Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: krigstillstånd

Tack Apotekstjänst!

Av , , 6 kommentarer 15


Jag har inte följt det häpnadsväckande haveriet med Apotekstjänst så noga och vet inte var de värsta felen begåtts. I dagens läge får man försöka hålla in hästarna och inte kasta sig huvudstupa in i debatterna. Sanningen kommer ofta en bra bit efter rubrikerna. Att basmaterial fattas, operationer måste skjutas upp och redan långa kötider förvärras på flera sjukhus är i alla fall gräsligt upprörande.

Man får kanske ändå sända en tacksamhetens tanke till haveristerna. Nu står att läsa att några regioner ska bygga upp beredskapslager. Fiffig idé! Apotekstjänst påstår att kaoset beror på att sjukhusen beställt för mycket. Mer än avtalet sa.
Det är väl att de flesta av 50-, 60-, 70- och 80-talets ansvariga politiker på nationell och regional nivå slipper höra detta. Det är nog tur för oss nutida politiker också. Det kan hända att de gamle hade tagit fram rottingen.

Den tidens politiker och myndighetsföreträdare sprängde ut och rustade bergrum där det förvarades lagringsbara matvaror, olja och andra bränslen, byggmaterial, sjukvårdsmaterial och allt möjligt man kunde behöva mycket av om något gick fruktansvärt fel. Det fanns lager av kläder, skor och basutrustning till försvaret spridda över landet. Det fanns mindre underjordiska sjukhus på några ställen. Med utrustning. De hade inte hört talas om ”Just in time” annat än i betydelsen att det skulle svaras på angrepp i tid för att skydda land och folk. Eller strax innan.
Att Sveriges ”beredskap” av livsmedel i stort sett skulle bestå av ett par dagars förbrukning och finnas på långtradarna från Helsingborgs och Göteborgs hamnar hade de aldrig kunnat föreställa sig. Inte heller att sjukhus skulle stå utan det nödvändigaste efter några dagars utebliven leverans.

Jag ska inte måla upp tänkbara situationer då det skulle innebära total katastrof att det bara finns sjukvårdsmaterial för några dagars normalförbruknkng. Använd fantasin.
Vi som på olika nivåer sitter med någon sorts krisledningsansvar får tala med varann och dem vi tycker det angår och börja fundera hur vi ska börja ta vårt ansvar. Till dem som bär ansvaret för att sjukhus nu inte levererar får vi ändå sända en tacksamhetens tanke. Det är tydligen dags för oss att vakna.