Idag jobbade jag till 21:15. Stressade iväg på Maxi för att handla lite mat till äldste sonen som tydligen "försmäktade" hemma. All korv och all mos var nämligen slut. Så, snäll och älskvärd mor som jag är så susar jag genast iväg. Vilken normal människa far och handlar vid den tiden på kvällen undrar jag? Jo, bara en riktig galning. Bara en Linnéa kan göra sånt.

När jag så handlat klart tänker jag i mitt stilla sinne att "Ja, en tidning har jag nog gjort mig förtjänt av, en vanlig tidning" När man kommer i min ålder, den hedersvärda åldern av 27…(näää, 37 var det ju) så inser man ganska fort att Frida, Solo och de andra halvvuxna tidningarna inte riktigt ger mer den kicken jag vill åt. Jag är för gammal för dem helt enkelt. VAD återstår då?

JO, Amelia, förvisso helt ok tidning men. Jag skiter fullkomligt hur jag skall sminka mig. Jag tycker att jag ser rätt ok ut både med eller utan smink. Jag bryr mig inte heller nämnvärt om hur synd det är om Jennifer Aniston, för vilken gång i ordningen liksom?

Damtidningar? Aka skvallertidningar. Alltså, det har jag ju delgett er min åsikt redan. Jag köper INTE sådana. Jag smaskar ljudligt i mig skvaller när de följer med diverse sådana bilagor till kvällstidningarna men att köpa dem? NÄÄÄÄJ!! Där går gränsen.

Inredningstidningar? Mjao…Om jag nu vore den personen som hade hus. Eller som brydde mig nämnvärt om någonting annat än att jag skall trivas hemma. Ja, då hade det varit en sak. jag skall inte ljuga och säga att jag aldrig köpt sådana. Men just nu i denna period i mitt liv? Nej.

Speltidningar? NÄÄÄJ! Det får andra göra, mina barn eller andra farbröder 😉

Djurtidningar? Absolut inte. Hemma hos oss skall det endast bo dammråttor i framtiden.

Bebis eller barntidningar? Alltså, jag har ju köpt sådana… i säkert 15 år. Jag vill inte, jag är less. Jag vet hur man tar hand om barn nu.

Det fanns inte en enda tidning som passade mig i smaken. Ok, jag surade lite men tänkte att nå, jag överlever. Jag har ju en bra bok hemma. Jag längtade riktigt efter att få komma hem. Min blodsockernivå var nere på farligt låga nivåer och jag var superhungrig.

Så, hem där jag möts av den mest vidervärdiga stanken någonsin. Jag var knappt hemma idag och INGEN son hade haft den goda smaken att tömma bajslådorna som står utplacerade lite varstans i min lägenhet. Nå, in med maten. Tömma bajslådor och smart som jag är så tänkte jag att jag tar och kastar alla bajspåsar som står på balkongen (Ja, jag är lat. jag hade säkert 10 bajspåsar där, det blir några om man tömmer lådorna så ofta som jag gör). In med alla i bilen. Kör den gigantiskt långa sträckan till parkeringen där jag kommer ihåg att ja, just det. Här är det sms-parkering på nätterna. Svindyrt men jag är lat just nu.

Tar alla äckliga bajspåsar och går till soprummet som ligger i den andra änden av parkeringen. Bara för att komma ihåg att man måste ha nyckel för att kunna kasta påsar. VARFÖR? Vem vill sno sopor undrar jag? Nå, jag står där med mina bajspåsar i ena handen och ser allmänt korkad ut. Som om någon bara helt plötsligt skall snurra förbi parkeringen 22:30 på kvällen. Som om någon skulle vara vänlig nog att öppna soprummet så att jag får kasta mina äckelpäckelbajspåsar. INTE EN SJÄL!!!

Ja, jag skäms för att säga det, men jag tar bilen hem igen. Hämtar nyckeln, låter bilen stå på tomgång hela tiden och kastar slutligen mina bajspåsar.

Nu är jag hemma. Utan tidning, med en äckelbajsdoft som sitter i hela lägenheten. Jag går och lägger mig tror jag. Vältrar mig i patetisk självömkan och peppar för jobb 07:00 imorgon igen.

PS: Dessutom har jag PMS!!

Pss: Bråka inte med mig idag mao.