsmarknadsområdet, efter en tids stiltje på vissa områden.

Vi får fler äldre äldre med ökande behov av vård och omsorg och har litet tillflöde i arbetsföra åldrar. I många kommuner minskar befolkning och arbetskraft. Färre arbetande skattebetalare. En stor del utrikesfödda arbetar, men många i etableringen är på väg in i JOB, andra till försörjningsstöd. Flera kommuner måste minska vux-utbildningen och studerande får läsa på distans. Inte bäst för alla.

M/KD—budgeten drog ner 5 % på AF:s förvaltningsanslag, 10 nästa år, och 50 % drogs ner på AF:s programanslag. Pengar till arbetsmarknadsutbildningar, aktivitetsstöd och lönesubventioner m.m. Regeringsbildningen och Jök:en medförde full privatisering av matchningen av arbetssökande. Allt sker momentant, rakt av. Det finns medarbetare även inom AF som tror att det som helhet är rätt åtgärder, men takten ger svåra problem.

Då ser väl morgondagens AF-aktörer, bolag och folkhögskolor, ljust på framtiden? Inte direkt. Några av bolagen har upphört, dragit ner, slagits ihop eller konkursat. Några försöker lämna igen sina upphandlade uppdrag. De flesta har få deltagare och blöder kraftigt.

Folkhögskolor som på regeringsuppdrag samarbetar med AF i särskilda utbildningar upplever en tvärbromsning. Dels naturligt på grund av lägre inflöde av utrikesfödda, dels för att AF sagt upp viss utbildning och inte orkar/hinner anvisa svensk- och utrikesfödda till arbetsmarknadskurser eller ”kortare reguljära” utbildningar – ofta mot vård och omsorg. Nödvändiga utbildningar som inte kostar kommuner eller AF regionalt några pengar.

Nu bromsar konjunkturen, många kommer tillbaka från extratjänsterna samtidigt som insatser och resurser som kan lindra används inte. Det gläder att det högt i AF förs diskussioner om fler folkhögskoleinsatser, men nu skickar skolorna tillbaka anvisade pengar. Många arbetssökande går istället hemma utan utbildning medan folkhögskolor måste lägga ner arbete och enheter som absolut behövs i morgon. Vem ska då göra jobbet?

Att kommunerna vill bygga ut sin verksamhet och konkurrera med aktörerna om matchningen är förståeligt, men också oroande. Alla kommuner kommer inte att ha aktörer, särskilt inte när de etablerade nu svälts ihjäl. Att vi i kommunerna blir både beställare, utförare och kanske kontrollanter är inte bra. Jag ser växande administration, ökade kommunala kostnader och än förre utförare då få vågar lita på att kommunal verksamhet inte favoriseras.

En mörk bild? Jag har försökt teckna den som jag ser den, utan alltför mycket partiskhet.
Vad måste göras?

Arbetsförmedlingen lokalt: Mitt i krutröken måste AF ändå fokusera på att flytta sina inskrivna framåt. Människor måste in i utbildning och matchas vidare till jobb där de behövs. Utrikesfödda får inte gå hemma och tappa språk, motivation och fart. De måste aktivt föras vidare i trappan mot arbete och integration. Det finns lämpliga påverkansbara utbildningar, folkhögskolans behöver AF inte betala för.
Förs människor inte vidare knäcks de kommunala ekonomierna då många hamnar i försörjningsstöd istället för förvärvsarbete.

Arbetsförmedlingen centralt: Huvuduppgiften måste få fokus ner genom organisationen. Omorganisation får inte ta all tid. Avtal måste nyttjas, nya måste till. För folkhögskolan måste det snabbt fram kurser med svenska, samhällsinformation och arbetsmarknadsinsatser för dem som gått från etableringsprogrammet till Jobb- och utvecklingsgarantin. Utrikesfödda som varit här några år, men inte kommit längre än de i etableringen. Det behövs även mer aktivering för svenskfödda som av olika anledningar blivit långtidsarbetslösa.
Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar måste också komma tillbaka.

Kommunerna: Vi måste bryta ryggmärgsreflexen att vilja göra mest möjligt själva. Vilka samarbeten kan vi få till? Med andra kommuner, folkhögskolor och andra. Ibland behövs delande av kostnader, med folkhögskolor blir utbildningen oftast gratis fast man kan resonera sig fram till utformningen utifrån förutsättningarna. Kanske till och med samarbeta om lärare.
Människor i försörjningsstödet måste kunna studera till vissa kortutbildningsjobb. Personer i svårigheter av olika slag kan få en start mot studier i Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Upp till 6 månaders utbildning utan kostnad för kommunen. Till exempel.

Politiken lokalt: Vi måste uppmuntra och initiera samarbeten innan vi ”bygger ut”. Fundera på vad vi ska driva själva och inte.

Politiken centralt: Utan att fastna i vems fel det ena och det andra var och är måste politiken få fram verktygen att få fler av arbetskraftsreserven i arbete. Människor långt ifrån arbetsmarknaden måste komma närmare – få bli behövda och självförsörjande.
”The perfect storm” måste undvikas.

