Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: minibistånd

Där Kenya ligger före

Av , , Bli först att kommentera 8

Jag trodde kanske inte att nyttan av utbytet mellan Bruks- och Björkskolan och Betania Academy i Mombasa, Kenya, kunde bli så ömsesig.

Lite självbelåten inbilskhet fanns kanske med i bagaget vid avresan. Jag kunde t.ex. aldrig tro att en skola med kraftigt underbetalda lärare i ett fattigt område i Mombasas utkanter skulle ha något som liknar vår tidiga teoretiska gymnasienivå på undervisningen och förståelsen i matte. I en åtta där eleverna kan vara 12-15 år och där alla inte har råd att ha en bok.

Fast jag vet att det demokratiska och politiska intresset i Sverige inte är så stort var jag inte riktigt medveten om situationen. Inte förrän undersökningen om ungas inställning till delaktighet och demokrati kom förra veckan. Den som visade att 20-25 % av de unga i Sverige kan tycka qatt diktatur är lika bra eller bättre än demokrati.

I nästa inlägg ska jag visa något av vad jag hoppas att Bethania Academy ska kunna lära oss om demokratiskt arbete, demokratisk inspiration och träning när de kommer hit.

 

 

 

 

Saker på gång

Av , , Bli först att kommentera 5

Rektor George inspekterar.

Sharp-skrivaren som också är scanner och kopiator levererades till nya teknikrummet, liksom datorerna, innan vi åkte. Vi har träffat henne som ska installera. Allt material, utrustningen och jobbet rymdes inom det som jobbats ihop via Bruks- och Björskolans loppis respektive dagsverksdag.

Det gjorde även en hel del lärarhandledningar, planscher, kartor och förbrukningsmaterial vi köpte. Alla 400 elever fick också en penna, man använder dem länge och försiktigt. Allt förbrukningsmaterial köper man själva, liksom textböcker.

Rätt mycket av undervisningsmaterialet textas på ark som tapetseras upp på väggarna och sitter så länge de sitter. Under regntiden kan man få ”tapetsera” oftare, ibland sitter något ett år. Vi funderade med dem om en lamineringsmaskin, men jag tror deras tvekan handlade om materialkostnaden.

Av ”hårdvaran” var nog kopiatorn/scannern/skrivaren viktigast. Nu kan man göra och kopiera material till ett väldigt lågt pris. Tidigare var kopieringskostnaden skyhög, trots väldigt liten användning. Man lär inte på långt när kopiera lika mycket som vi i alla fall.

Vi borde ha köpt en eller ett par digitalkameror i kompaktformat också. Det hade underlättat de fortsatta utbytet.

Nu gäller det att hitta kanalerna för att dela med oss av det som händer i Bethania Academy, Likoni, Mombasa, Kenya. Vi kanske skulle ha ett digitalt ”nyhetsbrev”?

Omtanke

Av , , Bli först att kommentera 2

Det här är bilen man hyrt för oss, det har blivit en del mil till både en landsbygdsskola, en nationalpark och lite annat.

Jag tittade in i deras egen minibuss igår och är tacksam för att de hyrde den här till oss. Den andra hade en bekymmersam utmattningsspricka bakom framhjulen.

Chauffören var riktigt bra.

Förhandlingar och fortsättning

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår afton hade vi ett maratonpass med förhandlingar om det framtida utbytet. Tre timmar satt vi, med skolstyrelse och lärarrepresentanter,  när krafterna hade börjat sina.

För kenyanerna är vi omåttligt rika och har hur stora resurser som helst. Det är heller inte lätt för alla att förstå skiljelinjerna och ramarna för vårt samarbete. Vi kan förstås inte ta skolans pengar och använda dem till bistånd, hur behjärtansvärt, effektivt och "direkt" det än kan vara.

De pengar vi hittills använt till resan och utbytet är "Erasmuspengar", EU-pengar som alla skolor kan söka. Till detta kommer pengarna eleverna har arbetat ihop och en bra summa som Luthersk Litteraturmission snabbbeviljade i veckan.

