…

Vi har haft skolavslutning på Mariaskolan ikväll. Den sista för mig och Agneta som anställda och ansvariga. Nu tar snart Carin Lingmalm över helt som rektor.

Det var en väldigt fin skolavslutning. Duktiga elever som förvånade med sina olika framträdanden, allt under ledning av två tjejer i nian. Flera i avgångsklassen höll tal för alla församlade, som traditionen bjuder på vår lilla skola. Några hade tänkt backa ur, men tog det spontant när tiden kom. Stora flickor och pojkar. Några har växt massor på ganska kort tid,  jag tänker inte främst på längden.

Jag kom på att jag är ganska medeltida ändå. Några anser kanske att jag är det i allmänhet, men i en mening håller jag med fullt ut. Männen på medeltiden grät. Ärrade krigare kunde gråta floder i offentliga sammanhang. Vid avsked, dödsbäddar och efter strider då de förlorat vänner. De skämdes inte ett dugg.

Jag grät inte så, men nog rann tårarna ibland. Den här skolan, de här eleverna, helheten har varit långt mer än ett jobb. Några som nu stod där ensamma och sjöng eller höll taj har gjort betydande "resor".

Förutom bibelorden om det allra viktigaste och lite annat som jag nämnde innan betygsutdelningen så gav jag dem ett praktiskt råd för framtiden. Att alltid försöka få gruppen dit de kommer att fungera. Det är otroligt vad som kan uträttas i och med en grupp där de som ingår har något av den inställningen. Det är mycket som kan ske med individerna där, vad de kan komma att utföra i en tillåtande, lyftande och sporrande miljö. Det ligger en del i det han sa Göran P, "Alla ska med". Det är inte minst ett individuellt ansvar att se till att det drar i den riktningen. Det är inte alltid och för alla det fungerar, men det är värt sina försök.

(Å andra sidan är det minst lika anmärkningsvärt hur man kan kväsa det mesta och få väldigt lite ut av resurserna i en grupp när en exkluderande, en "uteslutande", atmosfär råder. Där mobbing, kränkningar, osynliggörande och innegäng får frodas och härja fritt.)

Agneta och jag har fått mycket med oss hem, blommor, marmelad och dessutom fina avskedsgåvor från skolans styrelse. Det allra finaste vi fick med är dock andra saker från buketten av underbara och högst olika elever.

Tack ska ni ha, alla barn, unga och vuxna i och kring Mariaskolan!