Min guldlockige prins har ju fyllt år, kalasandet har det väl varit lite si och så med. Han fyller ju i december. Iallafall så har hans kompis i grannklassen fyllt år och jag och mamman kom fram till att vi bjuder bägge klasserna, alla barnen. Bokar Hartvigsgården och har ett finfint kalas. För det är dom värd.

Hursomhelst, jag och den rödhåriga mamman fixar allt praktiskt. Styr och ställer (vilket passar oss rätt bra). Mitt X hade i uppgift att ordna fikabröd. Igår pratar jag med honom, två gånger. Poängterar hur viktigt det är att han INTE glömmer att ta med sig fikabröd för två klasser. Jag tyckte att han lät lite konstig på rösten men, lade inte så stor vikt vid det.

Jag och Mamman möttes upp igår, käkade middag. Jag lånade några av mina barn för att de skulle kunna vara delaktig i planeringen av kalaset.

Det är de två vildbasarna i förgrunden som skall ha kalaset.

Så satte vi oss att invänta X. När han väl kommer har han med sig en gigantisk låda med fikabröd. Finfint…

…och en stor påse med Pitabröd?

– Pitabröd? Frågar jag?

– Japp, säger han med ett extremt nöjt ansiktsuttryck. Du ser, jag glömde inte. Glömde? Frågar jag och känner mig mer än lovligt korkad. Har jag bett om Pitabröd? Pitabröd för två klasser?

– Japp, säger han igen. Du bad ju om det. Du sade ju det två gånger till och med. Pitabröd för två klasser. Här är det, varsågod.

Antingen så har vi, jag och X ett gigantiskt kommunikationsproblem, eller så måste X rensa sina öron från eventuella vaxproppar. Eller så måste jag lära mig att tala ur skägget (!!).

Nå, jag har frysen full med Pitabröd. På söndag skall jag och pojkarna ha värsta, bästa myssöndagen. När kalasandet är överstökat vill säga.

Kan ni gissa vad vi skall äta till middag?