Vad som sedan eventuellt kan komma fram via olika kanaler får vi se, vi sänder i alla fall inte ut några skolpengar.

Det här är ett samverkansprojekt mellan skolor i olika världsdelar, möjligheterna till "minibistånd" är något som kommer på köpet. Förhoppningen är att projektet ska fortsätta och berika båda verksamheterna.

Det vi främst känner att vi vill dela med oss av är synen på de minsta barnen, deras utveckling och lärande. Vi har också saker att lära oss av kenyanerna. Jag hoppas att det blir tid att lägga ut en del foton med exempel på båda delarna.

Första matcherna

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag blev det första matcherna med fotbollarna här på skolan i Mombasa. Det blev tre olika sporter på direkten.

I ena hörnet av skolområdet blev det vollyboll. Även rektorn drogs med, det är han längst till höger utan skoluniform. En ung rektor, 28 år.

I mitten var det de yngre killarna som spelade fotboll. Alla ville vara med, samtidigt.

I andra hörnet spelade tjejerna basket, eller var det rugby? Det gick hårt till. Man ville inte komma emellan!

I mörkaste Afrika

Av , , 2 kommentarer 1

Kanske inte riktigt, men så här såg det ut en bit från vårt guesthouse, en stund efter att minareten tystnat.

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

En omgång kläder

Av , , Bli först att kommentera 5

Tisdag och torsdag har eleverna på Betania Academy "physichal education" och då är man idrottsklädd hela dagen.

Då kan man också tvätta skoluniformen dagen före. Midigt, klokt, när de flesta har det smått ställt. Det finns en omgång kläder.

Notera gungställningen i Kenyas flaggfärger.

Det oemotståndliga småfolket

Av , , Bli först att kommentera 4

Det känns väldigt lovande med ungdomarna man möter här på skolan i det här fattiga området. De som i jämförbara ämnen ofta ligger ett snäpp högre än vi gör i Sverige i samma klasser. Tänkte komma med några bildexempel senare. De som också övar debatt, ”parlament”, tankeinitiativ och argumentation en gång i veckan på ett helt speciellt sätt. De som säkert kan trotsa som alla andra, men lär sig hur man ska göra för att saker verkligen ska fungera i kontakten med vuxna, myndigheter och övriga omvärlden.

Men det som smälter en närmast totalt är ju de små. Alla olikt skapade och fulllvärdiga människor som är tidigt i sin utveckling. De nyfikna, blyga, små- eller orädda charmtrollen som det finns 122 stycken av här på skolan. Förskolebarnen som går i skolan i Kenya, som har textböcker och övar på bokstäverna, siffrorna och ng-ljudet vid tre års ålder och som ibland får en kroppslig bestraffning när man testar gränserna. Som man både tycker synd om och på ett sätt lyckönskar.

Nu bidrar vi förstås till en speciell atmosfär här där många faktiskt inte sett en vit person förr i sitt medvetna liv och där lärarna trummat upp en stor förväntan till vår ankomst. Lite jultomtar blir vi också för både yngre och äldre.

Samtidigt är det t.ex. svårt att förstå var all nöjdhet och tillit i vardagen kommer ifrån och varför det gråts så märkvärdigt lite. Skickar några bilder på dem. Några från skoldagar och några från söndagen.

Obeservera ”sticketröjorna” på vissa bilder. De som de små är ålagda att ha under de här kalla "vindermånaderna.

Notera taggtråden kring blommorna. Det där med barnvänlighet tar sig olika uttryck i Sverige och Kenya. *s* Vi har fler småbarnsbilder, men det här får räcka tills vidare.

Skellefteåelever förbättrar skola i Mombasa

Av , , 2 kommentarer 3

I förrgår blev det, som Christina har skrivit, en affärsdag. Bruks- och Björskskolans elever har som sagt dragit in 25 000 kronor till Bethania Academy. Här omsattes en stor del av det till saker som kommer att göra undervisningen ännu bättre och ge eleverna här ännu bättre förutsättningar att klara sig bra i livet, i Kenya, i Afrika.)

