Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Sveriges minsta kommun

Värvar socialdemokrater och vänsterpartister…

Av , , Bli först att kommentera 6

Från mobilen

Värvar socialdemokrater och vänsterpartister i Bjurholm.

Idag är Agneta och jag på marknadsdagarna i Sveriges minsta kommun. Tillsammans med Fredrik Reinfeldt har jag har gjort ett försök att värva två lokala storheter inom (S) och gett moderata ballonger till barnen åt Vänsterpartiets starke man. Lite annat har vi också hunnit med. Nu väntar sen lunch. 

Misstrodd av kommunchefen. Har idag gjort…

Av , , 2 kommentarer 7

Misstrodd av kommunchefen.

Har idag gjort en utflykt till en av mina "andrakommuner", Bjurholm. Dit bidrar jag inte lika mycket som till Umeå. Det blir en del sommarhandling, lite sopavgifter och nästan all bilreparation. För min sommarstuga i kommunen betalar jag fastighetsavgift. Den blir hög därför att värdet på stugorna är så lågt att allt räknas som en tomt. (En regel som bör ändras). Sveriges minsta kommun får inte den avgiften i slutänden, tyvärr.

Man behöver vad man kan få in. Jag skulle unna många kommunledningar i Sverige att försöka få ihop allmän och lagstyrd verksamhet på 2500 människorsskattekraft. Hyser beundran för Bjurholm som leds av min partikollega, Sheriff Nyman.

Fick en trevlig pratstund med kommunchefen K-A Egelby i kommunhuset. Jag sa bl.a. att en liten dröm vore att ha ett arbete som man inte tar med sig hem. "Det grejjar du inte!", sa han. "Du kommer att hitta något att engagera dig i." Han har nog rätt.

Svarade sen på frågor om Bjurholm i turistladan där jag anmälde mig till ambassadörsträffen i juli. Irriterande nog hade jag ett fel.

En resa i brinnande inland

Av , , Bli först att kommentera 3

Ja, inlandet brann inte på riktigt, men solen och höstfärgerna gjorde att det liksom glödde längs vägar och älvar.

Första stoppet blev i Bjurholm. Louise Bonta här nedan är moderat ordförande i Omsorgsnämnden och var en av dem jag träffade i kommunhuset. Bjurholm hör egentligen inte till inlandet utan till Umeåregionen, men min gamla hemkommun står väl på tröskeln till inlandet.

Ibland skulle man önska att man fått utlokalisera en och annan central politiker och dito statstjänsteman att arbeta ett tag i Sveriges minsta kommun. En del dumheter skulle säkert bli osagda då. Jag tänker på några alldeles bestämda ord som visar att man kan vara dum, eller i alla fall vara ganska tom på insikt om många små kommuners villkor, även om man har höga examina och har kommit högt på samhällsstegen.