Det är förståeligt att många i myndigheter och verksamheter mår mindre bra idag, men om vi inte får jobbet gjort nu mår vi ännu sämre i morgon.

AF i alla kommuner

Av , , Bli först att kommentera 9


Alla partier har i något varierande grad bestämt sig för att förändra AF. De allra flesta är inne på att andra aktörer, bolag och idéburna, framöver ska sköta matchningen, men att myndighetsutövning och anvisning ska skötas av den kraftigt reformerade Arbetsförmedlingen.

Här kunde vi ha en ”never ending debate” om vems fel det är att det varit som det varit och blivit som det blev. Det var inte min tanke nu, den kan vi ta sen.

Däremot publicerar jag här nedan en av motionerna jag fick godkänd på Moderata länsförbundsstämman i Västerbotten häromsistens.
En stor andel av dem som nu är Arbetsförmedlingens ”kunder”, svensk- och utrikesfödda, kommer att behöva hjälp av människor när man ska komma igång med den digitala kommunikation som AF sedan länge tänkt ska dominera kontakten med myndigheten. Då är det en absolut miniminivå att AF finns och kan bistå med hjälp i statliga servicekontor i varje svensk kommun.

”Motion om Arbetsförmedlingens närvaro i servicekontor

Arbetsförmedlingen har beslutat att stänga sina kontor i minst 130 kommuner. De flesta av dessa kommuner är glest befolkade och många har tagit emot relativt många nyanlända då man historiskt har haft utflyttning som gett överskott på bostäder.

Många av de berörda kommunerna har stort arbetskraftsbehov i offentlig och privat sektor och behöver att de inflyttade stannar, får relevant språk- och yrkesutbildning och kommer i arbete lokalt.

All myndighetshantering som åligger Arbetsförmedlingen i etableringsärenden med mera kommer inte att kunna läggas över på externa aktörer. En betydande andel nyanlända kan också antas ha särskilt svårt att hantera myndighetsärenden digitalt. Dessa behöver möta tjänstepersoner, förslagsvis i statliga servicekontor där Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan är samlokaliserade.

Regeringen har föreslagit att fler kontor ska inrättas, nästan alla i städer och storstadsområden. Regeringens signaler om att även Arbetsförmedlingen framöver ska ingå i samarbetet i servicekontoren behöver preciseras. Både arbetsförmedlingens kunder med större behov och de aktörer som framöver ska sköta matchning och utbildningsinsatser för dessa behöver kontakt med lokalt förankrade tjänstepersoner. Särskilt i glesbygdskommuner där Arbetsförmedlingen inte har kvar traditionella kontor.

Med anledning av ovanstående föreslår jag länsförbundsstämman:

att verka för att regeringen i kommande regleringsbrev ålägger berörda instanser att säkra Arbetsförmedlingens närvaro i statliga servicekontor i alla kommuner där man saknar traditionella kontor

att anta motionen

att sända motionen vidare till partistämman

Jan Nilsson, Vännäs”

Porsche ser vad som sker

Av , , Bli först att kommentera 7


Anrika Porsche har problem med arbetskraftsbrist, liksom övriga Tyskland och mest hela Västeuropa. Biltillverkaren försöker nu möta bristen med arbetsmiljöåtgärder och tekniska hjälpmedel som ska hjälpa äldre arbetskraft att kunna och vilja fortsätta jobba. Långt in i pensionsåldern.

Det är klart att det i det här fallet handlar om utbildad, kunnig, teknisk och praktisk arbetskraft. Skulle lågkonjunkturen slå hårt blir det säkert mindre behov även av kvalificerad personal. All arbetskraftsbrist är dock inte konjunkturberoende. På vissa håll är bristen så stor att den beräknas bestå även i lågkonjunktur. I Sverige gäller det fordonsförare, vård- och omsorgspersonal, pedagogisk personal m.fl.

Glappet mellan utbildade, erfarna och många nyanlända som har låg eller ingen utbildning är oftast stort. De länder, områden och kommuner som ser till att hela tiden flytta en betydande del lågutbildade närmare korta eller längre yrkesutbildningar, högre utbildning och jobb kommer att höra till vinnarna.

    Ingen ska säga att det är lätt eller att problemen är små. Men där man inte arbetar målmedvetet för att steg för steg lyfta fram fler som arbetande och skattebetalande, där får man framöver jobba desto hårdare med arbetskraftsbristens konsekvenser. Och med försörjningsstödet förstås.

Reformera Arbetsförmedlingen förnuftigt

Av , , 4 kommentarer 11


Det finns många aktuella politiska frågor. En het är Arbetsförmedlingen som vi alla har tankar kring. Även många anställda.
När man ska förändra en så stor och viktig myndighet med så många uppgifter bör det inte göras med prestige och giljotin.