Vi visste att skolan var svagt datoriserad, men inte att det var så svagt på alla andra områden också.  Utom i resultaten. (Internet kommer man inte att ha på ett tag, men det är bevisligen inte nödvändigt för att ha bra resultat) Som jag skrev tidigare så kom den här ”fattigskolan” på andra plats bland alla Mombasadistriktets ”Upper Primary” avgångsklasser 2010, här finns en del riktigt ”fina” skolor. Jag är så svag för sånt här. När ”the real underdogs” sopar banan med dem som har så mycket gratis.

Det som behövdes var som sagt inte så mycket datorer som lärarhandledningar (inte minst för förskolan), lite fräscha elevläroböcker som inspiration för lärarna, några kartor, planscher, skrivböcker och pennvässare. T.o.m. förskolebarnen använder ju gammaldags rakblad för att vässa pennor. Att driva en skola med 400 elever med bara en gammal hemmakopiator/skrivare som man måste fylla med nytt bläck efter 10-15 sidor var också lite bedrövligt.

Vi köpte en begagnad kopiator med stor kapacitet, plus en bärbar dator till rektorn och ett par stationära till datorsalen. Det ska också bli ett nätverk. Nu kan man snart skriva ut dokument från ”komvuxsalens” datorer. Även lärarna kan inom kort göra övningar och prov och skriva ut dem. Sakerna kommer i morgon, även en kvinnlig församlingsmedlem som jobbar på universitetet och behärskar det här med nätverk.

 

Vi köpte annat

Av , , 2 kommentarer 4

(Så här mycket lärarhandledningar och annat nyttigt skolmaterial får man inte för 2000 kronor i Sverige. Totalt handlade vi för mycket, mycket mer igår)

Här kommer några ord av en av mina medresenäre, Christina Erdmann:

)Pengar… Har du spelat monopol någon gång? Min dotter fick ett barnmonopol för några veckor sedan, och vi har hunnit spela några gånger innan jag for hit ner till Kenya. Känslan av att ha monopolpengar, lekpengar, i händerna brukar finnas där när man har utländsk valuta i plånboken. Den har kommit även den här gången. Samtidigt har jag förstått hur mycket det lilla som jag växlade in till kenyanska shilling (KES) är värt för dem som jobbar här. Mina 700 svenska kronor blev nämligen nästan lika mycket som ett par månadslöner för en friskolelärare. Och det har jag utan större besvär gjort mig av med sedan i lördags, nu ligger någon hundralapp KES och skvalpar i plånboken och väntar på att få sällskap av fler pengar när jag har växlat in mina dollar.

Vi var på lyxshopping i eftermiddags. Vi hade samlat in önskemål från förskollärare och lärare plus sett lite vi själva tyckte kunde behövas. Målet från början var att köpa datorer, vilket vi gjorde men inte så många som vi tänkt först. Det blev en laptop till rektorn och två PC-datorer till skolan. Efter att ha sett skolan var det lite annat vi tyckte var viktigare än datorer, så vi inhandlade även en kopieringsmaskin, lärarlitteratur, kartor och lite smått och gott till förskolan. Vad sägs om kritor, alfabet i plast och planscher att hänga på väggarna? Nu gör de nya en gång i månaden pga luftfuktigheten. Vi köpte också något, för oss svenskar, så självklart som pennvässare. Nej, inga högteknologiska invecklade apparater, utan helt vanliga pennvässare, enklaste modellen i metall som brukar hålla. Det ser helt enkelt för farligt ut när småbarn i tre-fyra års ålder vässar pennor med rakblad! De tyckte vi var roliga i pappersaffären där vi handlade, det är nog inte varje dag någon kommer förbi och köper 30 st pennvässare på en gång…

Tankar av Christina Erdmann, tisdag kväll 24 maj i Likoni, Mombasa