Eftersom jag var en duktig liten flicka igår och var på ett spinning pass så kände jag mig vansinnigt smal i morse när jag vaknade. Så smal, att jag tänkte tyst och stilla för mig själv att:

-Ja, jag kanske skall gå ned i källaren och leta rätt på mina "smalkläder"?

Så, ner i källaren, rota och leta som en galning bland alla säckar och lådor innan jag till slut fann det jag letat efter!

Mina smalkläder!!!

Glad i hågen så började jag försöka sortera upp dem i storleksordning:

X-Small, Small och Medium.

Jag började naturligtvis med den minsta modellen som Nästan, men bara nästan kom ovanför mina smalben. Nå, jag suckade inte så mycket för det utan fortsatte glad i hågen med Small. Hmm…? Jag undrar om de har krympt lite grann nere i källaren? Vidare till medium och även om jag faktiskt fick på mig dem så satt de inte så bra.

Försök att tänka er en risgrynsgrötstub som någon klämt på en massa snören, alldeles för hårt satt. Ungefär så såg det ut. Det vällde över… inte bara här utan där, och där och där.

Men, jag har nog kommit på det, kläderna HAR krympt nere i källaren. Vi fick ju en vattenskada och även om de ligger i vattentäta påsar är det klart som korvspad att kläderna krympt. Ordentligt. Jag skall nog kontakta vårt försäkringsbolag tror jag?!

Lite deprimerad över mina kläders snopna krympning så tog jag en liten joggingtur. Så långt som jag kunde innan mina nedre regioner satte P för det.

Nu tänker jag nog duscha och försöka städa undan innan maken kommer hem och finner sin ordning i källaren oordnad.

Puss & Kram