Jag arbetar inom folkhögskolan, en egen utbildningsform som under två majoriteter fått regeringsdirektiv att arbeta med Arbetsförmedlingen. Några skolor har tvekat inför de uppdragen, inte Dalkarlså. Att hjälpa till med integration i samhälle och på arbetsmarknad, med att få bli behövda och självförsörjande är bland det största vi kan göra våra medmänniskor. Även för demokratin.
Fler och fler folkhögskolor vidgar arbetet och hjälper allt fler genom traditionella allmänna och nya kurser. Utbildningsformen passar särskilt bra för vuxna med blandad bakgrund, erfarenhet och kunskap. I den förnyade Arbetsförmedlingen ser några att folkhögskolorna kommer att ha ännu större betydelse för utbildning och även matchning. Jag tror det blir så. Ändå tycker jag att politiken bör hålla in hästarna en aning.

Låt reformeringen ske mer konservativt än revolutionärt. Vi går sannolikt mot en lågkonjunktur som kan bli tuff. Många som nästan överraskande lätt fått jobb trots svag utbildning, avbruten skolgång eller svaga språkkunskaper kommer tilbaka till Arbetsförmedlingen i lågkonjunkturen. Det kommer att behövas många insatser mot människorna och arbetsgivarna. De måste initieras med tanke. Många blommor behöver blomma, men en trädgårdsmästare behövs.

Olika verksamheter i olika former gör och kan göra goda insatser med bra ledning och personal med kunskap, professionalism, bemötande, kreativitet, initiativkraft, lokal förankring och vilja att göra gott. Det finns och behövs kompletterande aktörer av olika slag. Från icke vinstdrivande folkhögskolor till bolag. Men igen, det måste finnas en effektiv, fungerande myndighetshantering av helheten. Att ”ta bort” Arbetsförmedlingen är en dröm som snabbt skulle bli en mardröm.

Sverige har förskräckande brist på människor på viktiga områden. Vissa brister är strukturella, inte konjunkturiella. Fordonsförare, vårdpersonal, pedagogisk personal, många hantverkare och specialister med flera kommer att fattas även i lågkonjunktur. Där det går måste arbetskraftsbristen mötas med förenkling och mindre byråkrati.
Framför allt måste mängder av människor flyttas från framtid i försörjningsstöd närmare arbetsmarknaden, ofta steg för steg. För många tar det tid, men vad är alternativet?

Myndighetssverige måste samarbeta nära och effektivt med kommuner, företag, entreprenöriella folkhögskolor, universitet och andra organisationer. Ingen kan göra allt och behoven skiftar i olika landsdelar och på olika områden. Det behövs decentraliserade beslutsvägar och lokala samarbeten. Gigantiska stelbenta upphandlingar med oändliga överklagansprocesser är överskattade. Likaså upphandlingar där man bjuder under varandra tills ingen vettig verksamhet är möjlig ens med fusk.

Summa summarum. Låt inte reformeringen av Arbetsförmedligen ske i blind, ideologisk eufori. Låt den ske konservativt. Behåll det som fungerar, få det något förstoppade att fungera och odla fler externa samarbeten med civilsamhället och andra. Klipp det som måste klippas, men tänk efter före. Tro inte att allt fixar sig bara för att det sker digitalt, så många som AF servar nu behöver möta människor. Låt personalen börja våga ta mer initiativ och vara mindre rädda för att göra fel.

Sverige har inte råd med förlorade år på arbetsmarknadsområdet. Reformera Arbetsförmedlingen förnuftigt.

Vilka ska jobba och betala skatt?

Av , , 3 kommentarer 8


Läs den här artikeln av länsrådet Lars Lustig.

Innehållet är verkligen aktuellt. Det finns många saker som måste lösas i Sverige, Norrland och Västerbotten. Om inget helt oförutsett inträffar har kanske Lustig rätt. Den knepigaste frågan är vilka som i nära framtid ska gå i de pensionerades ställe, arbeta och betala skatt?

Läs artikeln. Jag tänker skriva om detta igen, även med några förslag på lindring av läget. Då är det bra om några fler tillägnat sig vad det handlar om och delar huvuddragen i problembilden. Det är inte för många äldre, vi har ett bra tag haft för få unga.

Positivt om Liljaskolan

Av , , Bli först att kommentera 8


Det är riktigt roligt att höra om utvecklingen på Liljaskolan i Vännäs. En viktig skola som haft en tuff omställningdtid. Ansökningarna har nu ökat och vissa samhällsviktiga och jobbsäkra utbildningar kan inte ta emot alla som vill gå.

Under två dagar har jag varit på Aktuell skolpolitik i Skellefteå där skolpolitiker och förvaltningsfolk från Norr- och Västerbotten varit med. Några samtal med regionala skolledare har pekat just på vikten av de praktiska yrkesutbildningarna.
En rektor uttryckte glädje och beröm över Liljaskolan två dagar i rad. Mycket glädjande.

Jag önskar Liljas personal och ledning all lycka till i arbetet med utmaningar, utveckling och bemötandet av landets viktigaste resurser. Våra unga.